BARBAFARSAN del 8

KAPITEL 8: BENSKÖR KONTAKT

Tanten påminde i flera avseenden om en elakartad cysta, alltså inte nödvändigtvis pga all sin bundna vätska.rnhon krävde konstant bekräftelse av sin omvärld, men vad i helskotta skulle den grundas på?rnVisst kunde man ge bottennappet en klapp på axeln för hennes frispråkighet och öppna sexualitet.rnMen detta uppskattades bara i den ringa mån att det knappast delades ut någon form av beröm.

Tanten fipplade med grabbarnas radio apparatur, plötsligt fick hon in ”Backway Boys” senaste smash hit! rnDetta satte fart på hennes hormoner, och nu hände saker under solen.rnKroppshyddan vajade likt en flagga på halvstång, kanske för att hedra populärmusikens tondöva offer.

Grabbarna försökte föra ett vuxet samtal med tanten, så de skakade tass med det nakna kjoltyget.rnDet visade sig att hon inte gick under något specifikt namn, utan brukade bara kallas ”Horan” i vardagssamanhang.rnEn aningen för vulgär benämning tyckte Barbafarsan, tänk om någon skulle förknippa honom med betalda samlag!rnDetta fick bara inte ske under några omständigheter. rnSå de gav tanten namnet ”Fjompa Gigantus.”

Jaget: -”Ett ofrivilligt men rättvist namn.”rnPanta: -”Skulle hon någonsin bli smal som en sticka kan beslutet omprövas.”

Problemet var att grabbarna inte visste vart de skulle göra av henne. rnJehovas Vittnen hade bannlyst tanten sedan tidigare. rnRakt på sak kunde de inte se en ända jävla anledning till att ge henne en andra chans. rnFjompa Gigantus hade självfallet levt loppan på Jesu blod tills vinet sinade i församlingen. rnDet gjorde ju detsamma i realiteten, hon ville allt inte till himlen utan föredrog systembolagets rikliga utbud.

Läget var ansträngt men man hämtade krafter i det faktum att Vilma Bajsson var ute ur leken.rnNu gick det inget pensionärs skvaller på gården. rnGrabbarna behövde till på köpet inte virka några kuddar med krusiduller, ornamenter och stilrent nonsens.rnDe var så jävla less på bögig syslöjd, och allt vad det kunde tänkas inbegripa.

I deras huvudbry kom uppenbarelsen som en blixt från klar himmel. rnTanten skulle lämnas till återvinningsstationen.rnFörslaget ljöd ypperligt eftersom Fjompa Gigantus ville spela en aktiv roll i dagens miljöfrågor.rnMed ett ”give me five” rusade hon ut i trapphuset och gjorde kundvagnen redo för stundande tjänst.rnHjulen smordes in med en redig klick saliv och sedan fortsatte den livsfarliga resan mot utgången.rn rnSnart var de på plats bland containrar och behållare, informationen om källsortering var utförlig och färgglad.rnMen det stod inget alls om klimakterietant med tillhörande blankförzinkad vagn, speciellt anpassad för medelstora butiker? rnBarbafarsan var bara lekman på området, men som glad amatör föll valet på bingen med ”farligt avfall”.

Hålet till plåtskrället var felkonstruerat och alldeles för litet för Fjompa Gigantus voluminösa fettdepåer.rnGrabbarna kämpade förbrilt med att få in henne i containern, men det tog stopp redan vid nyckelbenet.rnVidare så satt hon duktigt fast, väl förankrad både i sitt nuvarande och sitt kommande öde.

Fjompa Gigantus: -”Oj vad trist. Men vad gör man inte för ekosystemet.”rnBarbafarsan: -”Varje relation har sin nödutgång, det verkar som om vi har hittat våran.”rnInsjösjukan: -”Det står på skylten där att man ska kontakta Renova vid eventuella deponerings problem.”

Då utan vidare hördes en hes sjungande mansröst från väster: -”Ge mig en mutta annars hoppar jag i älven.”

Där stod en uteliggare iklädd sportig 80-tals mundering, jogging dressen var rosa/vit med en härlig retrokänsla.rnI ansiktet växte mögel i sådan utsräckning att skägget fått allvarlig konkurrans beträffande hakans yta.rnMannen knullade en flaskhals till grabbarnas stora förvåning. Den slaka snorren åkte ut och in med ett smackande läte.

Panta: -”Vilken livsnjutare va?”rnMannen: -”Hör upp era ponkar, låt mig få pippa eran tant va? Det vore schyst som fan.”rnBarbafarsan: -”Min bäste slusk låt mig förtydliga följande; Tanten är inte våran utan besitter flera av dom mänskliga rättigheterna.”rnMannen: -”Ok vi säger som si. Får jag ta henne så berättar jag meningen med livet och så.” rnBarbafarsan: -”Varsågod, hon är som du ser helt försvarslös.” rnFjompa Gigantus: -”Åh vilket härligt deal.”

Hux flux började mannens organ att pumpa blod, svullen men inte öm reste den sig inför penetreringen.rnBåda parterna var lika spända på den fullt naturliga akt som sedermera gick av stapeln.

Mannen jobbade intensivt med höfterna, han höll isär så mycket att han fick kramp i lårmuskulaturen. rnUtmärglad tvingades han byta ställning med motiveringen: -”Lätt hänt, jag fattar vinken.”rnSå istället fick tanten agera ryttare, mannen satte sig på huk och vilade sina sträckta ljumskar.

Plastpolymsonen: -”Konstigt att en vuxen man vill leka Islandshäst?”rnJaget: -”Han måste ha fått en ordentlig fnurra på ollonsträngen.”rnBarbafarsan: -”Studera tekniken noga. Lägg märke till hur effektiv 68:an är när den utförs sittande.”

Mellan Arla-pattarna blev det massor av ohämmade hyss. rndå och då tittade mannen fram emellan dem med ett lustfyllt -”Tittut!”rnTanten tyckte det var skojigt fastän hon inte kunde se vad som försegick på sin sida av plastluckan. rnNär det drog ihop sig till utlösning siktades säden med precision på Fjompa Gigantus hals.rnDetta var ett fiffigt glidmedel, ty nu medelst testosteronstinna ansträngningar kunde tanten ryckas loss från containern.

Mannens alias var Lepralasse, en egen företagare och småfifflare i sina glansdagar.rnJust källsortering var denne mans stora böjelse, men han blev även sexuellt exalterad av att skräddarsy kompostlösningar.

Lepralasse: -”Livet är som ena sketen handväska, fullt med sånt dära tjejigt krimskrams.” rnMed denna vackra metafor latchade mannen därifrån, med attacheportföljen i näven och kuken i botten på flaskan. rn rnBak&frambyxan: -”Halt, du tänker väll inte strunta i ditt löfte bara för att det är politiskt korrekt att göra så!?” rnLepralasse: -”Känn er som en innersula så är det fint när dom jävlarna trampar på´na!!!” rnBarbafarsan: -”Tur att man intet nytt om livet fann. Nu är vi välbehållna en tid från de yttre sinnelagens rusk och storm.”rn rn