Simon och Sofia, del 17

Simon och Sofia, del 17



”Frida, jag…” Simon hade fått en stöt genom kroppen när Frida sade de tre orden.

Frida kände sig svimfärdig när hon insåg vad hon just hade sagt. Att hon förklarat sin kärlek till Simon, hennes systers pojkvän.

”Säg inget, jag vet” sa Frida. ”Du är tillsammans med Sofia och älskar henne. Såklart du gör, hon är världens bästa, jag älskar henne med…. Det var dumt sagt, glöm det Simon, snälla glöm att jag sade något.”

Naturligtvis visste båda att Simon inte skulle kunna förtränga det. Han brottades med tankar. Han älskade Sofia, så mycket var säkert, men han kände något för Frida också. Redan när han såg henne för första gången så kände han något och det var därför han, utan att tänka på det hade förbjudit sig själv att känna för mycket för henne. Hon var hans flickväns syster, en söt, gullig tjej som han gärna umgicks med, men inte mer. Sedan blev hon en söt gullig tjej, som han skulle ha en väldigt speciell helg med, och han brottas fortfarande med det, och nu fick han veta att hon var kär i honom. Om han inte var kär i henne.. så betydde det att Frida var olyckligt kär i honom, och det ville han inte att hon skulle vara, så en del av honom ville känna efter, tillåta sig att älska Frida och berätta det för henne. Men han kunde inte. Vad skulle hända då? Han var tillsammans med Sofia och ingenting fick förstöra det…



”Jag tycker verkligen om dig Frida.. men..”

”Jag vet, glöm det, snälla bara glöm det”

”Ok, vi glömmer det”, sa Simon, och försökte övertyga sig själv om att det var möjligt. Han kramade om Frida och kände hennes hjärta banka.



”Vi ses i helgen”, sa Simon, i brist på något annat att säga.

”Ja..” sa Frida, helt uppe i sina tankar…



Simon cyklade hem och insåg vad han måste göra. Han måste prata med Sofia så snart han kunde. Om han höll det här hemligt kunde det gå åt skogen senare, tänkte han. Han cyklade över en gata och stannade sedan och messade Sofia. ”Jag måste få prata med dig om Frida”



Sofia ringde upp fem minuter senare. Hon hade gått ut, sagt att hon skulle ta en promenad.



”Har det hänt något med Frida?”, sa Sofia.

”Nej nej! Eller ja..”

Och så berättade han vad som hänt, vad Frida sagt.

”Simon du är så underbart fin..”, sa Sofia ”Du tänkte att jag måste få veta direkt, eller hur?”

”Ja..”

”Simon, jag vet att hon är kär i dig.. Jag har sett det i hennes ögon.”

”Har hon sagt det till dig?”

”Inte så, men jag märker sånt och hon vet det. Ibland kan vi sitta tysta och bara läsa av varandras ögon och ansiktsuttryck. Vi behöver inte säga några ord. Så på så sätt har hon berättat, och hon vet att jag vet.”

”Men jag.. jag älskar dig, jag vill vara med dig! Och i helgen så har vi ju sagt att jag och Frida.. alltså jag..”

”Du tycker om Frida, eller hur?”

”Ja jättemycket, hon är jättefin, men..”

”Du har blockerat dig eller hur?”

”Blockerat?”, Simon förstod inte.

”Du har sagt till dig själv att du inte får känna för starkt för henne. Du är rädd att förlora mig?”

Simon kunde inte prata.

”Simon.. jag vill verkligen att ni gör det i helgen. Annars blir det med den där jävla Mikael som hon gör det… alltså hennes första gång..”

”Men om hon är kär i mig och vi har sex…”

”Simon, jag vill att du ger min syster all din kärlek i helgen. Släpp spärren, älska henne och älska med henne.”

”Men..”

”Simon, jag kan inte klandra min syster för att hon älskar dig, du är finast i världen och jag älskar dig så himla mycket”

Simon förblev tyst, lät Sofia prata.



”I helgen ska du och Frida ha en sådan helg som jag vet att bara du kan ge henne. Ni ska umgås och ni ska älska, Du ska berätta för henne hur fin hon är, vilken härlig tjej hon är, hur du njuter av att vara med henne, både med och utan kläder. Hon älskar dig och jag vill att du ärligt ska kunna säga att du älskar henne när du älskar med henne.”



”Ok..”, sa Simon..

”Bra”, sa Sofia.. ”det kommer bli bra..”

”Jag hoppas det.. alltså för alla..”

”På måndag ska vi träffas uppe i skogen igen. Jag ska ha på mig den stickade tröjan. Vi ska göra precis det vi gjorde förra gången..”

”Analsex?”

”Jag vill minnas att det var lite pussar och kyssar inblandade också”, sa Sofia muntert.

”Ja, det förstås..”

”Och allt kommer vara jättebra. Men fram tills dess, ska du inte tänka på mig.”

”Det vet jag inte om jag kan lova..”

”Men du förstår vad jag menar..?”

”Ja..”



Sofia och Lina följde inte med Angelica hem under resten av veckan. När de umgicks så var de hos Lina, och i helgen skulle tjejerna vara hos Sofia. För Simon var dagarna fram till fredagen en lång utdragen plåga med tankar på Frida och Sofia ständigt surrande i hans huvud. Han fick inte tänka på Sofia, men det gick förstås inte. Sofia hörde inte av sig och han vågade inte messa henne. Frida messade en gång. ”Vill du?” Stod det och Simon tänkte på vad Sofia hade sagt och svarade, ”Ja jag längtar.” ”Jag med!!”, svarade Frida. En lång väntan på att fredagens lektioner skulle ta slut, och så till slut en cykeltur till Linas hus, där Frida redan skulle vänta eftersom hon slutade lite tidigare.



Simon kände sig matt när han öppnade dörren till Linas hus. Hela situationen var så laddad. Frida kom springandes mot dörren. Röd topp, vit kjol. Ett litet rött hårspänne i hennes hår. Simon fick fjärilar i magen. Trots att de var jämnåriga så fick Fridas flickaktiga ansikte Simon att känna att det de skulle göra var förbjudet, och det lilla hårspännet förstärkte intrycket. Simon hade en svart kortärmad skjorta och vad hans mamma kallade för hans ”svarta finbyxor” i tunt tyg.



Frida kom flygande in in i hans famn och hon dofta blommor. Parfym, förstod Simon. Hon ville lukta gott, för hans skull. Han tittade på henne. Valde sina ord.



”Vad vacker du är Frida. Och doftar underbart också!”

”Tack! Du är fin också!” Simon pussade Fridas kind som tack.



Sedan blev det tyst, ingen visste vad de skulle säga, men till slut blev det bestämt att de skulle repa sångerna direkt, så de hade det ur världen. De satte sig i soffan i vardagsrummet, med bultande hjärtan och Frida hade rosor på kinderna när hon sjöng sångerna som Simon skulle lära sig. Simon berömde Fridas klara fina sångröst. Han tänkte att om Fridas ansikte fick henne att se flickaktig ut så fick hennes sångröst henne att verka äldre. Det var en kraftfull stämma med karaktär som man inte skulle förknippa med det ansiktet om man inte såg det. När Simon skulle sjunga fick han i sin tur beröm av Frida, men själv tyckte han att hans röst var lite tunn, även om han visste att han var ganska tonsäker.

Det tog ett tag att ta sig igenom sångerna, de behövde sjunga varje sång ganska många gånger innan Simon hade lärt sig de såpass bra att ingen skulle undra vad de haft för sig en helg. De stoppade in en fikapaus mitt i sångrepet också. Simons mamma hade skickat med sina ”specialbullar” och de skrattade och sa att Simons mamma skulle bara veta… Det hade blivit sent på fredagskvällen innan de började bli klara



”Sång till friheten”, sparade de till sist. Den kunde ju Simon innan så de kunde sitta och se varandra i ögonen när de sjöng ”Du är det finaste jag vet”. Mitt i sången tryckte Frida sina läppar mot Simons och sedan satte hon sig gränsle över honom i soffan. Hon lade sin kind mor hans och fortsatte sjunga med läpparna mot hans öra. När de sjungit klart tryckte sig Frida hårdare mot honom och ett ”mm” kom över hennes läppar. Simon kände hetta från Fridas underliv genom henne trosor och hans byxor och kalsonger. Men Simon tog tag i Frida och höll hennes så de kunde se på varandra igen.



”Frida jag måste säga något, och det här är viktigt”

”Ok”, sa Frida lite ängsligt.”

”Jag har njutit av den här kvällen, av att vara med dig”

Frida tittade på honom som om hon kämpade med att förstå.

”Jag tycker jättemycket om dig, du är en härlig tjej och jag har fått vara med dig hela kvällen. Det är lycka, att få umgås med någon som du.”

Frida bet sig i läppen. Hon förväntade sig att det skulle komma ett ”men”, och hon stålsatte sig.



”Jag ville bara säga det innan vi gör något mer. Och nu vill jag kyssa dig.” Han såg fortfarande rakt in i hennes ögon”



Frida andades ut. Och fick en tår i ögat. Nu förstod hon. Hennes hjärta bankade i bröstet. Det bankade för Simon och det bankade av iver inför det som skulle ske.



Simon fångade in den ensamma tåren mellan sina läppar. Han drog Frida till sig så de åter satt kind mot kind, och han kunde känna Fridas hjärtslag. Hans hand letade sig in i Fridas hårsvall, det gled mjukt och lent mellan hans fingrar och Fridas fingrar lekte med hans korta.



Deras kinder gled mjukt mot varandra, tills de till slut satt med läpparna mot varandra. De särade läpparna och tungspetsarna smakade försiktigt på varandra. Långsamt började deras tungor rulla runt varandra, dansa en dans med varandra. När de till slut avslutade kyssen lät Simon sina läppar stryka fjäderlätt mot Fridas kind, upp till hennes örsnibb som han tog mellan sina läppar. Frida stönade lite svagt och ville genast göra samma sak på Simon, som snart fick sitt öra smakat på av Frida. Han blundade för att visa Frida att det var mysigt, fast det kittlades.



Deras läppar möttes igen. Simon kände plötsligt att han behövde lätta på trycket. Motvilligt sa han till Frida att han behövde kissa.

”Får jag följa med?”, sa Frida med rosor på kinderna. Simon mindes hans första möte med Sofia. Nej, han fick inte tänka på Sofia nu, men han kunde ändå inte låta bli att undra om storasystern hade berättat får Frida om hur Simon ville följa med henne in på toaletten. Och om det var därför..



Simon nickade och de gick in. Precis som Sofia den gången, så hade Simon svårt att få ur sig något med publik i rummet. Men till sist kunde han låta det spruta, med en sockersöt Fridas vackra ögon fästa på hans kön. När han var klar hade plötsligt Frida fått tag i papper och torkade honom. Hon slängde ner pappret mellan hans ben och gav hans kön en puss på förhuden som fick honom att rycka till av förvåning. Sedan behövde Frida kissa och väntade på att Simon skulle gå ut med Simon bara skakade på huvudet. Och Frida fick lite mer färg på kinderna när hon långsamt drog ner först byxor och sedan trosor med Simon sittandes alldeles framför sig. Fridas ”blomma” såg ut som hennes systers (jag vet, inte tänka, inte tänka, sa han till sig själv), fast lite mindre och smalare. Och det glittrade om den av hennes upphetsning. Simon tyckte bara Frida var söt där hon satt och till slut lyckade slappna av tillräckligt mycket för att strålen skulle skjuta ut mellan hennes ben. När hon var färdig så torkade Simon av henne, som hon gjort med honom och gav henne en puss mitt på hennes blygdläppar där hon satt. Frida flämtade till. Simon hjälpte Frida av med trosor och byxor. Han lyfte av henne den röda toppen.



Naken och slående vacker stod hon framför honom, med det blonda håret som smekte hennes axlar när hon rörde på huvudet. Med sina havsblå ögon med ett litet stänkt av grönt i, och som Simon hade svårt att inte drunkna i. Med rosor på kinderna och ett flickaktigt sött ansikte. Med små lite toppiga bröst som tiggde om uppmärksamhet. Med en platt mage med en söt liten navel mitt på. Och med den både söta och sexiga putstjärten som i motsats till det barnsliga ansiktet gav henne en kvinnlig sexighet, trots hennes unga ålder.



Simon bad henne slå benen om hans midja så att han kunde bära henne ut ur badrummet och hon gjorde det. Simon var inte mycket större än Frida och ingen muskelbyggare så det var inte lätt för honom att bära henne. Men han visste vilka komplex en flicka kan få om man antyder att hon är tung så han gjorde allt för att bära Frida som om hon vore lätt som en fjäder. Hennes armar var runt hans hals. Hans armar kring hennes nakna rygg. Hennes bröst tryckta mot bröstkorg med det tunna skjorttyget emellan. Hennes kön pulserande hett mot gylfen på hans byxor. Han bar henne genom det främmande huset, till Linas rum och hennes säng. Det kändes märkligt och overkligt att de var just där. Att de lånade Linas säng för sitt laddade möte. Nästan lika overkligt som när Lina hade.. han slog den tanken ur huvudet. Allt fokus på här och nu.



Han lade ner Frida ovanpå täcket och lade sig bredvid. De han skulle göra nu hade han gjort med Sofia innan och det skulle vara svårt att inte jämföra systrarnas reaktioner på det. Han bad Frida blunda. Hon blundade, det änglalika håret flöt ut över kudden. Hon var naken, vacker och helt utlämnad åt honom. Men ingen ängslan syntes i Fridas ansikte över hennes sårbarhet. Hon litade på honom.



Simon hårda hjärtslag i hans bröst berodde lika mycket på hans upphetsning som på det ansvar han kände för att göra den här stunden så fin som möjligt för Frida. Och på en tredje sak. Han kände det i hjärtat nu, kunde inte värja sig, spärren hade brustit och hjärtat fylldes av kärlek till flickan som låg bredvid honom. I samma ögonblick som han nåddes av insikten så viskade han orden till den fridfullt blundande gestalten i sängen.



”Jag älskar dig Frida”



Frida slog upp ögonen. Återigen rann en tår nerför hennes ena kind och återigen fångade Simon upp den mellan sina läppar. Sedan strök han handen långsamt ner över Fridas panna mot hennes ögon och när han lyfte den blundade Frida igen. Han böjde sig ner över henne, kysste hennes panna på flera ställen. Sedan hennes båda ögonlock. Tinningarna, kinderna, näsan, öronen. Ibland flämtade Frida till, ibland stönade hon svagt. Fridas reaktion på Simons kärleksfulla behandling avslöjade att det här var något hon upplevde för första gången. Medans Sofia hade gett honom leenden och smekningar så var Frida fullt upptagen med att ta in nya intryck och känslor, lära sig hur hennes kropp svarar på allt det nya hon upplevde. Varje stön och flämtning som kom över Fridas läppar gick rakt in i Simons hjärta och gjorde honom lycklig. Han lyssnade uppmärksamt efter minsta tecken på obehag från Frida, men hörde inget sådant när hans kyssar vandrade ner för hennes hals (nu kände han blomdoften igen, men uppblandad av Frida naturliga doft) och ner mot hennes bröst. Tungan på de känsliga bröstvårtorna fick Frida att ge ifrån sig ett ”AH!” och han dröjde sig kvar där ett tag. Nu kände Simon en doft som han både kände igen och inte kände igen. Doften av en flickas upphetsning. En flickas kön. Men den här doften var lite sötare än.. (inte tänka, inte tänka)



Ner över magen löpte tungan, runt naveln i en spiral och vidare ner. Simon undvek Fridas kön, vars safter nu hade börjat blöta ner lakanet under henne. Men bara doften av Fridas längtan fick det att snurra i hans huvud.



Ner längs Fridas vänstra ben. Fridas sträckte ut en hand mot honom som för att säga ”Fel håll!!” när Simons tunga nu vandrade iväg från hennes blomma och ner mot hennes fötter. Men Simon var bestämd, han skulle ända ner till fötterna och vända innan..



Fridas kropp vred sig av och an och hon fnittrade när Simon tog varje tå på båda hennes fötter i munnen en och en.



Sedan kände Frida Simons tunga vandra närmare hennes kön igen. Och Simon kände den berusande doften starkare än någonsin. Nu lät han tungan hitta in i Frida. Den letade sig in mellan Fridas våta blygdläppar och löpte upp och ner i skåran under stön från Frida. När tungspetsen snabbt löpte över Fridas clitoris ryckte hon till.



Simon tog av sig sin skjorta. Han knäppte upp byxorna och drog ner de och kalsongerna samtidigt. Han lade sig mellan Fridas ben, smekte hennes kind och tryckte sina läppar mot hennes. Deras kön var nu tryckta mot varandra och små rörelser av otålig längtan från Frida fick Simons hårda lem att gnidas mot Fridas clitoris.



Simon tittade på Fridas fortfarande slutna ögon.

”Vill du?”, sa han



Fridas ögonlock flög upp och blottade de blå glansiga vackra ögonen. Ja, sa Fridas ögon. Ja, sa Fridas läppar. Ja, sa Fridas kön.



Simon var extremt hård, han hade visst besvär med att rikta den rätt. Men snart letade sig hans ollon in mellan Fridas våta blygdläppar och vidare in i henne. Hon var het, hon var hal, och hon var trång. Simons njutning var total och han hoppades innerligt att Frida njöt av det han gjorde. Hela tiden såg de in i varandras ögon och Simon kunde snart se Fridas fascination över det som hände speglas i de.



När Simon trängt in till roten i Frida smekte han åter hennes lena kind och såg njutning i hennes ögon. För ett ögonblick låg de blickstilla men snart kunde Simon känna sin kuk glida in och ut ur den trånga pulserande grottan, till sin egen stora njutning. Var Frida så ivrig?, tänkte han. Men sedan slog det honom. Det var han själv som hade börjat röra på höfterna, om än bara långsamt och försiktigt. Njutningen hade styrt honom och instinkten var att börja älska med Frida. Frida låg helt stilla, fortfarande såg hon in i hans ögon, fortfarande absorberande alla intryck.



”Åh Simon vi..”

”Vi älskar”, sa Simon.



Han såg fortfarande bara njutning i Fridas ögon och dels av egen kraft, dels av instinkt så blev han rörelser lite längre. Helt in, nästan helt ut, helt in igen. Varje gång han omslöts av Fridas hetta såg han stjärnor. Långsamt ökade takten på deras älskande. Så långsamt att Simon inte förstod först att han tog Frida hårdare och hårdare för varje inträngning. När han nu kom på sig med att inte försiktigt älska med henne utan snarare stöta kuken i henne blev han först rädd. Gör jag illa henne?, tänkte han. Men sedan kände han Fridas motjuck. Hon juckade emot mycket hårdare än han stötte in i henne. Fridas kåthet fick henne att trycka sitt kön mot Simons om och om igen, hon var förlorad i sin kåthet och sin njutning. Det spelade ingen att Frida varit oskuld för att ögonblick sedan, nu hade både hennes och Simons kroppar och kön gett sig in i dans som inte gick att stoppa och där takten och tempot ökade hela tiden.



Det enda som kunde stoppa deras hetsiga älskande var en orgasm, och Simons kom helt utan förvarning. Plötsligt sköt het sperma ut ur kuken och långt upp i Fridas innersta. Utlösningen fick Simon att trycka sig så långt in i Frida han kunde och sedan stanna upp.



”Nej!”, sa Frida. ”Fortsätt! Knulla mig!”



Simon hade insett att Frida använde det språket. Hon hade inte hört henne prata om att älska. Han anpassade sig efter det.



”Jag ska knulla dig så mycket du vill Frida, när jag har sprutat dig full och blivit hård igen! Jag lovar dig, det kommer inte ta lång tid.”



”Åh kom du? Vad häftigt!, men..”

”Det bara kom sötnos. Hade du velat ha det i…?”

Frida rodnade lite igen. Hon kunde förstås inte förneka sin bokstavliga aptit på Simons sperma. Men hon funderade ändå lite, kunde Simon se.

”Nej”, sa Frida till sist. ”Jag ville ha det i mig.. den här gången..”

”Nästa gång då..”



De kysstes, sedan lade Simon sitt huvud bredvid Fridas, med ansiktet ner i kudden och hans kind mot hennes. Deras kroppar var fortfarande förenade, i väntan på att Simon skulle bli hård och redo att ge Frida vad hon ville ha.



Och i precis den ställningen, med svettiga kroppar, somnade de.