Från Bibliotekarie till Hora. Del 1

Från Bibliotekarie till Hora.

Del 1.





Det här är en serie i 5 delar, ursprungstanken var att den skulle heta biblioteket, men för att mer kunna locka de läsare som är intresserad av denna stil döpte jag om den.



Jag vill varna de läsare som inte uppskattar denna fantasi!

Novellserien är väldigt mörkt skriven och innehåller saker som förnedring, nerbrytning och utpressning. För er som inte gillar denna typ av noveller rekommenderar jag er att läsa någon annan novell än denna.



Vill också påpeka att jag lekt lite mer med historian än själva sexakterna.

Del 1 innehåller inget sex.

Del 2 innehåller inget sex.

Del 3 innehåller oralsex.

Del 4 innehåller vaginalt sex.

Del 5 innehåller analsex + oralsex



Så ni som inte är intresserad av förhistorian kan ju skippa åtminstone de två första delarna, men jag vill avsluta med att säga att bästa effekt får man genom att läsa hela historian.

Med det sagt! Trevlig läsning!



———————————————————————





Amanda var en 18 årig tjej som precis gått ut gymnasiet, hon var väldigt ordningsam, korrekt och älskade att läsa.

Givitvis hade hon med god framförhållning skaffat sig ett sommarjobb som passande nog för henne var som bibliotekarie på ett väldigt förnämnt bibliotek strax utanför stan.

Amanda hade fått jobbet via en gammal vän till hennes far som i sin tur hade haft lite samröre med bibliotekets ägare. Detta hade resulterat i att Amanda inte hade träffat, eller ens pratat med hennes blivande arbetsgivare, utan istället bara fått direktiv att infinna sig kl 08:00 i receptionen så de skulle kunna ses och diskutera hennes arbetsuppgifter på platts.



Amanda kom från en aningen förmögen familj och hade sen ungefär ett år tillbaka skaffat sig egen lägenhet, självfallet hade hennes föräldrar bidragit med pengar till hennes utgifter under tiden hon studerat, men hon stod i princip på egna ben i övriga frågor som; betalning av räkningar, skaffa sig de nödvändiga försäkringar hon ansåg sig behöva, ansöka om medlämskap till hyresgästföreningen m.m.

Hon kände sig väldigt stolt och lite lätt högfärdig över livet hon skaffat sig så här långt, men hon var inte nöjd…

För Amanda var det här jobbet nu hennes slutliga steg mot totalt oberoende och hennes framtidsbild att vara en vuxen, ansvarstagande ung kvinna.



Måndag morgon vaknade Amanda kl 04:54 och stängde av sitt alarm som stod på ringning kl 05:00 hon klev omedelbart upp som på rutin och gick raka vägen fram till hennes enorma och vackert dekorerade golvspeleg. Amanda brukade alltid varje morgon observera sig själv före och efter att hon gjort sig i ordning. Hon tyckte om förvandlingen, från början var det bara en kul grej hon gjort ett par gånger men med tiden hade det blivit hennes källa till självförtroende då hon varje morgon fick se hur hon hade förmågan att kunna förvandla något trött och hafsigt till något elegant och vackert.

Hon stod framför spegeln hängande lite sned på höften, medan hon gnuggade sig i ögat. Hon hade på sig ett par vita trosor som blygsamt tittade fram under hennes gråa lite för stora nattlinne, hennes blonda långa hår var rufsigt och tovigt då Amanda hade en tendens att röra sig mycket när hon sover.

Ett leende började smyga sig fram efter en gäspning då hon kunde se glöden i hennes stora blåa ögon växa fram i samband med tankarna på att det här var dagen då hon skulle bli självförsörjande.

Hon tassade iväg på lätta steg emot duschen, det blev en lång varm dusch och Amanda kunde inte undvika att smeka sig själv lite under tiden hon stod där.

Hon lät det varma vattnet skölja över hennes unga smidiga kropp medan hon log och stönade mjukt för sig själv.

Amanda älskade att onanera och gjorde det nästan dagligen, kanske gjorde hon det för att hon var oskuld och kvinnor behöver få uppmärksamhet där nere, eller så var hon kanske bara en sån där slampig tjej, men som har högre klass än alla dom tjejer som låg med halva skolan under hennes tonår tänkte hon.

Amanda tänkte ofta på när hon själv ska bli av med oskulden, men av vad hon hört så är de flesta unga killar talanglösa och det knappt är mödan värt att låta dom knulla en, plus Amanda tänkte minsann ha lite klass på sin första gång! Men samtidigt så får det inte vara en kille som bara knullar mig och sticker tänkte hon, nej nej, det måste vara kärlek också!

Hon fantiserade att bli tagen av en några år äldre vältränad kille som viskade ljuva komplimanger i hennes öra, hon blundade och lät fantasin ta total kontroll över henne medan rummet fylldes av mjuka stön och vattenånga.

Amandas kropp var väldigt späd och lätt, hennes små lätta bröst trotsade enkelt gravitationen och eftersom hon var helt rakad på alla de rätta platserna så såg hon ingen anledning till att torka av kroppen efter duschen, utan istället torkade hon sitt nyduschade och balsamerade hår och lät sedan resten av kroppen lufttorka medan hon tassade runt i lägenheten naken.

Därefter påbörjade hon frukosten. Kaffe, ägg, egenpressad juice, fiberrikt bröd med ost, gurka och paprika på.

Hon borstade tänderna, sminkade sig, plattade sitt hår så det blev långt och rakt och sträckte sig halvvägs ner på ryggen, samt så passade hon på att öva lite minspel framför spegeln.

Hon gick in i sovrummet och klädde på sig de nytvättade och nystrykta kläderna hon valt ut dagen innan. Vita trosor, röd spets BH, en stilren enkel vit skjorta som hon lät de två översta knapparna vara öppna på så att man precis kunde glimta hennes röda BH under, en svart kjol med två röda linjer som gick runt den på nederdelen, ett par strumpbyxor samt ett par svarta högklackade skor.

Sista detaljen Amanda gjorde var att sätta upp sitt långa blanka hår i en hästsvans med ett rött hårband.

Därefter var det dags att beundra sig själv i spegeln innan hon gick ner till bussen.

Väl framme vid biblioteket gick Amanda in på självsäkra steg, och tog sikte på en man som stod i receptionen.



– Hej! Det är jag som är Amanda.

Det var sagt att jag skulle infinna mig här kl 08:00.



– Ja! Precis. Mitt namn är Robert!



Han sträckte fram sin hand. Amanda fnissade gulligt till med ett leende på läpparna då hon fann mannen väldigt attraktiv, hon tog honom i hand med ett så stadigt grepp hennes lilla hand kunde ge.



– Du har ett fast handtag. Det gillar jag!



– Tack, jag gillar ditt handtag också. Sa Amanda och blickade till neråt.



Robert kände sig lite nervös över om hon hade lagt märke till hans stånd, men bröt sig lös med att börja prata om hennes arbetsuppgifter.

Amanda hade så klart aldrig tänkt tanken på vad som fans i Roberts byxor, hon blickade oskyldigt nog bara ner emot hans hand.

Biblioteket visade sig vara enormt, det fans två våningar, och några mindre rum med specifika bokgrupper i, i stora hallen fans det stegar på hjul som användes endast för att nå upp till de högsta hyllorna.

Amanda som älskade att läsa kände hur hon hade kommit till himmelriket!

Jobbet som sådant var ganska överens med Amandas förväntningar, mestadels sitta i receptionen, guida kunder om de behöver hjälp, och ställa tillbaka återlämnade böcker.

Robert, som Amanda hade gått runt med visade sig jobba som vaktmästare där och brukade inte vanligtvis röra sig runt i själva biblioteket, ja, om det inte nu var något som var trasigt vill saga.

Han var en 24 år, vältränad och hade gått på gym i många år nu, han var världsvan och hade många historier som han berättade om när han förknippade dem med böcker de stötte på under Amandas inskolning.

Han var både väl beläst och hade varit i allt från Sydamerika till Kina och Australien, en del av hans resor var jobbrelaterade, en del för nöjes skull.



Efter ca en timme av inskolning hade Amanda blivit rejält intresserad av Robert, det här var en man tänkte hon!

Händig, beläst, välrest, vältränad, och med hans blå vänliga ögon, svarta hår och skäggstubb så var det den första kille som levt upp till Amandas krav vad en kille måste ha.

Robert lämnade Amanda vid receptionen där hon fick påbörja dagens arbete.

Han vände sig om igen innan han gick.

Han hade visat var dr Strandqvists kontor var, detta var ägaren till biblioteket, han var ingen riktig doktor enligt Robert, utan hade endast doktorerat inom något i psykologin.



– Dr Strandqvist vill att du ska besöka honom i slutet av dagen i hans kontor så ni kan skriva på avtalspapper.

– Tills vidare så får du ha det så trevligt Amanda! Vi ses!



– Ja, okej! ja, du med! Amanda log medan hon såg efter Robert när han promenerade ut från biblioteket.



Amanda hade tagit på sig sina runda läsglasögon och pluggade på en enkelt ritad karta hon gjort för att lära sig var allt på biblioteket var. Hon ville göra sitt yttersta för att bli bra på det här jobbet.

En del kunder kom under dagen, de flesta viste var de skulle och behövde inte så mycket hjälp av Amanda, och de som behövde henne hanterade hon enkelt och smidigt samtidigt som hon gjorde sitt yttersta för att vara söt och trevlig emot samtliga av dem.

Klockan börjar nu närma sig 17:00 och stängningstid, och Amanda kände sig redan som hemma på biblioteket.

Så kom det in en man i 50 årsåldern, han hade gråsvart hår, skarpa drag i ansiktet och en grå kostym på sig. Mannen kom emot Amanda och hon mötte upp honom med ett gulligt piggt leende, trotts att hon kände lukten av stark tobak och en liten glimt av whiskey.

Mannen tittade nonchalant emot Amanda och började prata med en nedlåtande ton.



– Tjenare stumpan! Du var nog den sötaste bokmal jag sett på länge!



Amanda fick en chock! Vem fan tror han att han är!?

Mannen tittade lite frågande på Amanda.



– Man får tacka! Svarade Amanda med ett leende.

Finns det något jag kan göra för dig?



– Du, stumpan, skulle kunna få göra en jävla massa saker för, med, och på mig! hahaha!

Nej förlåt… Man borde inte snacka så till en minderårig brud antar jag.



– Jag är 18 år. Men du har rätt, man borde inte tilltala en receptionist på det sättet.



– Jaså? Så du jobbar här? Jag trodde du var en praktikant eller nått… Hur länge har du jobbat här?



Amanda svalde.



– Jag arbetar här min första dag idag…



– Nice, nice… Du är ju bra mycket bättre ögongodis än att ha nån annan gammal hagga jobbandes här!



Amanda spände ögonen i mannen och hon kände hur hennes tålamod började ta slut.



– Ta det lugnt stumpan! Det var en komplimang! Hur som helst så har jag inte tid att stå här och babbla.

Jag söker en bok som heter Den Oslipade Taktikern.



– Den Oslipade Taktikern? Vi ska se vad jag kan göra.



Amanda kollade upp namnet på datorn där hon också fick placeringen på boken i biblioteket.



– Det ser ut som att vi har den.



Amanda reste sig upp och gick emot den korrekta sektionen med mannen strax bakom henne, hon kunde hela tiden höra hans tunga andning bara ett steg eller så bakom henne.

Boken var i stora hallen, det verkade som om det inte var någon människa kvar i biblioteket med tanke på att klockan strax var 17:00.

Amanda stannade till framför en av de höga hyllorna och mannen som gick tätt bakom henne gick rakt in i henne.

Amanda kände när han krockade in i henne hur han juckade till mot hennes mjuka rumpa, och ett obehag och ilska tändes till i henne!

Hon vände sig hastigt om, Amanda var som sagt en väldigt liten tjej så trotts hennes klackskor så var mannen säkert ett huvud längre än henne, och han backade inte undan en millimeter!



– Usräckta stumpan! Du kan ju inte bara tvärstanna framför mig sådär!



Amanda svalde.



– Jag ber om ursäkt…! Ska vi se om vi kan hitta den där boken till dig så du kan komma iväg!



Amanda började söka i bokhyllan, men så hörde hon det igen!



– Du, stumpan!



Stumpan…! Så nedlåtande tänkte hon!



– Ja? Svarade Amanda med irriterade och slutna ögon utan att vända sig om.



– Jag ser boken, den är där uppe!



Amanda tittade upp, det var stegen som gällde alltså…



– Okej. Men då, vet du då… Jag går tillbaka till…



– Asså, jag har lite problem med mitt knä… Avbröt mannen.

Jag känner inte riktigt att jag kan klättra på den stegen där stumpan…

Va en ängel och hämta den till mig.



Amanda hade kjol på sig och det absolut sista hon ville i världen var att den här mannen skulle få se hennes trosor.



– Det är bara en stege, jag är säker på att…



– Lyssna nu på mig stumpan! Du jobbar här, och det hör till dina arbetsuppgifter att hjälpa mig ta ner boken där! Du vill väl inte ha klagomål redan första dagen va?



Amanda ville inte, men mannen HADE rätt… Det var hennes jobb.

Utan att säga något rullade hon fram stegen.



– Den där uppe är det. Pekade mannen.



På tunga steg klev Amanda långsamt upp för stegen, mannen stod nära och bra, redo att få se vad Amanda hade under kjolen.

I skedet där hon var ett kliv ifrån att mannen skulle kunna börja blicka in under hennes kjol övervägde hon att gå ner igen…

Men så klappade mannen Amanda på rumpan!



– Kom igen nu stumpan! En ung flicka som dig med den här lätta kroppen ska inte ha såna problem att klättra på en stege!



Utan att tänka efter klev Amanda hastigt upp två extra steg, nästan som hon försökte fly från mannen.



– Du har inget att skämmas för stumpan. Det är bara en liten bit kvar nu!



Amanda försökte att knipa ihop sina lår för att minska utsikten för mannen som stod rakt nedanför henne, men när hon blickade ner emot honom så såg hon att hennes attityd bara verkade trigga honom ännu mer då han hånlog tillbaka till henne.



– Ser du den?



– J-ja… Den.. Är här. Amanda tog ut boken Den Oslipade Taktikern.



Nervägen gick lättare för flickan, men när hon nästan var nere kände hon hur en hand lads på hennes lilla rumpa igen och Amanda frös till!



– Kom här ska jag hjälpa dig stumpan!



Mannen la sin andra hand runt hennes kropp och stannade på sidan av hennes bröst där han nästan ryckte ner henne i sin famn, deras ansikten var bara några cm ifrån varandra och innan Amanda han tänka mer så tryckte mannen till hennes rumpa lite extra så deras kön pressades emot varandra, mannen var stenhård därunder, och genom kläderna ryckte hans kuk mot Amandas oskuldsfitta.

En stöt gick från flickans fitta och genom hela hennes unga kropp och hon kände hur hon blev lite våt mellan benen.

Så släppte mannen ner henne så hon stod själv igen.



– Tack stumpan! Sa mannen och klappade henne återigen på rumpan innan han började gå sin väg tillbaka till receptionen.



Kvar stod Amanda på lite darriga ben och en oidentifierbar känsla som gav henne lite gråt i halsen, detta i kombination med en väldigt, väldigt, lätt känsla av kåthet…

Hon stod där en minut eller så och tänkte på det som just hänt. Så slog det henne! Boken!

Hon måste ta kvitto och lånetid för mannen. Men när Amanda kom till receptionen var mannen redan borta…



– Shit! Jag mitt jävla pucko!

Men vem ska märka att EN bok saknas i det här biblioteket…!? Tänkte hon för sig själv.

Plus, kanske han kommer tillbaka med den ändå…

Klockan är 17:05, bäst jag låser dörren nu och går upp till Dr Strandqvists kontor. Kanske han kommit in nu under tiden jag hanterade… Kunden…



Amanda låste dörren och gick därefter en vända igenom biblioteket för att försäkra sig att ingen var kvar där inne.

Hon begav sig sedan upp till övervåningen där den mystiske Dr Strandqvist hade sitt kontor.

Hon knackade på dörren, och fick ett dovt ”kom in” till svar, så hon öppnade dörren.

Det luktade ciggar och whiskey där inne… Samma lukter som…

Mycket riktigt!

Vid skrivbordet längst in satt mannen hon hjälpte alldeles nyss!

Rummet hade bokhyllor på vardera sidor om väggarna och ett stort fönster bakom Dr Strandqvists skrivbord, gardinerna var mörka och bruna som matchade de övriga färgerna i rummet.

På vänster sida var det också ett spritskåp och en jordglob, i taket var det en avancerat dekorerad ljuskrona.



– Trevligt att du kunde komma.

Kom och sätt dig! Vill du ha en drink?



Utan att vänta på svar reste han sig upp och hällde upp två whiskeyglas.

Han tittade lite fundersamt på Amanda.



– Sätt dig!



Amanda gick tveksamt fram och satte sig i den hårda gäststolen som var dekorerad med mörkrött läder.

Dr Strandqvist satte sig kaxigt i sin egen lite större fåtölj och slängde upp fötterna på bordet och tog en slurk whiskey.

Han ignorerade Amanda ett par sekunder och började tända en ciggar.



– Amanda var det va? Frågade han utan att ens titta på henne.



Amanda nickade.

Dr Strandqvist tog ner sina fötter och lutade sig över bordet lite lutad på ena armbågen. Med whiskeyglaset i ena handen och ciggaren i den andra tittade han skarpt på Amanda.



– Du skötte dig bra idag, stumpan!

Riktigt, riktigt bra! Sa han medan han skakade på huvudet.

Det var bara synd att du gjorde ett misstag… Vet du vad det var?



– Jag glömde registrera boken du lånade?



– Korrekt stumpan! Sa han medan han pekade på henne med ciggaren.

Och så kan vi inte ha det. Eller hur?



Amanda kände sig så svag, hon var van att ha kontroll på situationerna hon befann sig i, men just nu så kände hon sig totalt utlämnad… Naken…

Vad skulle hon säga, han hade rätt…



– Jag frågade dig en fråga!



Amanda tittade oroligt upp.



– Vi kan inte ha det såhär? Eller hur, stumpan?



– Nej… Det ska inte hända igen…



– Hmm… Docktorn rökte ett bloss.

Nix, det ska det inte…



Han öppnade en låda i skrivbordet.



– Skriv på här.



Amanda läste igenom papperet, det var helt klart ett anställningskontrakt.

Glad att hon inte förlorat jobbet innan hon ens börjat skrev hon snabbt på utan att tänka en extra gång och tittade upp på doktorn med ett leende.

Dr Strandqvist log tillbaka.



– Skål! För din nya anställning!



Amanda var inte så förtjust i whiskey, men eftersom hon nu var 18 år och en vuxen kvinna, så såg hon inte vad för skada det kan göra att två vuxna människor skålar över ett kontrakt.

Amanda och Docktorn pratade lite om de övriga kunderna hon hade fått under dagen, och konversationen var rent utav trevlig för Amanda, förutom att Docktorn kallade henne gång på gång för stumpan och nästan vid varje tillfälle så spanade han in hennes bröst strax efteråt.

Hon började tänkte att han kanske inte var så illa som hon tyckte ifrån början ändå…

Han kanske bara ville testa hennes tålamod och om hon skulle ställa upp för kunder hon inte gillade?

Hon gjorde ju det han bad henne om, och han måste ju ha anställt henne av en anledning?

Amanda beslutade sig för att röra sig hemåt när klockan slog 18:00.



– Ja stumpan, du får ta hand om dig nu så ses vi imorgon!



– Japp! Du med!



– Kom ska jag följa dig till dörren!



De båda reste sig och docktorn gick fram till Amanda och la sin hand i hennes svank och började leda henne emot dörren.

Men Amanda kände för varje steg de tog så gled docktorns hand längre och längre ner på hennes rumpa, Amanda kände sig lite obekväm, men tänk om han inte gör det medvetet??? Han verkade lite berusad… Väl framme vid dörren hade han handen mer på hennes lår än på hennes rumpa och Amanda vände sig emot honom för att säga farväl.



– Ja, då går jag nu.



– Ja, som sagt så ses vi mer imorgon. Sa han medan hans hand gled ner sista biten och hamnade direkt på Amandas strumpbyxor.

– Sköt om dig nu… Amanda…



Amanda fick för första gången höra honom kalla henne vid namn, eller ja, förutom när han frågade om det faktiskt var hennes namn…

Hon blev så tagen av det och med kombination med alkoholen i kroppen märkte hon inte hur docktorns hand smekte sig upp på hennes rumpa igen, denna gång innanför hennes kjol.

Han klappade henne lite hårdare än tidigare och på sista klappen klämde han till ordentligt om hennes ena skinka.

Innan Amanda fattat vad som hänt så hörde hon ett ytterst svagt stön ofrivilligt lämna hennes läppar.

Docktorn log hånfullt emot henne igen.



– Vi ses imorgon! Sa han och tryckte igen dörren mot henne.



Amanda som inte viste vad hon skulle tro eller känna åkte nu lite nedstämt hemåt.