För det första – 1

I vintras hade jag varit i fjällen. Där hade jag träffat Lillis, en tjej jag kände sedan innan. Hon gick i samma årskurs (år 9) på samma skola som mig, men i en annan klass. Vi hade inte precis pratat så mycket förut. Men vi hade båda nyligen konfirmerat oss tillsammans och under konfirmations tiden hade vi blivit kompisar eftersom vi inte kände igen några andra än varandra där.

När jag av en slump träffat henne där, i fjällen, hade hon bjudigt mig på fest och jag hade följt med henne och hennes kompisar högt upp på fjället. Jag hade känt mig lite nervös för jag var nybörjare och hade inte gått i skidskola.

”Fan va högt, jag kommer dö!” sa jag när vi var på väg upp.

”Nejdå, jag räddar dig!” Hade en kille som kallas Tjaden sagt med ett leende.

När jag träffat dem kvällen innan en kort stund hade Tjaden varit lite flörtig, men jag hade trott att det var för att han hade druckit en del.

Flera gånger på vägen ner hade jag ramlat. En gång åkte jag på en is fläck eller något sånt och snubbla rätt in i en massa lössnö. Jag upptäckte till min förfäran att jag satt fast!

”Hjälp!” ropade jag i hopp om att någon skulle upptäcka mig, det hade börjat skymma och jag var rädd att jag inte syntes där jag satt.

”Har du fastnat?” sa någon.

Jag tittade upp, det var Tjaden som stod där och tittade ner på mig.

”Mm, hjälp mig!” sa jag. Jag lyckades få upp fötterna ur snön, men skidorna satt där de satt. Vi grävde i snön ett tag utan resultat. Tjaden föreslog att vi skulle vila en stund, så vi satte oss ner. Jag försökte småprata lite. Men Tjaden hade andra avsikter. Han kysste mig. Bara sådär. Han la sin hand på mitt lår, eller typ på mina termobyxor. När jag kände hans beröring vände jag försiktigt bort huvudet.

”Är du rädd?” frågade Tjaden.

Han såg på mig att jag inte fatta vad han menade.

”För mig? Alltså, är du rädd för mig?” förtydligade Tjaden.

”Nej, knappast!” svarade jag med ett skratt.

Men visst var jag väll ändå lite rädd…

”Vi borde nog åka ner nu…”

”Mm”

Vi fick upp skidorna ur snön hur lätt som helst nu.



Lillis och jag brukar hälsa på varandra i korridoren, lite som för att markera att vi är vänner.

En tisdag mötte vi varandra i korridoren och vi nickade och log. När vi passerat varandra vände sig plötsligt Lillis om och ropade på mig.

Jag vände mig om och hon kom fram till mig.

”Vi är några som ska till Norrköping i helgen” började hon ”och Tjaden tjatar om att du ska med… Han bor ju där.”

”Jaha…”

”Häng med!” sa Lillis uppmuntrande.

”Vi får se” sa jag.



På torsdagen frågade Lillis igen men jag var fortfarande tveksam.

”Men Tjaden vill verkligen!” sa Lillis

Det var just det, att Tjaden verkligen ville, jag blev så osäker…

”Och jag vill verkligen också!” fortsatte Lillis ”Och om det inte finns plats i bilen får du sitta i mitt knä, och om du vill dricka så bjuder jag!”

Alla dessa erbjudanden gjorde mig ju nästa tvungen att följa med. Jag sa att jag skulle fråga om det gick. Ju mer jag tänkte på det den dagen, ju mer kände jag att jag faktiskt ville följa med.



På fredagen tog jag med mig tandborste, tandkräm, deo, trosor, en tröja att sova i och ett extra linne i väskan. Mamma undrade viken dag jag skulle komma hem och jag sa att jag nog skulle stanna till söndag.



När skolan var slut på fredagen och jag stod vid mitt skåp och krängde på mig jackan kom Lillis gående mot mig.

”Häger du med ner på stan innan vi blir hämtade eller ska du hem först?” undrade hon.

”Jag följer med på stan” sa jag och Lillis såg nöjd ut.

Vid halv sju kom några till busstationen som skulle skjutsa oss. Det var två killar med bil och en del annat folk. Det var ganska många och killarna som körde ville inte att det skulle vara hur många som helst i deras respektive bilar.

”Men vem är hon!?” sa någon surt.

”Hon SKA med!” sa Lillis snabbt.

Det blev en diskussion som jag försökte hålla mig utanför men tillslut hade iaf Lillis fixat plats åt oss i en av bilarna. Vi delade på framsätet. Vi krånglade runt lite men hittade tillslut ett bra sätt att sitta på.



I norrköping utan för någon pressbyrå eller typ nån bensinstation träffade vi en massa folk, det var tydligen fest någonstans och vi skulle åka dit nu. Festen var ganska kul. Jag blev inte bara bjuden på dricka av Lillis utan av i stort sätt alla. Hur som helst så hade jag inte druckit mer än två cider när saker och tig börja spåra ur. Jag ville där ifrån, jag gick för att leta reda på Lillis men jag kunde inte hitta henne. Däremot hitta jag Tjaden.

”Har du sett Lillis?” frågade jag.

”Ne, hon drog förut med nån snubbe tror jag…” svarade Tjaden. Och jag märkte att han inte var nykter.

”Okej” sa jag ”Jag tror det blir bråk snart.”

Två tjejer och en kille kom mot oss.

”Tjaden” sa en av dem ”Skulle du kunna skjutsa oss hem till mig?”

”Det verkar som att det blir bråk, och nån sa att grannen ringt polisen.”

”Vad är klockan?” undrade Tjaden.

”Halv ett” svara någon.

”Okej” sa Tjaden ”Du hänger med hem till mig eller?” sa Tjaden

”Ja, visst” sa jag eftersom Lillis var borta var det ju det ända jag kunde göra. Men sen kom jag på att Tjaden druckit en del den kvällen.

”Kan du köra…?” undrade jag försiktigt. På det fick jag aldrig nåt svar. Jag var skit nervös när Tjaden körde… Men han klarade det hela ganska bra.



När vi droppat av tjejerna och killen vid ett litet gult hus körde Tjaden hem till sig. Han stannade utanför en enplans villa i vitt tegel. Det stod redan en bil på uppfarten till huset.

När vi klev innan för dörren mötte Tjadens mamma oss i hallen.

”Nemen, oj då jag trodde inte du skulle komma hem ikväll…”

”Det verkade som att det skulle bli bråk så vi drog.” svar Tjaden.

”Jaha, ja, det var ju bra…” sa Tjadens mamma ”Men jag har besök…”

Tjaden förstod direkt.

”Vi kan sova i bilen” sa han ”Om vi kör in den i garaget kan vi ha kupé värmaren på inatt också”

Tjadens mamma såg lite tveksam ut men ändå nöjd. Hon bakade ut bilen från utfarten så att Tjaden kunde köra in sin bil i garaget, hämtade en förlängningssladd till kupé värmaren och letade fram filtar, kuddar och nån madrass. Vi fällde ner sätena och bäddade i bagage utrymmet. Det blev ganska stort när sätena var nerfällda.



Medan Tjaden var inne för att hämta en tröja att sova i så passade jag på att byta om. Jag tragglade av mig byxorna men behöll strumporna på för att inte frysa om fötterna, drog av mig tröjan och linnet, tittade ner på mig själv i mörkret. Liten och blek, små händer, små fötter, små allting! Jag tittade ner på min byst. Den var inte speciellt imponerande. 70b… Det var litet… Men jag hade ju varit nästan sist med allt, brösten hade börjat komma i sjuan med det hade gått segt. Mensen kom i slutet av åttan…

Jag drog på mig tröjan jag haft med mig för att sova i och beslöt mig för att behålla bh:n på. Jag kröp ner under filtarna. Undra om han kommer att vilja,.. kommer att försöka,.. Vad ska jag göra isf…?

Tjaden kom ut till mig, han hade bytt tröja. Han stannade utanför bilen och drog av sig byxorna innan han kröp in till mig och stängde luckan, jag tittade bort tills han lagt sig under filtarna, trots att han hade både t-shirt och kalsonger.

Tjaden la sig nära mig, riktigt nära. Jag låg med ryggen mot honom, men när han bara sådär utan vidare la armarna runt mig makade jag mig ännu närmre.

Vi låg så en stund och jag trodde att han hade somnat, men jag kände hur hans hand sakta började röra sig på min mage och ner på mitt lår. Jag vände mig mot honom och han kysste mig. Jag kysste tillbaka. Hans ena hand rörde sig nu nära mitt kön, farligt nära. Han tog min hand och la den mot hans kalsonger, jag kunde känna hans lem växa där innanför. Det gjorde mig lite rädd…

”Är du rädd?” Frågade han som om han läst mina tankar. Men jag svara inte.

”Är du rädd för mig?” upprepade han och jag tänkte på den gången i skidbaken.

”Det har du redan frågat.” sa jag.

”Ja, jag vet, men är du det?”

”Lite…” erkände jag tillslut.

”Var inte det.”

”Fast kanske inte rädd…” fortsatte jag ”typ nervös…” Jag vände bort blicken.

”Titta på mig” sa Tjaden. ”Är det första gången?”

Jag nickade blygt.

”Vill du att jag typ… är försiktig…?” undrade han.

”Mm…” sa jag fast jag inte hade någon aning om var jag ville.



Åter igen tog han min hand och la den mot hans lem. Jag kände mig osäker men lät det ske.

Jag kände en hand över bysten, den gled bak på ryggen knäppte upp spännet och gled fram igen, kände, smekt. Vi kysstes. Han drog av sig kalsongerna och placerade min hand mot hans nakna lem, jag tog tag i den, nådde lagom runt med handen. Hans hand vilade på min handled. Han började dra min hand upp och ner längs hans lem sakta, ökade takten, stannade till en stund, ökade takten igen. Höll på så ett tag. Jag vågade fortfarande inte titta på den.

”Titta på den.” sa han som om han återigen läst mina tankar. Jag tittade ner på hans lem, visste inte riktigt vad jag skulle tycka, hade ju aldrig sett en färdig utvecklad… Men den var väll stor, var den inte? Jag förstod inte hur det skulle gå till…

Det kändes som en evighet, sen kom han, på min hand, på madrassen på filtarna.

Nu var det hans hand som letade sig fram, krånglade med trosorna. Jag lyfte min kropp som en båge för att hjälpa till. Hans hand mot mitt kön, känslan av hans blick på mitt privataste. Hans fingrar som glider över mina blygläppar, smeker min klitta. Jag ger ifrån mig ett litet stön, tycker att det lät fånigt, men det verkar inte han tycka. Låter ett finger glida in i mig, så ett till, känner hur det redan då stramar. Ett till litet stön. Han lägger sig över mig. Känslan av att vara liten, så lite, sprider sig. Vad har jag? Ingenting, är bara liten, liten överallt. Hans hand smeker mitt hår. Han vill ha mig. Tanken gör mig lycklig, gör mig varm. Han vill ha mig, han vill, jag vill.

Jag känner hans ollon mot min öppnig, känner hur han sakta tränger sig in, det går trögt. Riktigt trögt. Och det gör ganska ont, blod, blod på madrassen, blod på filten och blod på hans lem. Bara lite blod, men ändå över allt. Han når hela vägen in, så långt det går. Han juckar sakta, riktigt sakta, men länge, länge. Han föreslår att vi ska ligga sked en stund. Kanske för att jag ska vänja mig? Ett snällt påhitt isf. Vi somnar så…