Milf och loverboy på weekend

Milf och loverboy på weekend



Det var konferens på jobbet med övernattning men jag hoppade över vilket jag dock höll tyst med hemma. I stället bokade jag i smyg en stuga i ett skogsbryn med utsikt över sjö och hagar. En stuga med dusch, elvärme och kamin. Jag packade svarta satinlakan, massagelotion med vaniljdoft, en kasse utvalda godbitar från delikatessdisken, en ekonomiförpackning kådisar och favoritkaffebönorna och struntade i makeupen. Förälskade killar ser ändå inte hur man ser ut i ansiktet. De bara tittar fånigt, blint och fånigt. Som får: fånigt, fåraktigt och fullkomligt oemotståndligt.

Linus är namnet på min loverboy. Jag är kär så det dunkar i hela kroppen. Lite konstigt känns det. Jag skulle kunna vara hans mamma och mer därtill. Men jag är inte hans mamma, he he… Faktum är att jag inte är någons mamma, så egentligen är jag tveksam till det där med milf. Mother I´d Like to Fuck. Nu när jag efter den här helgen ska sluta träffa Linus, kommer jag någonsin att ha en loverboy igen? Är det inte långa, jättelika bröst de vill ha, som hos en gammal amma, och lite moderliga tag? Ja, jag vet då rakt inte. Och just nu bryr jag mig faktiskt inte. Det är Linus och jag och det räcker. Men bara nu. Den här helgen tänkte jag skulle bli final. Final för Madde I Love to Fuck.

Jag kan ju faktiskt inte hålla på såhär. Träffa en ung grabb i smyg. Förr eller senare kommer det fram och det blir ett himla hallå. Hela bonnhålan kommer att babbla, i generationer. Min soffpotatis blir inte bara ledsen och rasande utan måste dessutom klappa ihop firman och flytta. Det går bara inte. Hur ska han kunna bo kvar där hans kvinna knullat runt med en yngling bakom ryggen på honom?

Tja, yngling och yngling. Hur länge är man yngling? Linus har passerat tjugo med marginal. För mig är han man, tveklöst. Och han vill ha mig. Vem är jag att tacka nej? Vore att ägna mig åt djup otrohet gentemot mig själv. Men jag måste ju inse var gränsen går. Och förresten är jag mer förälskad än vad som är nyttigt för mig.

Jag hämtar upp honom på macken i stans utkant, snabbt. Det är fredagsmorgon och helt off season, gråhöst och förmodligen tråkigt. Men det ägnar jag inte en tanke. Vid vår stuga kommer det att vara folktomt, fullständigt folktomt. Och det är liksom det som är meningen.

Han är morgontrött och rufsig med smala ögon men besvarar som vanligt mitt leende så att jag blir varm ända ner i skrevet, ja ända ner i tårna. När vi passerat stadsgränsen tänjer han ut bilbältet och lägger ner huvudet i mitt knä. Bilen spinner som en katt. Radion är på och det duggregnar. Jag smeker honom i nacken med ena handen, upp i håret och ner igen. Handflatan brinner.

”Res dig, annars kör jag i diket.”

Han borrar först in ansiktet i mitt sköte och såsar sig sedan upp i halvsittande, slappt. Halva kallingarna syns baktill, röda. Det är första gången vi träffas utanför gymmet om man inte räknar de två nypen, i kyrkan respektive på biblan.

”Vart ska vi, Madde? Heartbreak hotel?”

”Nä, till Farås Gård där de hyr ut stugor. Är du hungrig?”

Det är han, så vi stannar efter ett par mil och fikar på en vägkrog.

”Du kan låtsas att jag är din dagmamma”, säger jag, ”eller fluortant som du träffat på stan”.

Han flinar.

”Vi hade inte fluortanter. Men jag kan låtsas att du är min gamla lärarinna. Hon var tjugoåtta och jag ville sätta på henne redan på lågstadiet. Ja, självklart har jag råkat henne på stan och fått lift. Och hoppas få göra det jag aldrig fick.”

Det är nästan tomt i cafeterian och jag undrar om expediten tror att jag är där med min son eller om hon över huvud taget tänker något om saken.

”Mamma, kan jag få en kokosboll”, säger Linus högt med ljus stämma och jag känner hur munnen far upp till öronen.

Ingen har någonsin kallat mig mamma förut.

”Larva dig inte, då blir det inget. Ungjävel.”

”Kärring.”

Han tar tag i min arm och drar in den under bordet och placerar den i sitt skrev. Jag sneglar mot glasdisken med räkmackor och bullar. Ingen där. Han ser mig oavvänt i ögonen medan kuken sväller upp i min hand. Jag sväljer.

”Du kan väl inte först kalla mig mamma och sen göra såhär…”

”Dagmamma, fluortant, lärarinna… vad är jag för dig, Madde?”

”Loverboy. The one and only.”

Han ser nöjd ut. Jag har inte sagt att den här helgen ska bli final på vårt lilla mellanspel.

”Knäpp upp och känn på riktigt”, viskar han putar med skrevet i min hand.

”Nä, du är inte klok.” Jag rispar dröjande över jeanstyget och lägger sen upp handen på bordet. ”Drick ditt kaffe innan det blir kallt.”

”Lika kallt som ditt hjärta?”

Men vad är detta? Varför snackar han om heartbreak hotel och kalla hjärtan?

”Inte kall där i alla fall.”

”Var?”

Jag bokstaverar ljudlöst. Han flinar.

”Nä, det är väl enda stället där du inte är kall.”’

Jag stelnar till och han märker det och säger förlåt, snabbt.

Vi sitter tysta i bilen, stämningen är som lite förstörd. Jag känner mig ledsen och förvirrad och tänker att det inte är bra. Jag behöver all charm och glädje jag kan uppbringa för att inte tänka på åldersskillnaden. Självklart har jag komplex. Jag vet att jag har rynkor. Att jag inte kan vara på utan att allt hänger ner. Att det gör mig sårbar. Minsta glimt av förakt i hans ögon och jag lägger ner. På stört. Men jag har inte råd att sura. Han somnar till motorns spinnande och radion spelar Rod Stewards Maggie May.

Morgonsolen som faller över hennes ansikte avslöjar verkligen hennes ålder men det bekymrar inte honom ett dugg, i hans ögon är hon allt. Han väcker henne för att berätta att hon stulit hans själ och hjärta och det gör ont…

Har jag gjort något fel? Men nej. Det där handlar om en skolgrabb, det är i slutet av september och han borde verkligen vara tillbaks i skolan men hon håller honom kvar för att det roar henne och för att hon känner sig ensam.

Linus är äldre än så och jag känner mig inte ensam. Och förresten är det i slutet av oktober. Jag har ett liv. Det är bara det att jag tycker det kan ingå mer än man, jobb, villa, vänner, fritidssysslor och hushållsarbete i det livet. En loverboy är guld. Varenda kvinna som vill borde få ha en. Det är så mycket knussel. Männen har i alla tider haft sina prassel. Sekreterare och hemliga älskarinnor, mätresser och konkubiner. Den andra kvinnan.

Men det är klart, vi borde väl prata, Linus och jag. Om oss. Så inga känslor kommer i kläm.



Stugan är mysig med gedigen sjuttiotalsinredning och en trave ved har omtänksamt tagits in. Jag skuffar ihop de två furusängarna till en, stor, och bäddar medan Linus gör upp eld. Det är grårugg utanför och vi är fortfarande tysta. Jag packar upp mina toalettsaker och ser mig i spegeln. Rynkor som äter sig ner i överläppen, slapp hud på halsen, vad fan håller jag på med? Tårarna stiger i ögonen och snabbt byter jag skiva. Det är straffbart att dissa sig själv framför spegeln i största allmänhet och på weekend med loverboy i synnerhet. Jag kör som vanligt tre snabba: det jag tycker är snyggt hos mig själv. Amorbågen, blicken, ögonbrynen. Lägger för säkerhets skull till tre: vristerna, höfterna och rumpan. Så går jag ut i storstugan.

Linus har sträckt ut sig på trasmattan framför kaminen, med händerna bakom nacken. Jag sätter mig intill honom. Känner in. Väntar. Värmen som sprider sig gör mig loj och sprakandet är som lugnande musik. När jag ser på honom har han den där vanliga blicken i halvslutna ögon: den kåta blicken. Det gör mig rasande glad och jag sträcker ut mig i hela min längd ovanpå honom. Han virar armarna runt mig och borrar in ansiktet i mitt hår.

”Du luktar så gott. Och så är du så mjuk”, säger han.

Jag slappnar av och känner mig som den lyckligaste kvinnan i världen. Jag har ingen ålder just nu. Jag är omhållen, älskad, famnad. Åt helsicke med alla tankar.

Vi smeker varandra utanpå kläderna länge, länge och när det blir för varmt intill kaminen flyttar vi till sängen. Jag är rusig och röd. Mjuk i hela kroppen. Sakta plockar han av mig kläderna, plagg för plagg. Koftan av tunt ylle. Den rutiga skjortblusen. Jeansen. Jag ligger där i spetstrosor och behå. Solbrännan har bleknat men ännu är inte huden vintervit. Han är fortfarande påklädd. Han ser på mig.

”Du är så vacker, Madde…”

Jag försöker ta in. Han har ingen orsak att säga så om han inte menar det. Vi knullar så bra ändå. Men det är inte lätt. Jag vill protestera. Tala om det som inte är snyggt på mig. Men jag kniper käft. Han är saftspänd, len, stark, lekfull. Håret faller ner i pannan på honom och jag stryker tillbaks det och ser in i de blågröna ögonen. Ingenting förutom luggen hänger på honom när han ser ner på mig med outsäglig ömhet i de där ögonen. Det känns som om jag vill gråta så jag drar honom halvt över mig och borrar in ansiktet vid hans hals. Stoppar in händerna under hans tröja och t-shirt och smeker över det muskulösa axelpartiet och ner över armarna. Vi har bara en weekend ihop. Jag tänker inte ägna den åt att ligga och böla.

Hans överarmar gör mig kåt. Hans underarmar gör mig kåt. Hans flata mage gör mig kåt. Jag smeker honom utanpå kläderna, under kläderna, äntligen finns det tid och möjlighet och jag kan stänga ögonen och bara känna. Lyssna på hans varma andetag intill mitt öra. Han har läpparna mot min hals. Handen vilar på mitt bröst. Jag lyfter underlivet och gnider det sakta mot hans höft. Han lägger handen under min svank, halvvägs ner över rumpan i en beröring som inte är styrande men avslöjar hans begär på ett väntande sätt. Jag börjar andas tyngre, smeka honom upp i nacken, rufsa i hans hår, kyssa honom. Mina höftrörelser blir allt mer distinkta och hans hand glider ner över skinkorna, ut över lårets utsida, upp över skinkorna och svanken igen. Handen är varm, smeksam, kåt. Han häver sig upp på andra armen och ser på mig igen.

”Jag är kär i dig, Madde.”

Nu kommer tårarna i alla fall, fan. Det var inte det här jag hade tänkt mig.

Jag försöker dra ner honom över mig igen men den här gången håller han emot. Stryker bort håret från mitt ansikte. Ser mig i ögonen. Jag kan inte göra annat än låta tårarna rinna.

”Varför är du ledsen?”

”För att jag inte är arton…”

”Och?”

Jag skrattar till och rycker på axlarna. Vet inte vad jag ska säga.

”Om jag velat ligga här med en artonåring antar jag att jag kunde gjort det”, säger han. ”Eller hur?”

”Verkligen!” Det är inte svårt att säga det med inlevelse. Han är snygg, trevlig, charmig, svärmorsdrömmen, flicktycke, allt.

”Men jag ligger här med dig. Fatta.”

Gråten övergår i skratt. Han drar av sig på överkroppen i en enda, svepande rörelse och jag stirrar som besatt. Det går ilningar ner i underlivet, livmodern gör små volter. Han behåller jeansen på och lägger sin nakna hud mot min, armarnas svällande muskler intill mina öron. Kysser mig från tinningen ner till munnen och upp igen. Fortsätter ner under mitt öra, längs halsen, över nyckelbenet och ner till behåns kant. Föser ner det smala, glansiga axelbandet och kysser mig på axeln. Jag känner mig liten, loj, oskuldsfull på något sätt.

”Är inte varje gång första gången, egentligen?” säger jag plötsligt, utan att ha tänkt tanken först.

Han svarar med att ta in min bröstvårta mellan mjuka läppar och sakta låta tungspetsen glida över den känsliga undersidan, rytmiskt. Det drar ihop sig i livmodern, sprallar till i hela underredet. Jag vill ha honom i mig, genast, innan jag faktiskt är redo. Flämtande tar jag emot honom i en blandning av salighet och smärta, den senare dock bara i hjärtat. Han gör mig till viljes efter att ha trixat fram en kondom men det blir inte någon höjdare. Han kommer nästan genast.

”Du är för het på gröten”, säger han och rullar ner intill mig. ”Titta, du har förstört den.”

Vi tittar på hans kuk som hänger halvslak, glänsande. Själv har jag inte kommit halvvägs mot någon orgasm och är egentligen bara halvkåt och förvirrad. Det är så mycket känslor. Mig gör de långsammare, honom gör de snabbare.

Jag lägger mig tillrätta på hans arm och drar täcket över oss. Vi vilar. Tysta först. Det har slutat regna och vinden rister i de nyligen avlövade träden utanför. Elförsörjningen i stugan surrar svagt, annars hörs ingenting förutom några fåglar som för ljud ute i skogen.

Plötsligt går som ett glädjerus genom mig, som fnatt, jag ligger här med en gudaskön man, jag en kvinna som ska anses ha sett mina bästa dagar enligt gängse normer, en man som säger att han är kär i mig, att jag är vacker, en man som vill sätta på mig. Har någon i det här gänget orsak att böla? Och är det i så fall jag?

”Linus”, börjar jag, ”vi kanske borde snacka…”.

”Kanske vi borde”, svarar han och tar en hårslinga från mig och leker med, för den till sina läppar, suger på den. ”Fast jag vet inte om jag har lust…”.

”Nä, inte jag heller. Men det kanske är bra.”

”Knullar du din gubbe?”

Vilken fråga!

”Vill du veta om han har större, också?” kontrar jag.

”Självklart. Har han större?”

”Ni killar är likadana, alltid.”

”Svara då.”

”Ja, jag knullar min gubbe. Men om han har större eller mindre tänker jag inte säga, det är hans privatsak.”

”Men du sitter inne med informationen.”

”Skulle du bli glad om jag sa att han har mindre?”

Linus flinar.

”Ja. Det är klart.”

Jag kan inte låta bli att le.

”Han måste i alla fall va sämre”, eftersom du ligger här nu.”

”Måste han?”

Vi ligger sida vid sida, vända mot varandra och ser in i varandras ansikten. Det är ännu bara förmiddag. Stugan har en bastu, en glad överraskning. Jag vill bada i den sen. Och äta. Och dricka kaffe. Och knulla.

Vi är tysta en stund, sen säger jag:

”Nä, han är inte sämre. Inte bättre heller. Det handlar inte om det. När man varit tillsammans länge så blir man liksom lika. Det är tryggt, säkert, tillfredsställande och helt okej. Men det är inte samma laddning. Man vill inte lika ofta, inte lika hett. Kollar ifall det inte är nåt bra på tv så man inte missar nåt.”

”Fy fan.”

”Nä, inte fy fan. Det är faktiskt fint. Det finns ett lugn i det. Men det ena behöver inte utesluta det andra. Det jag har med dig nu, kan inte jämföras… det är outstanding. Jag njuter som en gris. Du får mig att koka över. Om jag kör Volvo annars så är du min Porsche.”

”Och?”

Jag tar ett djupt andetag.

”Jag vill fortsätta köra Volvo. Och Porsche.”

”Hrm.”

”Ärligt talat tänkte jag att den här helgen skulle bli vår sista och första. Men det var ingen schyst tanke. Om du vill fortsätta så vill jag. Du kanske tycker jag är helknäpp, men jag… älskar dig. Hur skulle jag kunna annat?”

Han ser på mig, länge. Inget minspel avslöjar hans tankar. Till slut tar han mig i sina armar, lyfter mig upp på honom och börjar smeka mig, över ryggen, rumpan, låren, upp över ryggen igen, nacken, bröstens utsidor, särar på skinkorna, glider med fingret längs skåran och nu är jag våt, svälld och flämtig. Han har stånd igen och jag lirkar på höfterna och får in kuken i mig med små, målmedvetna rörelser utan att ta bort armarna som jag virat hårt om hans hals.

”Du är rätt säker på det där”, viskar han och jag kan inte undgå att höra cynismen.

”Vill du ha en artonåring så ha det”, svarar jag. ”Men varför ska vi ligga här och va elaka… ta ut den där grejen ur mig förresten och ta fram en kådis… det här är förbjudna lekar…”

Han håller fast, stilla, och ett ögonblick blir jag rädd. Tänk om han bara fortsätter, våldtar mig…

Men det gör han naturligtvis inte. Med gemensamma krafter fixar vi till gummidetaljen och får det intensiva nöjet att återförenas under vilda stönanden.

”Jag vill ha dig”, väser han, och stöter sig in i mig på ett okontrollerat sätt, ”jag hatar din gubbe”.

”Hur fan tror du det känns för mig då? När jag tänker på att jag kommer att få se ditt bröllopsfoto i tidningen. Och när första ungen kommer. Snacka inte med mig om känslor…”

Jag ligger platt på rygg och låter honom ta mig och sen vända mig och ta mig bakifrån och jag flödar av safter och försvinner bort i dimmor där ingen sorg och smärta finns, bara kåthet.

Här finns ingen som hör så det är tillåtet att låta. Jag kvider och småskriker, stönar och andas som en val. Han morrar när han kommer. Morrar och svär.

”Usch”, säger jag efteråt, när jag åter ligger i hans famn. ”Du kunde väl sagt något vackert i stället.”

”Jag är för fan inget fruntimmer.”

Själv har jag skrattat, rakt ut, högt och intensivt och länge. Jag hör att det låter som när någon strör ärtor på en plåt. Klingande. Han har hållit mig hårt intill sig med ett leende. Jag ser det inte men känner det. Han har kommit först men stannat kvar i mig och smekt min klitta med små retfulla, mjuka drag tills jag fallit över kanten och bara brustit ut i det där flabbet.

Jag minns min första kille, när jag var sexton. Hur förbannad han blev när jag skrattade. Hur många år sen var det? Fler än jag ids räkna. Kanske trodde han jag skrattade åt honom. När jag ser på Linus ser jag bara glädje: nöjd, go glädje. Jag inser att den här weekenden är på väg att bli inte bara precis så som jag ville ha den utan ännu bättre.



*