Sökande del 1

Några rader från författaren: Okej, detta är ännu ett alster med betoning på berättande. Detta innebär att berättelsen byggs upp eftersom och slutar i ett sexuellt crescendo. Är du i behov av snabb stimulans à la ”In-Ut-Sprut-Slut” så hoppa över den här. Det finns författare som skriver sådant. Gör dig själv den tjänsten och spill inget krut på att bli förbannad på mig. I’m only the writer, not the villain.





På sommaren händer en massa saker. Kanske är det för att vi slutligen slappnar av som det öppnar helvetets portar på vid gavel. Allting hinner liksom ifatt oss och det är slutligen som om man står i vägen för ett expresståg – BAM!! Någon statistiker har sagt att det är om sommaren som vi svenskar skiljer oss. Under resten av året har vi inte tid att ta upp gamla eftersläpande synder och förseelser, för showen pågår och vi har inte tid att stanna upp och ta tag i kriserna. Vi vabbar och curlar, vi tränar och bantar, alltid missnöjda med oss själva på endera måten, aldrig framme i mål. Alltid någon brist i våra liv som kräver modifikation och extra översyn. Mitt i allt ska vi inte bara vara duktiga på jobbet, vi ska riktigt glänsa.



Själv var jag frånskild sen flera år och dramat hade för länge sedan lagt sig. Jag och mitt ex var vänner nu men det var inte alltid så. Allting måste få tid, inte minst helande. Idag hjälper vi varann så fort tiden tillåter det. Vi fick inga barn under vår tid som gifta, något i våra kromosomer satte sig helt på tvären. Läkarna hittade ingenting och förklarade det med att det handlade om psykiska spänningar. Sett i retrospektiv var det väl lika bra, sådana kommer i kläm alltför ofta.



Jag har jobbat inom metallindustrin. Det är ett jävla skitigt jobb, ofta med övertid oavsett hur våra fackkillar jobbar för att reglera tiderna. Men hellre behåller jag jobbet än fixar ner tiden så vi blir friställda. På helgerna tvingade jag mig ut för gjorde jag inte det så sov jag bort dem, så jävla slut var jag. Jag läste in litet kurser i beteendevetenskap och psykologi på universitetet efter att företaget köpts upp av våra tyska konkurrenter som omedelbart lade ner det. Det medgav till ett avgångsvederlag som jag använde till att förkovra mig.

Jag fäste speciellt intresse på det kvinnliga psyket, hur de reagerar och på vad. Det fanns en rik flora i ämnet och ibland fick jag leta mig till pseudolitteraturen för att hitta vad jag ville ha. Bäst var en amerikansk kvinnlig författare som gav mig en hög med bra infallsvinklar och tips. Jag sökte nyckeln till kvinnan, något som gjorde att jag bara kunde låsa upp och kliva in.



Ledigheten innebar även att de gamla andarna vaknade till liv och jag började få sug efter kvinnor och sex igen. Jag höll till på krogarna i stan där det fanns gott om möjligheter att ragga. Jag hade stor nytta av mina psykologistudier. Använde rätt många knep och trix för att få hem damerna till sängen. Slutligen blev det att jag knullade oftare än när jag var ung. Jag höll mig hyfsat i trim och upptäckte att rätt många yngre kvinnor tycktes ha smak för litet äldre män. Det var jag ju inte precis ledsen över. Unga kvinnor har en vitalitet och nyfikenhet som är extremt upphetsande. De vill testa precis allt som har med sex att göra och då menar jag ALLT. Givetvis gick skitsnacket om en om att man var gubbsjuk och patetisk men vad fan bryr jag mig? Det är oftast de som aldrig får något liknande som är så jävla avundsjuka att de måste snacka bakom ryggen på en.



Kvinnorna jag började komma gående med på stan var otroligt vackra. De hängde ofta med huvudet mot ens axel där vi kom gående vilket måste ha retat en del impotenta åskådare till atomer. Janine hette en av tjejerna som senare blev en känd glamourmodell och utvikningstjej. Det fattades absolut ingenting hos henne. Dessutom var hon en av de trevligaste och underhållande kvinnor jag vart med. Hon var en fröjd att knulla för hon lät mycket då vi hade sex. Jag avskyr kvinnor som inte gör annat än stönar när man knullar dem. Janine berättade hur skönt allt var som jag gjorde och hur det kändes för henne. Ibland var jag tvungen att be henne att hålla det nere för det var på väg att gå i förtid för mig. Så upphetsande var det. Vi lärde oss snart varandra utantill sexuellt, blev proffs på varandras kroppar. Den tiden var som en enda lång himmelsresa för mig.



Det var en sorgens dag då hon flyttade men det fanns inga arbetstillfällen kvar för henne i stan vi bodde i. Vi söp oss fulla kvällen innan flyttlasset for och älskade som galningar. Kvinnor som Janine är aldrig lediga särskilt länge. Givetvis var det en kille som snabbt fann henne i den nya stan. Han friade till henne på stört och sen försvann hon ut ur mitt liv.



När man varit med ett sådant sällsynt exemplar som Janine blir det att man jämför alla efterföljande henne. Tyvärr görs de inte på löpande band. Kvinnor brukar skoja om att man får kyssa många grodor innan man möter prinsen. Nog fan stämmer det omvända för oss män också.



Det följde en tid av sökande för mig innan jag accepterade tingens ordning och raggade som förut. En kille jag träffade på krogen var nyfiken över mina metoder då han såg att jag gick hem med en ny kvinna varje kväll. Jag hade ingen tanke på att det skulle röra sig om någon ”metod”, jag var ju bara mig själv. Senare började jag tänka efter och visst fan fanns det ett mönster. Jag sökte delge det och skrev ner detaljer på papper. Observationer jag gjorde av olika kvinnor bestämde hur jag närmade mig dem, upptäckte jag. Jag var tvungen att ringa Janine och fråga henne hur hon upplevt mig. Hon bekräftade teorierna, jag var helt annorlunda mot de killar som dagligen raggat och stött på henne. Hon berättade vad hon gillat med min stil och uppförande. Jag skrev ner allt och sammanfattade snart ett slags raggarkompendium som jag gav första exemplar till Roger, killen på krogen.



Av en händelse öppnade sig möjligheten till att jobba inom länsradion genom samme Roger. Han hade sadlat om och ville ha mig med på ett hörn.



– Men… vad ska jag jobba med?



– Det fattar du väl ändå!? Hur man raggar på kvinnor givetvis! Jag har snackat med redaktörn och han tände på alla hundra cylindrar. Du får en helt egen show en gång i veckan!



Jag trodde inget av det skulle leda nånvart. Döm om min förvåning då programmet på kort tid samlade en kader av hängivna fans. Efter en tid kom även kvinnor med som ville motbevisa mina teser och vi hade en rad roliga samtal. Jag vet inte hur det kvinnliga psyket fungerar till fullo, trots mina idoga studier inom psykologi och beteendevetenskap. Därför förvånade det mig att efter programmet ringde samma kvinnor upp som jag suttit i sändning och diskuterat med och ville träffas IRL. Det var en hel del gott kvalitetssex dessa stunder. Efteråt flög de praktiskt taget ut även om en del ville fortsätta träffas och ”ha det skönt” som de sa.



Jag saknade Janine något så inåt förbannat. Vi var en perfekt match. Jag bad till högre makter om att hitta någon liknande. Knulla är skönt men att riktigt älska med en kvinna ringer avsevärt högre. Du är hopkopplad med en annan människa in i minsta atom. Ni två är som ett glödande klot där inne i sängkammaren. Känslan efteråt är obeskrivlig, ni ligger bara bägge och stirrar upp i taket och säger ”WOW”! Det hade jag med Janine – i massor!



Hursomhelst måste det ha varit någon som känt av mina radarsignaler…



Sommaren närmade sig och jag förklarade att jag ville ha ledigt trots löneförhöjningen jag nyligen fått. Det var inga problem. Tydligen uppskattade stationschefen mig så mycket att han var beredd att sträcka sig hur långt som helst för att få ha mig kvar. Jag förklarade att jag behövde en längre ledighet, då berättade han att radiostationen hade en stuga nere vid de ändlösa sandstränderna i Halland inte långt från Tylösand. Det var dit personalen skickades då de var nära utbrändhet och tillfrisknandet kom supersnabbt efter en tid där nere. Nu var det ingen som riktigt drabbats av det efter en omläggning av arbetsrutinerna. Fler ur personalen hjälptes åt och avlastade varann. Hitintills hade det funkat klockrent och framtiden såg inget mer annorlunda ut.



Glad i hågen gick jag till receptionisten och rekvirerade nycklarna och en och en halv månads lång och välbehövlig semester. Jag längtade och fantiserade över toplesstjejer på stränderna man kunde krama rattarna på. Långa sköna kvällsbad med lika långa strandknull efteråt. Nu skulle jag läsa de där böckerna som dråsat in via bokklubben. Jag skulle skriva på en manual för förförare och en hel del annat – om jag fick tid för det vill säga. Vila var prio nummer ett. Jag skulle göra så litet som möjligt innan jag åkte tillbaks i mitten av augusti.



Det första jag gjorde efter att ha installerat mig i huset var att springa ner till stranden i badbrallorna och dyka ner i havet. Jäklar vad härligt det var! Jag tror minst jag låg där och guppade i över en timme innan jag ens tänkte tanken på att gå upp. Dagarna efteråt tog jag mig tid att skaffa solbränna på min albylvita kropp. Allt kändes perfekt, var bara att kuken ville ha sitt också.

Intill kåken fanns en campingplats modell större. I densamma en massa bekvämligheter som pizzeria, hamburgerbar, kiosk, tvättstuga och en krog. Jag styrde stegen mot krogen, kändes läge för en öl eller två. Jag tog en Guinness till att börja med, det var ännu bara tidig eftermiddag och jag hade inte ens slagit på brud-scannern ännu.



In kliver ett ungt par, jag skulle gissa i början av 20-årsstrecket, inte mycket mer. Han var rätt proper och klädd efter sista modet. På huvudet hade han den nu moderna Djingis Khan tofsen en bit bakom mitten av skallen. Några dagars skäggstubb prydde hakan och en mönstrad svart skjorta med en massa logotyper av okänt ursprung för mig åtminstone. Svarta chinos och blåa Vans på fötterna. Ledigt förvisso men absolut moderiktigt korrekt och klanderfritt. Han betedde sig mycket världsvant och såg sig runt om på oss andra som om han ägde oss allihop och kunde sälja oss på nån slavmarknad strax intill utan vidare. Flera kiloton av attityd med andra ord. En stridstupp i vardande.



Man kan se på gången om en man vill imponera och briljera och den här vaggade som om han var på sjön och det var svår sjögång. Han hade de idag så obligatoriska tatueringarna, mestadels dödskallar och annan rekvisita från något förflutet inom dödsmetalgenren. Säkert vurmade han för dem i sin ungdom och sedan, i fyllan, bad någon tatuerare gadda in skiten. Han ögnade männen i baren som om han önskade att med sin blick kunna krympa ihop dem till små kantareller eller russin. Killen vill vara stekare och kör ett högt spel, det märktes med generande tydlighet.



– Javisst imponera på oss i den grå pöbeln du, minns jag att jag tänkte. Orkar inte syna leken den här gången, annars älskade jag att plocka av tuppkammen på gossar som denne. Det fick jag göra rätt ofta i mina radiosändningar. En del killar verkar inte förstå att de själva är sin största fiende. Hur kan deras tjejer vilja göra slut med dem frågar de sig, de som är guds gåva till kvinnan…

De inbillar sig vara coola då de i själva verket stänger alla dörrar till möjligheterna och en positiv framtid. Det är dessa som tycker sig vara fantomer i sängen då de i själva verket floppar rekordhögt. De fattar inte att egoisten är totalt ute, i synnerhet i sängen där man ska vara givande i allra högsta grad. De fattar ingenting då tjejerna gör slut med dem för i sina egna ögon är de ju perfekta. De har vävt sin egen livslögn och vaktar den som en pitbull för att inget ska kunna krackelera den.



Men det var då jag fick syn på henne… med stort ”H”. Jag lovar att jag är inte den som är lättpåverkad. Den här tjejen var som det där dödliga viruset som sätter sig på hjärnan innan det slutligen käkar upp den cell för cell. Du har ingen chans att försvara dig mot sådan sällsynt skönhet. Den slår knockout på dig innan du ens hinner säga ”flaska”. Hon gick inte utan det såg ut som om hon svävade fram. Stegen var mätta med precision och det såg mera ut som om hon dansade salsa än att hon gick. Höfterna var kvinnligt runda liksom hennes päronbak som jeansen slickade.

Hon var runt 1,75-1,80, såg oerhört graciös ut med slanka lemmar och långa fingrar. De förlängdes ytterligare av de långa naglar hon lyckats odla och målat i en glittrig ljusrosa nyans. Hon såg ”dyr” ut, mer än kapabel att kunna skapa en kassakris i vilket checkkonto som helst. Det är kvinnor som henne du bara få observera på håll. Sedan är det så många fler i kön att du får hugga dig fram med machete om du ens ska få en hastig titt på henne. Jag har haft en del sådana i sängen men ingen så fulländad som henne jag såg framför mig nu.



Hon hade jeans med korta ben som slutade en bra liten bit innan fotlederna. En stiliserad ros var smakfull tatuerad framtill vid fotryggen. Från två guldkedjor runt fotlederna hängde mindre smycken. Hon gick i vita högklackade skor med hål framtill där rödglänsande tånaglar kikade fram. På kroppen hade hon en vit, stickad bomullströja. Brösten böljade häftigt i takt med klackarnas klickade i parketten. Jag är definitivt en bröstman och detta par gav mig nästan eufori.

Jag såg ännu inte hennes ansikte men innan de satte sig ner ögnade hon sin publik. I samma ögonblick visste jag att mitt öde var beseglat, det var kört för mig, helt jävla tokkört. Hon såg sig runt som om för att ursäkta för sin pojkväns framfusighet. Det var som om två blåa helljus svept över krogen. Jag hade aldrig någonsin sett något så överjordiskt vackert i hela mitt liv!! Det var inte en människas utan en ängels ansikte som påminner en om sin dödlighet sekunderna innan man förångas.



Ett mjukt, mandelformat ansikte av perfekta proportioner inramades av ett ljusa skruvlockar som ringlande kapptävlade nedför hennes axlar. Det fick mig att ögonblickligen förlåta pojkvännen. Om han så varit krigsförbrytare eller kommendant för något beryktat dödsläger, så utlyste jag där och då villkorslös amnesti. Hennes makeup förstärkte intrycket. Hon mejkade sig på det där läckra 1960-talsstilen med ögonskuggan i en båge uppåt i hörnen av ögonlocken. De röda, tjocka läpparna glittrade av läppglans där hon log mot oss allihop. Vi hade en superstjärna på tillfälligt besök. Om jag var knockad så var jag långt ifrån ensam om min observation. Ett lågt, knappt hörbart mummel spred sig bland det manliga klientelet på krogen.



Jag fick bita mig i handen för att inte råstirra på denna naturens nyck. Om evolutionen var i färde att skapa uppgraderingar av det här slaget tänkte då fan inte jag protestera, långt ifrån. Hur fan kan kvinnor bli så överhövan vackra? Jag var tvungen att vända mig bort och blunda, sedan andas genom näsborrarna, en teknik jag lärt mig då paniken kommer krypande emellanåt. Kuken blodfylldes på tre röda som om den förberedde sig på rena Herkules-bedriften inom några sekunder. På det hela kändes situationen som ryckt ur någon erotiskt laddad film. Jag kände det som våg efter våg av sensuellt laddad energi skvalpade emot min kropp. Tjejen var som ett erotiskt Tjernobyl som i samma stund drabbats av reaktorhaveri och snart skulle förinta allt i sin närhet.



För att göra det etter värre hade hon en soft hes och sensuell röst. Laddad med stoiskt lugn i varenda fras. De gled över kanten på dessa rödglansiga läppar jag gärna velat suga mig fast i för gott. Paret var uppenbarligen inne i planer för det pratades om utlandsresor och äventyr. Hon riktigt bubblade av entusiasm medan pojkvännen mest verkade uttråkad. Mestadels av tiden vet jag att sådan nedlåtande attityd klistrar sådana pajasar på för att inte pokerfejset ska krackelera. Han nedlät sig till och med att håna henne offentligt och frågade om vi hörde och om vi inte tyckte det var typiskt för ”fruntimmer”. Jag hörde ett spår av irritation i hennes tonfall men hon behärskade sig slutligen.



– Fan, finns det ingen underhållning på det här ölschappet? Är det okej för er PRO:are om jag slänger in några slantar i jukeboxen här borta?



Han vaggade fram med kaxig självsäkerhet och satte i några slantar. Till hans besvikelse kom inte ett ljud ur burken så han började hamra med knytnävarna på den nu då hans stilsäkra ”entré” floppat. Slutligen kom killen bakom bardisken dit och bad honom coola ner. Pojkvännen såg på honom som om han gett honom en presentbox med hundskit. Slutligen höll bartendern upp sladden med kontakten inför alla gästerna och sa:



– Man måste plugga in den i väggkontakten innan, Einstein! Ett asgarv spred sig i lokalen, en del applåderade. Även flickvännen skrattade och jag såg ett av de mest underbara leenden någon gett mig svepa förbi som ett svepande fyrljus tvärs över bordet där. Mamma Mia! När vi nu berövat honom hans cover blev han totalt spak och vissen som en slokad tulpan. Killen fick inte ett pip ur sin stora käft utan gick fram till bordet och ryckte upp sin prinsessa från bordet.



– Men… vi skulle la ut och ha kul ikväll… jag… jag trodde… sa hon på klingande Göteborgs dialekt.



– Tro får du göra i kyrkan… slampa…



– Jag e la ingen slampa…



– Ja, vad fan som helst… gillar inte vibbarna här längre… vi går.



Återigen svepte hennes ansikte över oss i baren som för att be oss om förlåtelse sedan försvann de i rask takt. Jag torkade svetten som rann från pannan.



– Dryga jävla moderatglin! Nu är det tionde gången han kommer hit och spelar över. Finns det ingen portabel värvningsstation för Främlingslegionen som han kunde gå till och försvinna från den här jordens yta!? väste bartendern och såg åt mitt håll men jag var fortfarande i ett hypnotiskt tillstånd som bara hon kunde lösa mig ifrån.



– WOW! En till upplevelse av det här slaget och jag kommer att få hjärtslag!!



Visserligen var jag säkert femton år äldre än henne men det var något magiskt över den här kvinnan som inte lämnade mig ifred. Kvinnan hade lagt en besvärjelse över mig kändes det som. Hon var den typen som brännmärker dig och du vet att det antingen kommer att innebära himmel eller helvete. Hon var flera resor vackrare än Janine, hade även generösare former än henne. På en punkt var de nästan identiska och det var rösten. Janine hade samma erotiskt laddade, hesa och sensuella röst som henne. Kanske var det detta som skakade om mig. Jag försökte intala mig att det var min längtan efter Janine som fick mig att göra det man inom psykologin kallar för projektion. Bäst att ta ännu en öl men hur jag än bar mig åt kunde jag inte dricka bort intrycket av henne. Jag hade drabbats av något som i vardagstal kallas för… HOPP!



Jag vankade av efter säkert en sju stycken bira och kände mig trots fyllan ännu i chocktillstånd. Utmattad föll jag i säng och sov väldigt ryckigt och osammanhängande den natten. Nåja, tänkte jag, de är väl bara förbipasserande turister på väg någon annanstans. Det går över tänkte jag fast i sinnet ville jag inget annat än att återse henne.



Döm om min förvåning då jag nästa morgon ser henne komma joggande förbi mitt hus i sportbehå och med håret uppknutet i en burrig hästsvans. Hon såg sig oroat om upprepade gånger. Jag funderade varför ända tills jag såg ett gäng på tre killar som hastigt följde efter henne. Såg ut som somalier eller etiopier. Inte för att jag är rasist… fan vad klyschigt det låter förresten… de ska i alla fall ge fan i tjejer som inte vill bli stalkade. De såg minst sagt vara ute i dåliga göromål så jag gick ut på farstutrappan och hojtade till dem att ge fan i henne. Ledaren för gänget kaxade upp sig och kom fram till mig. Det är många som gjort det förr innan de insett det misstaget att göra så. Fel kille, helt fel kille att strula med.



– Hon är en hora och i mitt hemland for man gjora vod man vill med sådana… fattar do?!?



– Du e la go i hôvet, svarade jag. Har du glömt att vi inte är i ditt hemland?! Det här är Sverige, ett land där kvinnorna arbetar som fan på att göra sig fria patriarkattjafset man ännu kör i ditt gamla hemland, pysen. Här hjälper vi dem dessutom på traven för fria kvinnor är det bästa som finns. Men passar inte menyn så åk bara hem, då sparar vi dessutom litet kosing. Det finns väl gott om cocosnötter där nere ni kan leva på. Men aldrig trodde jag att jag skulle få prata med en…



Killen blev nästan ännu mörkare i hyn än innan och stegade fram. En spark flög upp med blixtens hastighet och träffade mig i magen. Otur för honom så träffade den inte mitt i mellangärdet. Jag rätade en höger så killen gjorde en luftfärd nedför trappen och slog skallen i cementtrappan. Jag drog upp honom och matade en serie med käftsmällar som måste ha ändrat vinkel flera grader på hans överlägsna leende. De andra två stod tyst och rådgjorde med sig själva huruvida de skulle gripa in. Uppenbarligen var de för fega för att ge sig på en svensk viking.

Jag höll upp killen så att dojjorna lättade från backen. Sedan sa jag att om jag någonsin såg honom göra liknande saker så tänkte jag mata krabborna med honom nästa gång. Därefter gav jag honom ännu en serie käftsmällar. Blodet forsade från hans trut och näsan var uppenbarligen knäckt för han lät täppt då han sluddrade något på sitt språk. En av killarna stegade då fram med en stilettkniv i högsta hugg. Jag plockade upp en steg och drog honom rätt över kinden med den så han måste ha flugit igenom flera dimensioner av smällen. Den tredje killen lade benen på ryggen och flydde i panik därifrån. Jag avslutade det hela med att sparka dem hårt i vardera arslet tills de raglande sprang därifrån.



Jag var tvungen att gå in i huset och hälla upp en redig whisky. – Fan vilka neanderthalare som springer lösa därute! Vad fan är det med folk?!



Måste bara gå ut för att hämta andan och sätta mig en stund. När jag tittar upp så… står hon från krogen igår där… Jag blev så tagen att jag inte fick ett ljud ur strupen. Vi stod där och bara stirrade in i varandras ögon, länge, länge, länge. Hon såg oerhört generad ut och petade med ena dojjan i sanden.



– Gör… gör det… ont? viskade hon nästan.



– Jag tror det gör mera ont för honom och hans kompis. Har de där tre hållit på länge med det här?



– Ända sen vi kom för två veckor sen…… jag har känt mig skiträdd var gång jag har gett mig ut och joggat. En kompis till mig var med om en gruppvåldtäkt och hon är inte människa efter det. Tänkte att fan, jag ska inte låta mig skrämmas av dem men… det har bara förvärrats. Jag är bergsäker på att det var vad de hade i kikaren.



– Tja, den jag slog ner först sa det rätt ut… så… den kan du ”checka av”, sa jag och ritade en vinkel i luften medan jag log. Jag såg ett försök till leende hos henne sprida sig över ansiktet.



– Fick veta att det ligger en flyktingförläggning inte långt från campingen. De flesta är schyssta… tror jag i alla fall.

Hon lade huvudet på sidan och händerna bakom ryggen. Det fick hennes stora bröst att resa på sig ordentligt innanför den rosa toppen hon bar. Jag såg strax bort då det blev uppenbart att jag fluktade in hennes bröst. Hon log litet snett. Vet att tjejer märker detta hur väl du än döljer det, tro inget annat. De kan spåra en fluktare på mils avstånd. Men hon verkade inte störas av det, uppenbarligen var det väl inte första gången någon gjort det.



– Tja, uppenbarligen hörde inte de där huliganerna till den kategorin, svarade jag henne medan jag sökte sätta ihop mig bit för bit som en jättevariant av LEGO. Jag höll på att rasa i bitar inför henne. Stannade hon längre än tio minuter fick hon sopa upp resterna av mig med skyffel efteråt. Hon var så förbannat vacker att det gjorde riktigt ont att bara se henne några meter framför sig.



– Förlåt mig… men jag känner mig så gôr dum. Har jag dragit in dig i något nu?



– Inte mer än jag kan hantera. Drägg ska ha på käften, de lär sig inget av vanliga samtal. Hon skred försiktigt emot mig och frågade om hon fick sätta sig på trappan. Hon svepte hästsvansen över axeln och lutade sig bakåt på trappan. Återigen reste sig brösten stolta upp och jag fick se bort.



– Jag heter Ilona… Steigert… Ilona Steigert. Och du?



– Pontus Brännholm…



– Pontus… du behöver inte vara blyg för mig… du… får se på mig när jag pratar… om du vill förstås… (Hi, hi, hi, hi!!). Jag log mot henne och när jag lyfte på blicken möttes våra ögon. Jag kände mig så oerhört svag i hennes närhet. Vete fan men så här hade jag aldrig känt mig inför en kvinna innan. Jag krympte till en blyg femåring i hennes närhet.



– Du… hon gav mig en lätt knuff i sidan… va’ é de mé dig?



– Ehhh… inget… ljög jag.



– Lögnare… du ljuger så du la tror dig själv… hon fnissade högt och knuffade mig i sidan på nytt. Det finns en utbredd uppfattning inom förförarkretsar att man helst inte ska berätta för en kvinna hur snygg man tycker hon är… innan man fått henne i säng. Nu vet jag att inga regler kommer utan undantag och hon pressade på. Hon satt med huvudet på sned och log menande mot mig som om hon avslöjat varenda hemlighet jag hade.



– Okej…



– Okej… vad då?!? frågade hon.



– Jag tycker du är ruskigt snygg… det är ungefär det…



– Och…? Det é de la många som gör men inte blir de som du…… du verkar ju litet… mysko… sa hon och knep ihop ögonen och log värsta busflinet och knuffade till mig igen. Det var märkligt hur öppen hon var trots sin oerhörda skönhet som borde ha gjort henne vaksam. Men okej, leken var igång och uppenbarligen gillade hon att leka. Det jag gillar med lekfulla tjejer är att de snart ligger i sängen med benen vitt uppspärrade medan du skottar in kuken i deras fuktiga sköten. Det finns ett helt kapitel i min bok om det. Så lek grabbar, lek när tjejen vill det. Banga inte att leka, det är – förspel.



– Kan jag bjuda på något? frågade jag. Är du hungrig?



– Tja, litet hungrig é la ja, sa hon och plirade med sina blå ögon.



– Har räkor i kylen och baguette och ostar sen en sexpack med starköl.



– Duger la, sa hon kaxigt och självsäkert. Jag plockade fram majonäs och ost, serverade med förvånande hastighet märkte jag.



– Du… för vad det är värt… TACK för att du ställde upp och skyddade mig. Vet aldrig hur det där kunnat sluta.



– Ingen fara, det borde vara varje mans plikt att skydda kvinnor.



– Tack… gôrmycket tack. Hon drog efter andan och fortsatte.



– Så… vad… jobbar du med…



– Serverar dig… sa jag och log.



– Nu é du e la tyken… du vet la vad jag menar… sa hon och log.



– Håll i dig…



– Jaså, så allvarligt… du e la inte yrkesmördare? sa hon och låtsade se nervös ut medan hon bet på den rosalackerade tumnageln. Jag var tyst en lång stund och kunde se hur hon skruvade på sig.



– … men säg då…!



– Är det inte festligt, ni tjejer vill veta precis allt om oss män men berättar inget om er själva.



– Okej… vad vill du veta då? Jag jobbar som ekonomiassistent på HSB… och du?



– Säger inte…



– Du ser, du é verkligen tyken… kom igen nu. Hon ställde sig upp och började kittla mig under armarna. Jag skrek högt medan jag sökte balansera maten på vardera armen. Jag såg hur hon noterade mina manligt håriga underarmar och bröstpälsen innanför T-shirten. Kvinnor tänder fortfarande på det. Den fysiska kontakten var redan igång och det var hon som inlett den, inte jag.



– Okej, okej, okej… vill du verkligen veta?



– Men vad ser det ut som?



– Okej…



– Vad då ”okej”?



– Jag är… mfrlksmmmnn…



– VA?!?



– … mrklffsst



– Va fan e de?!



– Sexolog…



– Nu fan driver du med mig igen… snart går jag, okej?!



– Nej på allvar… jag ÄR sexolog. Jag hjälper folk med trassliga förhållanden. Då jag inte jobbar på specialkliniken och hjälper män med erektionsproblematik och kvinnor med usel självbild så har en egen radioshow i Radio Skaraborg. Tjänar en massa på det. Kåken här tillhör faktiskt radiostationen och jag tänker vara här tills mitten av augusti. Nu sken hon upp och log brett medan hon lade huvet på sned så där läckert.



– Har du nåt visitkort… jag menar som bevis på att du inte dillar skit som andra killar gör? Jag gick till resväskan och plockade upp mitt visitkort. Gav henne det och hon plockade varsamt upp det med sina långa naglar. Hon studerade det noggrant som om det varit en ädelsten.



– Dra på trissor! Du överdrev inte… fan du ÄR sexolog!! Hon såg med ens väldigt allvarlig ut medan jag serverade maten och hällde upp en öl åt henne. Skar upp baguetten och rev litet persilja som jag strödde över räkorna som låg i majonäs och crème fraiche. Droppade sedan litet citron över det hela och lutade mig tillbaks i fåtöljen. Studerade henne litet mera noggrant, det var rent otroligt hur vacker hon var. Hjärtat slog och jag svalde mer än brukligt. Jag lyckades dölja hur darrig jag var på händerna. Hon vände och vred på visitkortet, hon t o m checkade telefonnumret på Eniro och fann att allt var sant. En suck av förtjusning lämnade hennes läppar. Hon såg ömse på kortet och ömse på mig, om och om igen.



Forts följer.