En gång för länge sedan

Detta hände sig för länge sedan…



Jag var en ganska ensam och dyster ung man på 18 år. Jag bodde långt uppe i norra Dalarna mina gamla föräldrar, enda barnet som jag var. Mitt enda umgänge var egentligen mina föräldrar. Efter avslutad folkskola började jag arbeta i skogen tillsammans med min far. Det var ett riktigt slit och dagarna var långa. Jag var en ganska reslig man, 1.90 lång och kraftigt byggd. Någon kvinna hade jag inte varit i närheten av, inte ens sett på bild. Så var det på den tiden, i mitten på 40-talet.

Min melankoli drev mig ibland till att göra långa vandringar, planlösa och ämnade att skingra de oroliga tankarna. En sak som plågade mig var det otillfredsställda sexuella begäret. I mitt fall var det mycket pockande, något som jag givetvis inte hade någon anledning att undra över. Jag hade ju ingen och ingenting att jämföra med. Jag brukade lägga mig ner på marken, klä av mig och onanera till fantasier av änglalika nymfer som besökte mig om natten. Så kunde det vara för någon som aldrig sett en levande kvinna.

En gång hände det sig att jag hörde någon röra sig intill den plats där jag låg, naken och blottad med kuken i handen. Jag drog snabbt på mig byxorna och såg mig oroligt om. Det var alldeles tyst. Jag gick en liten bit, fram emot en inäga, där ett litet härbre låg. På den sluttande ängen gick några kor i bet och vid härbret satt en kvinna och såg mot mitt håll. Först blev jag rädd och tänkte att det var bäst att vandra vidare, men kvinnan tittade så intensivt på mig att jag blev nyfiken.

Hon hade en vid klänning som hon hade dragit upp över knäna. Brösten putade fram över urringningen, hängande stora. Det var något både oskuldsfullt och liderligt över hennes person. Och så fortsatte hon att stirra på mig, så att jag undrade om hon var riktigt vettig till sinnes.

– Hej du! ropade hon. Kom hit vettja! Det var länge se’n nå’n kom förbi här!

Jag tvekade en stund, men så hörde liksom i mitt inre en röst som sa ”Ta henne!, jag ger henne till dig!” Guds röst hade aldrig varit tydligare. Därför gick jag fram till kvinnan.

– Jag heter Anders, sa jag. – Jag heter Gudrun, sa hon. Va’ du va’ stilig då, la hon till. Rodnande tittade jag ner i marken och mumlade fram ”tack” – Det var som sagt länge se’n, upprepade hon. – Jag har varit här i ett par år men aldrig sett en så vacker man komma förbi!

– Jag vet inte, sa jag, blossande röd vid mitt första möte med en kvinna.

– Vad vet du inte?

– Vad jag ska säga?

– Vill du ha kaffe?

– Jo, det går väl bra.

– Det blir lite ensamt här ibland som du förstår.

– Jo, det kan jag förstå.

– Är du gift eller har du nå’n?

– Nej, jag har ingen.

– Inte jag heller. Ibland önskar man…

– Jaså…

– Man önskar att man träffa på nå’n som passar en.

Jag satt där bredvid henne och kände en sorts kärlek som jag aldrig känt förut till någon människa. Och hon var så vacker! Denna härliga kropp hon hade och framförallt detta sköna ansikte! Höga kindknotor och bruna ögon och en fyllig mun som talade till mig på detta sätt…

– Du har inte haft nå’n alls du, eller?

– Nej, det har jag inte!

– Vill du det då?

– Jo, det kan man ju tänka sig…

– Du kan ju säga vad du tycker.

Detta sa hon och helt ogenerat började hon knäppa upp klänningen och blotta brösten. Jag blev helt matt och samtidigt mycket upphetsad. Detta var alltså en ung man som inte hade någon som helst erfarenhet av kvinna – om inte man inte räknar den mycket oskuldsfulla och världs-främmande fantasin. Hon fortsatte att dra av sig klänningen, ner över höfterna och benen och hela vägen.

– Tycker du om att se mig?

– Nja, jag vet inte…

– Inte!

– Jo, jag tycker om det.

– Jag skulle kunna tänka mig dig ja’.

– Hur då?

– Som att ha till man.

– Gifta sig?

– Jo, men de’ kan man ju tänka sig…

Gudrun, som hon alltså hette, satt därefter helt naken på bänken invid härbret. Log mot mig och drog upp ena benet, som för att blotta sig ännu mer. Jag såg hennes buske och tänkte att det här är väl inte som det ska. Är det en hora det här, eller? tänkte jag. Men samtidigt kunde jag inte låta bli att se hennes ögons renhet, den troskyldiga och ärliga blicken. Det här kunde väl inte vara fel ändå! Guds Ande var nog där, han var nog där och ville gott.

– Får jag ta din hand Anders?

– Ja, visst.

– Jag vill vara med dig Anders! Vill du vara med mig?

– Ja, det vill jag!

– Då klär jag av dig nu!

Fäbodjäntan Gudrun började sakta ta av mig skjortan och sedan byxorna och sedan under-stället. Min lem stod rakt ut när hon drog av det sista. Gudrun tog tag i mina skinkor och drog mig till sig, kysste varsamt min erigerade lem och sa:

– Ska det bli vi då, eller va’ tänker du?

– Jag tänker så.

– Då kan vi väl börja nu på en gång då, eller vad tycker du?

– Jo, det kan vi väl.

Gudrun la sig ner i gräset och sträckte ut sina armar mot mig. Jag la mig ner på henne och kysste hennes mun så fumligt som bara en oskuld kunde kyssas. Jag undrade inom mig om detta verkligen hände, om det kunde vara på riktigt. Gudrun sög åt sig min tunga och kysstes intensivt, samtidigt som hon särade på benen och lät mig sjunka ner över henne.

– Nu är det dags att vi blir ett! sa hon liksom på något sätt jublande.

– Ja, nu är vi ett!

– Kom in nu Anders! Jag väntar på dig.

– Ja, jag ska…

Jag trevade efter hennes öppning, ovan som jag var, och hittade till slut ingången till hennes fitta. Gudrun stönade och skrek till, tydligen mycket tillfreds med att vi kom tillsammans. Jag tryckte in kuken och kände att hennes inre var redo.

– Vad skönt, Anders! fortsätt bara! Gud vad underbart!

– Men skulle vi inte gifta oss?

– Jo, men först ska vi lära känna varandra.

Jag stötte i henne och upplevde en glädje som jag aldrig upplevt tidigare. Henne måste jag ha! tänkte jag. Sedan sprutade jag in i henne med långa tag, en av dom längsta orgasmer jag någonsin upplevt.

– Va’ skönt de’ va’!

– Ja, tycker du också det?

– Det bästa jag vari’ me’ om!

Jag undrade om hon varit med om många fler före mig. Hon svarade att det hade varit några få andra men att hon inte känt så som nu, med mig. Och jag undrade vad som skulle hända nu.

– Nu ska vi älska igen!

– Jaha, ja…

– Men den här gången är det på riktigt, vet du!

– Hur då?.

Gudrun vände sin underbara mun mot mig och sa:

– Kyss mig min man, jag vet att Gud har fört oss samman!

– Det känner jag också att Han har gjort.

– Då så!

– Jag kommer, jag vill ha dig!

Vi älskade flera gånger den dagen. Sedan stannade jag kvar hos fäbodjäntan Gudrun i flera dagar och vi var tillsammans vid härbret varje dag. Det mest upphetsande och sköna var när Gudrun vandrade ner för sluttningen alldeles naken, så naturligt och jordnära som det kunde bli.

Sista dagen som jag smekte henne, tog tag i stjärten och masserade den, och Gudrun vände sig om och viskade: Det blir vi, eller hur? Det blir vi, tänkte jag. Gudruns bröst och stjärt gjorde mig galen av åtrå.



När jag var kvar den sista dagen ville Gudrun tydligen visa mig något som skulle göra att jag aldrig skulle tröttna på henne. Hon klädde av sig och la sig på backen med benen i vädret och med ett fast tag om sina bröst. Gudrun började massera sin klitoris och jag tog av mig mina byxor och började onanera. En ganska lustig situation var det. Gudrun ville på sitt sätt visa mig att hon var den kvinna jag skulle välja. Jag tyckte ungefär likadant och runkade på för att få henne att inse att jag var med på noterna.

– Kom på mig, Anders! Jag vill ha din säd i mitt ansikte! Jag vill känna din manlighet och aldrig glömma den! Spruta mig full med din sperma!

Så jag runkade mig klar och sprutade mitt i ansiktet på Gudrun. Hon suckade och njöt av att få min säd på sig.

– Jag vill ha din säd på mig alltid! sa hon. Jag älskar att få säden i mitt ansikte. Vi ska bli ett par och jag ska ta emot din sperma jämt!

– Nu vill jag att du tar mig bakifrån och att vi förenas för alltid!

Jag grabbade tag i hennes stjärt och tryckte in min kuk i hennes fitta. Det var ett tillfälle då man fattar att detta är på riktigt, detta är min chans i livet.

Som avslutning sög hon mig och sa – Jag älskar dig Anders! Jag vill alltid ha din sperma i min mun!