VIVA LA GUADELOUPE

Militärtjänstgöringen var ett avslutat kapitel för Ansgar och hans närmsta vänner. De hade ärorikt fullföljt sina plikter för Svearnas rike i fallskärmsbataljonen. Allting hade varit till belåtenhet, bortsett från bristen på kvinnor. Nu skulle det dock rådas bot på problemet: Närmast hägrade för gruppen en semester i Karibiska havet för avkoppling och sexuell rekreation. På stränderna kunde pojkarna härja fritt i sina minimala badbyxor och illröda baskrar. Visst stack de ut från mängden i sina märkliga knapphändiga uniformer. De spände sina muskler och poserade inför öns invånare – men konstigt nog ville ingen utav grabbarna smaka på de lokala skönheterna i området. Nej, de var ute efter någonting specifikt – någonting som de inte kunde sätta fingret på, eller helt begripa i sin ungdoms enkelspårighet. De behövde nog mer än något annat en mogen vägledning i njutningens dolda konst.



Att tvingas agera perfekt i över ett halvårs tid; hade väckt motståndskraften i form av lust till dekadens. Längtan efter det avskyvärda bultade lika tydligt som hjärtslagen i deras av staten frisläppta kroppar. Fumlandet i det civila mörkret ledde dem den tredje dagen till en fysisk form: En 71-årig dam vid namn Hilde. Hon var i landskapet fulheten som lyste lika starkt som solen, motpolen till paradiset var äntligen lokaliserad i denna äldre lekamen: Hon hade ett underbett som padda, hennes smackande mun uttryckte en glupsk aptit på sex – hon var dessutom tillräckligt verbal för att omforma pojkarnas skeva världsbild. Ett lätt byte var hon inte, fastän denna föreställning lätt gjorde sig gällande -. Håret skiftade från grått till vitt och hon var dessutom stor som en korvkiosk. Hon låg på rygg och solade ogenerat och syndigt framför dem. Det bleka fettet över buken låg packat i flera veck; dessa vecklade hon i intervaller ut och in för att erhålla en jämn solbränna överallt. Tårna var runda som bollar och skrumpna nog att se ut att kunna falla av när som helst.



Ansgar bar på övertygelsen om att extremt fula människor behövde bli satta på plats på en daglig basis. Han gick därför fram till valrosshonan och dängde till hennes ena bröst med sin öppna hand. Hilde blev defensiv och satte sig upp, hennes imponerande storlek fick Ansgar att helt tappa modet. Han försökte vända sig för ett flyktförsök, men innan han förstod var som var i görningen så låg han nedtryckt över tantens ben. Hennes grova fingrar fattade tag i badbyxorna och slet av desamma.

Ansgar trodde att en avsugning väntade honom, men så var inte riktigt fallet den här gången.

Vilken chock för den vältränade soldaten att bli smiskad över sin uppväxts orörda bakdel. Vännerna skrattade åt synen, men när det tuktande pek- och långfingret borrade sig in i ändtarmen blev de helt ställda, och i tystnad stirrade de med stora ögon på löjtnantens hemska strandragg. Hennes fnittrande avlöstes enbart utav vågorna som slickade strandkanten. Ansgar grimaserade men han var utbildad att utstå tortyr och vägrade kapitulera psykiskt under dessa omständigheter. Han kunde omöjligt acceptera att behandlingen han mottog var det skönaste han upplevt.



– Vilken trång gullplutt. Skrockade tanten på hes tyska. Hon pullade Ansgar lugnt och metodiskt, hennes tumme cirklade samtidigt mjukt mellan och över pungkulorna. Till en början hade han sprattlat som en fisk i ett nät, men nu när baken vant sig vid att bli isärtvingad kunde man inte avfärda möjligheten att en viss njutning ingick i soldatens rysningar. Kuken stod i vilket fall som helst i givakt, och om inte vännerna varit där och tittat, så hade han gladeligen runkat sig själv till den oväntade stimulansen. Han kunde inte hålla tillbaks ett stön – när den hand som hållit fast honom i nacken – nu lekte med naglarna över det förväntansfulla ollonet. Han runkades inte traditionellt, förhuden drogs aldrig tillbaks utan istället omslöts och stängdes kuken in utav sin egen hud. Tanten gillade denna typ utav bondage, att försluta manslemmar tills de exploderade i storlek i hennes hand. Han växte mer än hon hade förväntat sig, och okontrollerat rann lite saliv utför tanthakan. Det räckte med att hon med masserande rörelser nöp hans känsligaste delar, för att en droppe sperma skulle bli synlig. Detta kände den ådriga och torra handen genast, och den slutade retsamt att mjölka organet vidare.



– Duktiga pojkar vet bättre än att spilla sin säd. Hon tog vätskan på sitt finger och avsmakade den belåtet. Hon var upphetsad nu och andhämtningen var tung med munnen halvöppen.

– Hur känns det att bli straffad utav en mormor? Fortsatte Hilde på sin tyska, men nu var det mer en diskret viskning mellan andetagen. Hennes rynkiga ansikte var mindre motbjudande när hon log brett, detta gav en indikation på hur hon en gång sett ut i sin tidiga liv. Hemligheterna under den raserade ytan trädde fram i ljuset för ett kort ögonblick. Sedan gömde hon åter undan det åtråvärda, tills han var redo och förtjänade mer utav hennes sanna natur.

– Snälla mer. Bönade Ansgar lågt på engelska så att grabbarna inte skulle höra honom.

– Kalla mig mormor. Väste Hilde strängt och ett tredje finger hittade in bland de övriga.

Ett ynkligt medgörligt pip letade sig ur soldatens strupe. Samtidigt kände han hur de grova fingrarna fattade tag i skinkhalvorna och utforskade dem noga. Naglarna skar in i den fasta huden, men inte hårt nog för att perforera den.

– Vilken hårig pojke. Så olydigt hårig och orakad. Naglarna slöts hårt runt pungen och sedan släpptes de fria att värka och svälla. Med saliv blötte hon ner sin hand och fortsatte behandlingen.

– Så här känns en kåt tantmun. Du får inte kladda i den. Sade hon och simulerade med handens hjälp fuktiga och nafsande läppar över kukhuvudet.

Han skakade utav välbehag fastän han inte förstod merparten utav vad hon sade på sitt modersmål.

Han kunde bara ivrigt be om mer, igen och återigen.

– Du är mormors pojke, ingen annans! Stönade tanten och kysste honom ivrigt med tungan.

– Tror du att du kan knulla tonårsfittor bakom mormors rygg? Hon återgick till att smiska de röda skinkorna, nu hårdare och mer frenetiskt än tidigare. Då putade han villigt med sin bak, stödde sig med händerna i sanden och slöt sina ögon. Överlät allt som är heligt åt de grisiga utforskande fingrarnas framfart.

För första men inte sista gången i sitt unga liv, ville han bli ägd och kontrollerad utav vilda snusktanter.

Och visst skulle han i denna stund gå med på att få sin bakdel rakad – om mormor då skulle bli upphetsad nog för att låta honom spruta sin sats över de svettiga låren under honom. En helt ny typ utav psykologisk strid skulle utkämpas, och förhoppningsvis skulle underkastelse gentemot befälet fungera även i det här fallet. Den stolta mannen var redo att decimeras till en duktig pojke för att segra.



Fortsättning följer