Biggest Loser

För några år sedan blev jag upvaktad på ett mycket besvärande sätt av en medelålders man. Det började som en vanlig arbetskontakt Vid det första mötet verkade han faktiskt rätt sympatisk, såg inte alls illa ut för att vara 55, och jag gjorde misstaget att flörta lite grann med honom, en liten ovana jag har när jag träffar män som jag tror kan vara till nytta för mig. Uppenbarligen tog han det som någonting mer än en flört. Till och med som en invit. Eftersom vår kontakt fortsatte försökte jag på olika sätt både genom mitt sätt att vara men också i klarspråk säg, att jag är inte intresserad av dig som du kanske hopps att jag ska vara, det hjälpte inte, det blev värre, ganska snart var han en riktig pain in the ass med blommor från interflora med bud och små löliga kort via posten. Efter ett halvår, när jag började bli vansinnig på honom, jag hade ju mer än en gång gjort klart för honom att han inte var någonting för mig, berättade jag för en av mina väninnor om vad jag råkat ut för. Hon lovade att kolla upp honom via sitt nätverk. Och det nätverket är heltäckande, för att tala klarspråk.



Jag visste att min väninna hade kontakter på myndigheter och tillgångar till arkiv som jag inte ens kände men att hon skulle fram så mycket om någon som inte fanns i brottsregistret, det överraskade mig. Jag fick veta nästan allt om mannen, saker som han förmodligen aldrig berättat för någon annan, tidigare fruar och flickvänner, sexuella preferenser, vittnesmål från skolkamrater, hon hade t o m fått fram att han missbrukat amfetamin i sin ungdom, t o m dagboksanteckningar vilket var särskilt intressant eftersom de bl a innehöll ett porrfilmsmanus där det mest intressanta var att handlingen kretsade kring en kvinna med mitt namn, förmodligen hade han sett mig som den person han helst ville ha i rollen, kvinnan i manuset jobbade med PR på dagarna , ungefär samma sak som mig, och var kokainniffande porrskådis på kvällarna. Då blev jag nästan rädd. Vad var den här mananen mäktig att göra. Hur långt kunde han gå.



– Vad tycker du vi ska göra, sa jag till min väninna.



– Vi ska göra honom till the biggest loser, på riktigt. Men det vi vet nu och lite kvinnlig list kan vi åtminstone göra honom till psykfall vilket inte är så illa. Och det förtjänar han ju. Det är väl du med på.

Jag nickade

– Jag har faktiskt redan talat med pysikiatriker inom det militära om hur man där skulle agera utifrån ett hypotetiskt fall, som ditt, om den viktigaste kvinna i deras organsiation blev utsatt för samma sak som du.



Psykiatrikern svarade att eftersom mannen inte gjort något brottsligt, ännu, ska man tillägga, men vi ändå villm få honom att lämna fälter, eller planen, finns en effektiv metod förutsatt att vi inte har göra med något fullfjädrat psycho, då kan vad som helst hända. Det vi tänker göra kräver din medverkan vid några tillfällen men med tanke på hur besvärande det är så ställer du ju naturligtvis upp på det. Metoden kallas lite inofficeillt för bumurang vilket i det här fallet innebär lite rollspel där du är med, vi ska spela upp delar av de scener han fantiserat ihop för honom när han minst anar dett. Någon slags gatuteater eller rollspel alltså. skule Han kommer snabbt att uppleva sin situation som paranoid. Men det kräver att vi har polis med, vilket, som du förstår att det med mina kontakter är lätt ordnat. Mannen kan uppleva det vi gör som oerhört provocerande dvs att se dig ge intryck av att vara det han både helst och minst av allt vill se dig som. Chockeffekten kommer att bli totao och minnesbilderna förfölja honom så länge han lever. Det kommer att få honom att sluta besvära dig. En feministisk triumf.



– Jo, men jag är ju ingen feminist, påpekade jag efter hennes utläggning.

– Jo, det är du, nu och under den tid det här pågår då är du det.



Jag vet faktiskt varför jag fick all denna support från min väninnas nätverk, fanns det ytterligare något som hon inte berättade. Både män och kvinnor om jag inte kände ställde t o m upp som skydd och med hjlp på andra sätt under projektet.



Mannen som vi talar om och hans fru bodde högst upp i ett hus med fri utsikti en förort till Stockholm. Min backup hade hunnit kartlägga honom och hans rörelser i lägenheten rätt väl. Första insatsen mot honom var mild. En tvåa, eller kinapuffen som den också kallades för, sa en av killarna, om han var polis eller inte det avslöjjade han inte när jag kommit till den mötesplats där jag skulle träffa killen som spelade min nye pojkvän. Egentligen var han fotomodell och inte riktigt min typ trots att han var både snygg och ung. Jag hann uppfatta att någon stod bakom fönstret i översta våningen när vi gick förbi mannens hus hand i hand som ett nyförälskat par, och jag hörde också att någon sa tröff på polisradion som jag hade i jackfickan



Tre dagar senare, en onsdgkväll, planerades det för den andra insatsen, hajen, jag skulle gå förbi huset med två snygga 17-åringar när han var på väg hem efter ett pass från gymmet. Det skulle se ut som jag just raggat upp dom. På tisdagskvällen, när jag läst manuset för att lära mig replikerna jo även dom fanns med insåg jag att jag kunde tillföra mer av det han inte ville se, göra något som skakade om honom ännu mer än vad vi planerat att göra. Jag ringde min väninna och föreslog att jag skulle ha lite andra, lite sexigare kläder.

Stringtrosor, korsett och högklackat, det känns väl bra mycket farligare än träningsoveroll och skor.

– Bra idé svarade hon men du får räkna med att du kommer att hamna på bild i något av arkiv någonstans. Dessutom ändrar vi namnet på insatsen, från hajen till Sexy jaws.

När vi fick meddelandet om att mannen var på väg ut från gymmet kastade jag en sista blick på manuset innan vi började röra på oss. Jag log åt de taffliga replikerna men dom var åtminstone enkla att lära sig.



När vi möts på vardera trottoaren ser jag att han inte tror sina ögon. Munnen går upp och ner i slow motion, det är som om han säger utan att orden kommer över läpparna, du kan ju inte vara här särskilt inte med dom där två, men gör inga försök att hälsa eller säga någonting. Kanske är det för att snacket melln mig och killarna det gick ungefär så här gör gjort honom stum

Jag:

Ni har väl inte några flickvänner som kan bli svartsjuka.

En av killarna:

Nej inte ikväll i alla fall.

Jag:

Och inga problem att få stånd framför kameran?

Samma kille:

Neej inte om det är du vi ska vara med.

Jag;

Jag vill vara veta för att jag ska kunna beslut mig om att ringa efter något som kan hjälpa till ifall det blir problem.

Den andre killen:

Viagra?

Jag:

Nej, nej, nej, koxkåren förstås.



Han såg helt förvirrad ut när vi gick förbi snacka om att ge intryck av att ha blivit stulen på det han en gång trott vara sitt liv. Hans dröm höll på att bli en mardröm. Men mer skulle komma, några minuter senare när mannen kommit in i sin lägenhet sattes en tape igång på högst nivå i grannlägenheten ljudanlägggning. Jo, t o m paret i den var invovlerade insatsen mot manusmannen, så klades han av alla som som var inblandade.



Taapen var helt autentiskt och innehöll ett samtal mellan mig och min f d man, jag berättar om mitt kärleksliv under det år som föregick skilsmässan, vilka män jag haft sex med. Från en psykiatriker som hjälpt till sa att det var riktigt bra amunition, det är är abu dabu med svenska metoder. För oss svenskar är, förutom att våra barn ska skadas eller dö, det värta som kan hända att den vi är kär i klarar sig rätt bra på egen hand till och med har ett rätt vilt och fritt sexliv. Mannen skulle famla desperat efter alla möjliga förklaringar utom våga tänka sig sanningen när han hörde tapen.Det var lyhört i huset och min röst skulle hanänna igen lätt.



Den scen som var besvärligast att genomföra var den som byggde på något mannen skrivit om att jag hade sex med ett skinhead i en limousine. Vi kallade insatsen för Cocks you dont wanna meet, en 3:a på skalan.. Det var hans vanliga söndagsrutin vi hade sikte på. Han visste ju att jag bodde på en helt annan ort. Men vi villegöra honom osäker, ge intryck av att jag var i stan, åtminstone över helgerna, för att leva ett high-flying life.



När han kom cyklande från huset ner mot gallerian stod jag jag och den inhyrda killen som skulle föreställa min senaste älskare och väntade inne på en gård. Jag hade smetat med läppstift under näsan för att få det att se ut som jag sniffat kokain i hela natten, Min partner gick före och jag strax efter mot en limousine som stod parkerad på andra sidan gatan. Min partner öppnade limousinens bakdörr medan mannen fortfarande hade en kort bit kvar fram tills platsen. Han vinglade till när han såg mig. Nu var han övertygad om att jag var en slags dubbel-turbo Paris Hilton eller Linsey Lohan som inte ens hade lika mycket i hvudet som dom, ja förutom kokain då och att det enda jag sysslade med var att ha sex med unga killar. Jag underströk det med dagens manuscitat. Vi talde överdrivet högt för att han skulle höra.

Jag:

Valför vill du bara spruta på mig när du kommer. Aldrig i mig, sa jag.

Kilen:

Då känns det ju som om man är med i en p-rulle.

Jag

Det ve du ju hur det är. Det har du ju redan varit.

Killen

Jo, men jag önskar att livet var som en P-rulle alltså. Utlösning efter utlösning och så lite kox emellanåt.

Jag:

– Som mitt liv då, alltså, Skratt



Min partner i scenen öppnade dörren och steg in i bilen. Jag stod fortfrande kvar en bit ut på gatan för att mitt nästa vapen skulle kunna träffa så bra som möjligt i mitt vänstra öga såg jag då de där röerelserna i ansiktet på mannen som avslöjar att sammanbrottet är nära, att hana är the biggest loser- ever.



Jag hann tänka ytterligare en sak innan jag rörde på mig, hur kunde du vara så dum och ha så rätt. Du måste ha förstått direkt att jag är just som du mest fruktat en modern kvinna En kvinna som älskar unga män med samma intensitet som jag föraktar gamla sura gubbar som ännu inte insett att det är just dom är.



Men du ska ändå få se lite grann av det paradis du aldrig var i närheten av fast du så många gånger trodde att du var så nära,

Jag öppnar kappan åt hans håll inte med en blottares klumpighet mera som en fotomdell och visar vad jag har på mig, en svart stringtrosa och en minimal bh dr jag t o m tejpat fast den högra kupan. ja det är ju inte ens en kupa, bara en tygbit, lite snett så att den bröst bröstvårta den är avsedd att sky, istället är fri. Kanske är det en omedeveten symbolisk gest, en bild som vill visa jag kan bli fri.



Det är i det ögoinblicket som jag också bestämmer mig för tt sätt eld på manuset som jag har med mig. Det kanske är för komplicert för honom att förstå varför men jag vill säga att jag inte tillåter någon att skriva manus åt mig och det liv jag vill leva. Nu är det jag som bestämmer. Oh jag bryr mig inte om det smärtar vissa män som ännu inte förstått vad vi moderna kvinnor tycker. Blir ni verlkligen förvånade när jag ställer frågan.

– How come you didn’t know that a mature womans best freinds is a young mans cock.



Han gapade som om han hamnat i en mardröm, försökte ta kommandot över cykeln men vinglar och tittar förskräckt över axeln som om han var jagad av demoner .Det var det sista jag såg och hörde av honom.



Några månader senare fick jag veta att mannen försökt att ta sitt liv och var intagen på psykklinik. Nej jag kände ändå ingen sympati för honom. Manuset upplevde jag som ett övergrepp och mäns om begår övergrepp ska behandlas som sådana



Under de år som allt det här pågått har mycket annat som är viktigt hänt i mitt, jag har skilt mig från jämngamle man och träffat en ny, lite yngre, ja mycket yngre som jag har ett underbart liv tillsammans med. Han är 23 och någon som jag känner mig trygg med. Jag tror att jag äntligen hittat hem till ett liv i balans, så känner jag det i alla fall i dag.