Novell 1

OBS! Detta är egentligen inte en erotisk novellsamling, men jag hamnade lite på det humöret när jag läste dem, så jag publicerar dem här.



Det ni läser är inte skrivet av mig, utan hämtat och redigerat av mig, från boken ”Johan Blööt – en novellsamling”

Vissa ändringar och namnbyten har gjorts för att förenkla läsningen. Enjoy!

//Urban Ceder



*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^*^



Snart var vi framme vid det så omtalade köpcentret och Sandra störtade genast iväg för att ordna extra stora kundvagnar. Jag stod kvar vid kartan, alldeles vid ingången, för att se om jag kände igen namnet på någon affär, men de var alla obekanta. På alla plakat runt om stod det med stora, tjusiga bokstäver ”Bikinivecka! minst 50 % på alla bikinis i butiken” Jag började grubbla över om jag behövde någon bikini, jag var ju inte mycket för att bada. Men trots det lovade jag mig själv att om jag, (mot all förmodan) såg ett snyggt och billigt par, så skulle jag slå till. Sandra var tillbaka och ville störta rakt in i shoppingvärlden. Jag hakade långsamt och något tveksamt på. Precis vid ingången vid den första affären fick vi stå i kö ett tag. Sandra tittade hela tiden på klockan, medan jag tog det lugnt och kollade runt omkring mig, i hopp om att jag verkligen skulle få syn på någon snygg bikini. Plötsligt ryckte jag till och råkade slå till Sandra på armen.

”Aj! Vad var det där bra för?” sa hon irriterat och höll sig för armen.

”Den där skyltdockan, först trodde jag bara att den såg ovanligt verklig ut, men sen tyckte jag precis att den blinkade!” svarade jag och pekade på en av dockorna i skyltfönstret. Sandra började skratta.

”Visst ja, här på Shoppin’ är skyltdocka ett ganska vanligt yrke. Precis som vakterna i Storbritannien och ”mänskliga statyer” är de mycket duktiga på att stå helt stilla.”

Nu var det min tur att skratta. Tänka sig, en hop halvnakna modeller mitt i butiken. Jag började fundera på ett litet busstreck jag skulle kunna göra. Först på skoj, men tanken på det gjorde mig, till en viss del, upphetsad och till slut kunde jag inte hålla igen viljan. Jag gick fram till en blond ”skyltdocka” med en svart, tight bikini och en självsäker min och petade till henne på magen. Än så länge hade hon inte rört en fena. Sedan ställde jag mig bakom henne och började rota i fickan efter min fällkniv. Sandra tittade åt mitt håll och frågade vad jag höll på med.

”Jag ska bara se hur stilla de här skyltdockorna egentligen kan st兔 svarade jag med sensuell stämma. Sedan vek jag upp min kniv, tog tag i modellens bikinitopp och började långsamt skära av ett av de upphållande banden. Tjejen stod fortfarande helt stilla, hon började bara andas lite tyngre. Sandra såg ut att skämmas och vände bort blicken. Jag skar igenom bikinibandet helt och lät den svarta toppen långsamt glida ner till hennes midja, för att sedan falla till marken. Jag blev förvånad av att hon inte hade rört sig det minsta, inte ens när bikinitoppen gled av och hon blev ståendes utan. Jag böjde mig fram och nickade åt hennes bröst.

”Så fina rattar och du gömmer dem under en bikini..?” sa jag till modellen, som nu hade tappat sin självsäkra look.

”Tror att du ska stå där och vara sexig och mystisk, va? Inte lika lätt med nippsen ute i fria luften va?” sa jag och snärtade till hennes vänsterbröst så att det började gunga.

”Jag undrar vad du gömmer mer som inte är naturenligt” sa jag, medan jag böjde mig ner till hennes bikinibotten och började sakta dra av den. Långsamt men säkert förde jag ner dem över hennes helrakade venusberg och stannade för ett ögonblick. En svettdroppe rann över hennes tinning och hon började titta hysteriskt omkring sig med ögonen. Huvudet och resten av kroppen stod blixtstilla. Jag borde nog ha berömt den uthålliga tjejen med att föra upp hennes bikinibotten igen, men det var jag inte på humör för. Tvärt om så tog jag ett stadigt tag om den igen och förde den ända ner till hennes knän. Hon försökte snabbt och diskret föra ihop sina lår för att dölja så mycket som möjligt, men det visade sig vara lönlöst. Det som från början var en skyltdocka med sexig bikini och kaxig uppsyn, var nu en generad, fullt blottad supermodell.

Väl inne i affären sa Sandra en massa moraliska saker till mig och en hel del svärord också. Jag fortsatte att skylla på samma sak.

”Om man nu har en perfekt formad kropp, är det väl synd och skam att inte visa upp den.” var mitt enda argument till vad Sandra än sa.

”Kanske det, men du behöver ju inte visa upp hennes kropp.” kontrade Sandra.

”Äsch, hon behövde lära sig en läxa. För mycket stolthet det där med att bara ta emot en massa villiga blickar när man står och sliter sig i trosorna. Jag tyckte det var lika bra att ta av dem helt. Och dessutom gör jag kunderna en tjänst med, de kan när som helst och hur länge som helst stanna och titta på en idealisk, naken kvinnokropp.”

Med de orden log jag och ångrade inte min handling ett endaste dugg.