Soldat på manöver

Soldat på manöver



Dag 3.

Överlevnads och flyktövningen var nu inne på sin tredje dag. Imorgon skulle det vara över, men jag var helt slut.

Jag är 20 år och jag gör värnplikten i ett tufft arme´förband som jag för säkerhets skull inte nämner.

Året är 1993 och det kalla kriget är slut, men vi övar fortfarande på invasionsförsvar från öst. Lede fi är röd. Min dröm är att bli yrkesofficer och om det inte går här i Sverige finns det alternativ. Man kan rycka in i amerikanska marinkåren eller om det kniper söka till franska främlingslegionen. I fyra år har jag tränat för värnplikten och jag kom in i det förband jag hade tänkt mig.



Nu var jag på en övning där vi skulle hålla oss undan upptäckt och samtidigt ta oss till en viss position. Det var den 9:e september och det var kallt på nätterna. Vi gick i stridspar dvs i grupper om två. Min stridspartner Nilsson hade blivit tillfångatagen natten till i dag när vi skulle vila oss i fem minuter. Mitt där i mörkret tändes plötsligt en strålkastare mot oss och Nilsson som ännu inte fått av sig sin ryggsäck började springa, och sprang rätt in i fiendestyrkan, en inlånad pluton från flygvapnet. De ropade halt, och han såg att det inte var någon ide att försöka med något.

Att jag klarade mig berodde på att jag stod stilla. Så fort ljuset svepte bort från mig slet jag med mig min ryggsäck och klämde in mig mellan två stora rötter. Snabbt kastade jag upp några nävar löv och jord som landade på mig. Tillsammans med det faktum att jag alltid kamouflerade mig och min utrustning ordentligt, gjorde det att när B-styrkan gjorde ett sök efter mig, så kunde de inte finna mig. Hade dom haft sina hundar hade det givetvis varit kört, men jag hade tur. Blev man tillfångatagen väntade ett dygns förhör och utmattningstekniker.



De gick två meter ifrån mig med ficklampor och såg mig ändå inte. Jag höll andan och hörde hjärtat banka. Visst det var en övning, men det blir lätt verkligt och följderna av ett tillfångatagande var inte lockande.



Under den korta tid det varit ljust och jag kunnat se terrängen omkring mig hade jag lagt märke till en bäckfåra som jag nu tänkte följa härifrån. Även om det nu var mörkt visste jag att fienden var kvar och förmodligen var utrustade med GN1-mörkerglasögon, så jag kunde inte bara tassa därifrån.

Efter 20 minuter började jag åla mig bort från mitt gömställe och bort mot bäckfåran, det var mycket lerigt där och jag blev snabbt blöt. En halvtimme senare hade jag sakta och obemärkt ålat mig på ett sådant avstånd så jag vågade resa mig och börja gå. Jag frös och fick hålla ett raskt tempo för att inte frysa. Ännu hade jag inte kunnat kolla min riktning på kompassen, men jag var tvungen att komma bort härifrån. Min position fick jag lösa senare.



I två timmar gick jag i en riktning jag trodde var den rätta, mitt lokalsinne är bra och Nilsson och jag hade just tittat på kartan innan vi blev påkomna. När gryningen kom var jag frusen så jag huttrade och knappt kunde kontrollera fingrarna, men jag kunde efter 5-10 minuter avgöra exakt var jag befann mig. Dagtid är det svårt att röra sig utan att bli sedd. De flesta skulle nog uppmärksamma en man på en och åttio, lerig, med en stor ryggsäck och en automatkarbin i händerna.

Nu gällde det för mig att försöka smyga genom skogen jag visste var full med fiender, eller hitta någonstans att gömma mig. Från min position såg jag ett hus med en lite dunge bakom, det kunde bli ett bra skydd, för jag skulle ha fri sikt över fältet och ingen skulle söka vid huset. Där vid dungen kunde jag hitta skydd och sova några timmar för att orka med resten av övningen.

Min mage kurrade, i ryggsäcken hade jag en konserv med leverpastej, annars hade jag bara ätit sådant jag kunde finna. Skott, rötter, myror, maskrosor t.ex.



Nu skulle jag inte kunna göra upp en eld, men det uppvägdes av att jag skulle kunna sova lite. Snart skulle jag behöva mer vatten, jag hade knappt en liter kvar.

Långsamt tog jag mig fram i diket längs åkern tills jag närmade mig dungen vid huset. Där höll jag mig stilla 10 minuter, innan jag rusade ca 30 meter och sen in i dungen. Där inne satt jag stilla i 5 minuter, tyst och med öron och ögon på spänn. När jag försäkrat mig om att jag var ensam, letade jag upp den bästa positionen i försvarssynpunkt, där jag fixade till det för mig. Om jag var tvungen att sticka måste det ske snabbt och gärna utan att synas. Det skulle heller inte gå att se att jag varit där.



Det var skönt att ta av sig ryggsäcken. Min rygg kändes ordentligt mör nu. Snabbt letade jag upp leverpastejen som jag slök, burken stoppade jag småstenar i och hängde upp, kopplat till två trådar. Om någon gick emot trådarna skulle jag höra skramlet. Det tog några minuter att rigga, men gav mig lite trygghet när jag nu tänkte sova lite. Det var riskabelt, men jag tänkte ta chansen. Vattnet som var kvar drack jag upp hälften av, resten sparade jag.

Marken var hyfsat jämn att ligga på och nu kom solen fram, temperaturen steg och värmde mig sakta. Jag lade mig ner och njöt av solstrålarna som fann vägen in mellan grenarna. Jag märkte inte ens att jag somnade.



När jag vaknade fick jag nästan panik, hur länge hade jag sovit. En titt på klockan sade mig att jag sovit fyra timmar, det var lugnt, jag hade många timmar kvar här. Det var bäst att ta hand om sig lite, det fanns inget att äta här så jag tog av mig kängorna och vädrade mina skrynkliga fötter, innan jag tog på mig nya strumpor.

Det var ungefär åtta timmar kvar innan jag kunde börja röra på mig igen. Gott om tid.

Men hungern och törsten gnagde på mig, hur skulle jag lösa det? Bara en dag kvar intalade jag mig.

Men huset då? Hittills hade jag inte sett ett tecken på liv där. Ingen bil, ingen belysning, inget ljud. Snart gjorde jag bedömningen att jag skulle ta ett varv och kolla om det kunde finnas vatten i alla fall.

Ryggsäcken lämnade jag vid staketet till huset. Jag hade en lerig 90-uniform, försvarets halsduk om huvudet, stridsbälte och en AK5:a med mig. Kompass och annat livsviktigt hade jag i fickorna i uniformen i fall jag var tvungen att lämna den.



Jag började söka vid ena gaveln. Där fanns en plasthink jag bedömde att jag inte hade någon nytta av. Fortsatte runt baksidan, där fann jag några spikar på en planka, dom tog jag, man vet aldrig vad man kan använda dom till. Vid den andra gaveln hittade jag ingenting, men när jag kom runt hörnan på huset såg jag något som lockade mig.

På en altan stod det en nästan full flaska Fanta. Visst det är stöld, men i det här läget kände jag att det vägde rätt lätt. Långsamt smög jag mot altanen och allt var tyst. Just som jag lade handen på flaskan öppnades dörren och en kvinna stirrade skräckslaget på mig.

Minst lika rädd blev jag och riktade reflexmässigt automatkarbinen mot henne. Då blev hon blek som ett spöke. Jag insåg mitt misstag direkt och sänkte pipan.



-Förlåt, förlåt, det är ingen fara, det vara bara en reflex!

Hon stod stilla och jag undrade vad hon skulle göra.

-Vad gör du? Sa hon tveksamt.

Skulle jag erkänna att jag tänkte stjäla hennes läsk?

-Jag…jag var så törstig, mitt vatten är slut och så såg jag Fantan här!

-Så du tänkte stjäla den?

-Näh..bara smaka lite, sa jag och hörde hur dumt det lät.



Hon var i 35-årsåldern och hon hade svart hår med blåa ögon, normalt sett hade jag funnit det väldigt attraktivt, men nu hade jag knappt sovit på flera dygn, inte ätit mycket, varit rädd att fångas, flytt från fienden och nu blivit ertappad med att stjäla. Min framtid som officer kunde vara i fara.

Nu kände jag mig inte stor.

-Du ser ut som fan, sa hon.

-Tack, det är för att jag kommer från helvetet, sa jag och undrade genast hur dumt inte det lät då. Förlåt igen, jag är helt slut, jag har ett dygn kvar på en övning som varat i flera dygn nu.

-Vill du ha något att dricka?

-Jag vore hemskt tacksam om jag fick fylla mina vattenflaskor.

-Det får du gärna, bara du inte stjäl av mig!

-Förlåt igen, jag ville…..jag ska bara hämta min ryggsäck, sa jag och sprang snabbt och hämtade den. I den hade jag bägge mina vattenflaskor förutom den jag hade i stridsbältet.



När jag kom tillbaka och skulle gå in i huset, tittade hon på mig med kritiska ögon.

-Sådär kan du inte gå in, du kommer att skita ner golven. Jag var ju helt lerig från bäckfåran.

Ryggsäcken lade jag på altanen, kängorna satte jag bredvid. Vapenrocken lade jag ovanpå och därefter tog jag av mig de smutsiga byxorna. Nu hade jag bara strumpor, kalsonger (som säkert luktade pyton), 59-skjortan och stridsbältet med AK5:an med mig in.

Man lämnar aldrig stridsbälte och vapen mer än en meter ifrån sig. Vattenflaskorna hade jag också så klart.

-Du kan fylla på där i kranen, sa kvinnan och jag fyllde flaskorna.

-Tack, för att du är så förstående, sa jag.

-Då vill du säkert ha lite att äta också?

-Ja tack, gärna, vad som helst!

-Sätt dig, så ska jag se vad jag har. Hon plockade fram en ostmacka i cellofan, sju köttbullar på ett tefat (kalla), rostbiff, tomat och gurka samt två apelsiner. När hon lade fram apelsinerna, hade jag redan ätit upp allt det andra. Hon tittade förvånat på mig.

Hon hade jeans på sig och en svart-röd rutig stor skjorta i flanell, det syntes att hon bodde på landet.



När jag tryckt i mig apelsinerna med, satt jag helt färdig på stolen i köket.

-Tusen tack, det var underbart, jag får visserligen inte ta emot hjälp av civilster, men det var det värt!

-Är det så hårt, sa hon och tittade leende på mig.

-Ja du skulle bara veta, vår plutonchef Rosencrantz kör stenhårt med oss. Han är tuff, men tråkig som en saltöken. Men det blir vi nog hjälpta av, jag tänker försöka bli officer när jag är klar.

Varför satt jag nu och berättade saker hon inte behövde veta? Skärpning!

-Så det säger du. Ja,ja, du får ursäkta röran här, men vi lägger nytt golv i vardagsrummet nämligen.

-Ok, sa jag.



-Behöver du kanske duscha också? Du luktar inte så gott!

Genast blev jag röd i ansiktet, jag hade inte gjort särskilt gott intryck på kvinnan ännu. Först stjäl jag läsk, sen siktar jag på henne med ett automatvapen, sen håller jag på och drar in lera i huset för att sen stinka ner hennes hem.

Tanken på en varm dusch hade jag inte ens tänkt på, men det lät som paradiset. Jag kunde alltid skita ner mig lite innan jag anlände till den plats jag skulle till sent i natt.

-Skulle jag få ta en dusch, är det säkert?

-Javisst, du ser ut att behöva det, har du sett dig i en spegel?

Jag gick till en spegel och såg ett svart ansikte med röda ögon, fett hår och blek hud. Jag log och såg mina tänder lysa mot det svarta ansiktet.

-Ok, jag håller med!

-Jag heter förresten Lisa, sa hon och skakade min hand.

-Jonatan, sa jag.

-Där är duschen, försök att inte förstöra handdukarna!



Badrummet var stort och i hörnan fanns det ett draperi vid duschen. Jag stängde till dörren, satte i gång vattnet och tog av mig kläderna. Givetvis hade jag stridsbältet och Ak5:an med mig.

Nu hade min kropp börjat hämta sig på allvar, med mat och vatten i magen, och nu här vid duschen så kunde jag börja njuta istället. Undrar hu det gick för dom andra i plutonen? Nilsson skulle mörda mig, om han ens skulle tro mig.

När vattnet var varmt nog ställde jag mig under munstycket och bara njöt i fulla drag. När jag fått nog började jag tvätta mig ordentligt, hår, händer, öron, fötter, kuken, jag missade inte en centimeter. När jag sen sköljde av mig njöt jag återigen när smutsen lämnade mig.

Då jag öppnade ögonen såg jag Lisa stå inne i badrummet, nu i jeans och ett vitt linne som avslöjade de hårda vårtorna under tyget. Jag blinkade snabbt vattnet ut ögonen och satte händerna framför min penis.



-Skulle bara kolla så att du blev ordentligt ren, sa hon och lutade sig mot handfatet.

-Jodå, jag har nog inte missat något, sa jag.

-Bäst jag kollar! Lisa gick fram till duschen och öppnade draperiet ännu mer.

Sen sträckte hon fram handen mot mina händer och drog undan dom. Det var ju fan vad hon är rädd om sina handdukar, tänkte jag, ska hon verkligen kolla så att jag inte smutsar ner dom?

Detta var ju helt fel så klart, annars hade ju inte den här berättelsen hamnat här.



Lisa tog ett tag om min kuk och började runka mig, jag var helt slapp men det började snabbt ila i skrevet när jag kände blodet föda in i svällkropparna i min likaledes svultna snopp. 20 år gammal hade jag ännu inte legat med en kvinna, men ofta skrutit med mina låtsaserövringar för mina lumparkompisar. Nu var jag helt paff och förmådde inte säga någonting.

Det dröjde inte trettio sekunder innan jag var hård som en stålbatong. Lisas bröst gungade i linnet , när hon runkade mig, och det stänkte vatten på hennes linne nu så att de stora bröstvårtorna gick att se allt tydligare under tyget.



Nu blev jag svag i benen av kåthet och innan jag visste ordet av hade jag sprutat min sats. Det kom på hennes linne, arm och hand.

-Ojdå, här var en som hade bråttom! Jag skämdes givetvis oerhört. Lisa försökte skaka av sig den klistriga sperman från handen, men det gick inte, hon fick ta en handduk i alla fall.

-Torka av dig, sa Lisa och gav mig en annan handduk. Jag gjorde som hon sa och torkade mig. Kuken stod fortfarande ut, stenhård. Jag ville ha mer.



Lisa tog av sig linnet och jag kunde se de stora, men hängande brösten i full frihet. Stora rosa bröstvårtor med hårda knoppar, lite bristningar i huden, men för mig de vackraste och mest erotiska bröst jag någonsin skulle uppleva i hela mitt liv.

När jag torkat mig klart gick hon fram till mig och tittade på mig med de blåa ögonen.

-Inga kyssar, ok?

-Ja…javisst, inga kyssar, svarade jag och kände mig på väldigt osäker mark.

Lisa tog min hand och ledde mig naken mot sovrummet. Med ena handen fick jag tag i vapnet med tillbehör, föga romantiskt, men en reflex som var väl inövad tydligen.



I sovrummet vände hon sig om och slog armarna om min midja så att brösten trycktes mot mig, och min kuk trycktes mot hennes jeans.

-Redo?

-Jag har aldrig……

-Nä, jag förstod det. Ta det lugnt bara, jag hjälper dig. Ta av mig byxorna!



Med darrande händer knäppte jag upp knapparna i jeansen och drog ner dom så att Lisa kunde kliva ur dom. Trosorna var mer av det praktiska slaget, men för mig var dom oerhört betydelsefulla. De första trosor jag skulle få ta av!

Sakta drog jag ner dom. Vid venusbergets början såg jag hennes könshår, det såg ut som om hon rakat sitt svarta könshår någon vecka innan och nu höll på att låta det växa ut igen. När jag nu kunde se hela muttan drog jag ner dom resten av vägen snabbare, men med blicken fixerad vid springan längst ner på musen. Hon klev ur trosorna också och jag kunde få en liten snabb titt på hennes heligaste.

Nu lade hon sig ner på sängen med benen ihop och tittade på mig.



-Kom, sa hon och sträckte på armarna mot mig. Jag lade mig snabbt på henne och kramade henne.

-Nu ska du börja med att smeka mig!

Direkt började jag smeka hennes fina bröst och känna på bröstvårtan.

-Ta det lugnt, börja med att smeka mig med fingrarna i nacken, sen axlarna, armarna, sen kan du sakta närma dig brösten, men med lätta tag, uppmanade hon mig.



Jag följde hennes instruktioner så gott jag kunde, och när hon andades tyngre blev jag kvar just där ett tag till. Snart hade jag kommit fram till brösten igen och belönades med stönanden när jag nu till slut smekte hennes bröstvårtor hårda.

-Fortsätt neråt, sa hon med stängda ögon och särade på benen. Min hand letade sig ner, sakta, mot den sträva kullen. Nu gick jag inte direkt på det jag helst ville ha, utan jag lät min hand smeka hennes höfter och lår innan jag började närma mig underlivet. När jag till slut lade min hand mellan hennes ben, blev jag förvånad över hur blött det var. Mina fingrar gled lätt omkring i det varma paradiset.

Det gick inte att se, men jag kände de släta blygdläpparna, den hårda klitorisen och det varma mjuka hålet dit jag ville komma. Fingrarna utforskade noga hennes veck och hål.



Lisa stönade nu och drog upp mig på sig. Med glädje flög jag upp och siktade in mig på den varma fittan. Så fort jag kom in med ollonet dock , brände det till igen, och jag släppte min sats just innanför hennes mynning. Jävlar också, skammen brände lika mycket.

Men jag tryckte mig ända in i den våta musen, inget fick hindra mig nu!

-Det gör inget, knulla mig bara, knulla mig hårt! Stönade Lisa.

Jag lydde och stötte min kuk så djupt in i denna underbara värme jag aldrig tidigare hade upplevt. Min sperma gjorde att jag gled ännu lättare och ibland kom jag utanför och fick leta upp hålet mellan hennes våta läppar igen. Åhh, vad detta var skönt, det fanns inget annat i min tankar än kvinnokroppen som nu gav sig åt mig.

Kuken for fram och tillbaka som en pistong i hennes våta fitta, och hon särade allt hon kunde med sina ben. Brösten åkte runt i cirklar på henne och hennes händer höll krampaktigt om mina handleder. Mitt stötande pågick i en evighet tyckte jag, men till slut kunde jag inte längre hålla tillbaka det som oundvikligen måste inträffa. Lisa hade inte fått någon orgasm, men jag fick nu min tredje, och det med besked. Jag begravde mig så långt inne i hennes sidenmjuka slida och lät min sats flöda in i henne. Hon stönade i takt med mig och såg nöjt på mig. Hon såg stolt ut.



-Det klarade du fint till slut!

-Tack, flämtade jag och låg utslagen på hennes mage.

Efter någon minut drog jag mig motvilligt ur Lisa och lade mig vid sidan av henne.

-Det här var det bästa jag varit med om. Helt underbart. Tack så hemskt mycket!

-Hihi, varsågod! Hur är det med din lilla soldat, klarar han av att stå i givakt en gång till?

-Ja för fan, ge mig en minut bara, sa jag och hoppades att det skulle vara sant.

Lisa hoppade ner från sängen och lutade sig ner mot min kuk. Hon tog tag om den och slickade med tungspetsen upp och ner. Sen sög hon in det klistriga ollonet i munnen och såg på mig under tiden hon tillfredsställde mig med sin mun.



Ståndet kom som på beställning. Så fort Lisa märkte det slutade hon till min besvikelse att suga.

Hon vill så klart inte att jag skulle komma för tidigt igen. Lisa gick bort till skrivbordet i sängkammaren och lyfte bort några högar med papper, sen hoppade hon upp och lade sig på rygg. Jag reste mig och gick fram till gaveln på bordet där hon hade sitt underliv, hon hade lyft upp benen och exponerade den vackra, våta glittrande fittan.

-Nu vill jag komma! Börja med att slicka min klitta, bara klittan, resten behöver du inte bry dig om. Du vet var den sitter va?

Jag svarade inte utan satte mig på knä och böjde mig fram. Det luktade syrligt och skarpt. Det gjorde mig upphetsad fast jag även kunde känna lukten av min egen säd där.



Nu gav jag Lisa en fjäderlätt tungkyss just på rätt ställe.

-Helt rätt, raring! Slicka mig nu! Med ivrig tunga slickade jag den lilla hårda knoppen som nu kommit fram från sitt gömställe och det smakade syrligt, salt och sperma. Min kuk blev nu om möjligt ännu hårdare.

Lisa höll i sina knäveck med händerna och stönade högt av mitt slickande på hennes mest känsliga ställe. Min tunga fladdrade som en flagga i vinden. Hon kom efter några minuter och stönade högt rakt ut i luften.

-Kom med kuken, knulla min fitta, knulla mig, stönade hon och famlade hastigt efter mig!

Jag ställde mig upp och kastade mig fram, och spetsade den plaskblöta fittan. Kuken gled in helt utan något motstånd och jag stötte så hårt och snabbt jag kunde. Lisa höll om mina skinkor, men började snart att smeka sin klitta med ena handen och med den andra handen smekte hon sitt ena bröst.



Hon stönade mer och mer och hennes huvud for från sida till sida. Hon kom snabbt igen och det stramade åt om min kuk när spasmerna tog kontroll över hennes kropp. När jag kom efter någon minut lade jag mig nästan på hennes mage i ett desperat försök att komma så långt in i henne jag kunde. De droppar jag hade överlämnades av mitt svullna ollon till hennes heta, mjuka slida.

Nu halvlåg jag på henne, fortfarande inne i hennes mus och vi flämtade högt.

Lisa puttade av mig och jag tittade en sista gång på hennes nyknullade mus, med klistriga blygdläppar och sperma och fittsaft som runnit ner mellan hennes skinkor och ner på furubordet inna hon hoppade ner från bordet och ställde sig upp.

-Tack, min ståndaktige soldat. Sa hon och blinkade.

-Tack själv, sa jag.

-Nu ska jag duscha, du får gå ner och ta på dig, så ska jag fixa lite du kan ta med dig att äta senare.

Sen hände väl inget av direkt intresse. Jag tackade henne säkert fem gånger till, jag fick med mig bröd och några konserver så att jag inte behövde vara hungrig alls resten av övningen, som snart var slut.

När jag gick kramade jag henne hårt, jag skulle aldrig glömma denna kvinna som tagit min oskuld så oväntat.

Med en timmes marginal tog jag mig till den förutbestämda platsen och såg till att jag var skitig nog för att de inte skulle se att jag hade tagit en dusch.



Jag kom smygandes ut ur skogen och gick fram till plutonchefen och anmälde att Martin Bertil Etta Tvåa hade anlänt.

-Bra, ni var fyra som klarade er, resten åkte fast. Hur har det gått?

-Bara bra Löjtnant! Bättre än väntat, sa jag och log inombords.

-Gott, du får lämna rapport senare, nu ska vi åka tillbaka till logementet där ni får tvätta av er och rengöra er utrustning! Själv ska jag hem och lägga golv i mitt vardagsrum!