Före uppbrottet

De sitter på sängen. Han och hon. Hans säng. Hon väntar.

– Jag vet inte om jag… säger han, men rösten försvinner.

– Alltså, vi måste ju inte. Om du inte vill. säger hon, men måste uppbringa all viljekraft för att inte lägga handen nånstans på hans lår, utan istället tvinga ner den i sitt eget knä. Hon har låst den andra handen under benet, så att den inte ska göra några oväntade rörelser. Hon måste ge honom tid. Knyter högerhanden och gräver in naglarna i handflatan men det hjälper inte. Blicken letar sig hela tiden ner mot hans nyckelben. Det är två och en halv centimeter mellan deras kroppar. Hon är i hans andetag.

– Nej alltså, det är inte så, jag vill och så, det är bara det att…



Hon andas genom näsan. Pressar ihop läpparna. Försöker att inte hetsa. Om hon bara har is i magen, kan han kanske komma till henne själv. Han tittar ner på sina händer. Hon skulle ju bara kunna flytta sig lite, kanske lite på benet bara. Sitter faktiskt lite obekvämt. Hon drar ihop vänsterbenet och flyttar upp det på sängen. Till och med hon känner värmen som kommer i en pust från hennes skrev. Han måste ju rimligen också känna det. Hon har en magnet som drar neråt, nån satans kraft.

– Vi kan ju bara ligga lite bredvid. Tillsammans. säger hon, och vet att hon gör det för att komma närmare honom. Det är fult gjort.

Men han nickar och lägger sig ner. Hon tar ett andetag och ålar sig upp bakom honom. Ligger på rygg ett tag och stirrar upp i taket. Han har lagt sig på sidan och hon ser hans andetag i axeln i ögonvrån. Så vänder hon sig mot honom och lägger armen runt hans kropp. Lägger handen på hans varma mage. Hon måste ha den stilla, får inte börja röra den. Lite bara kanske. Hon drar fingret längs kanten på hans jeans. Det är en smal glipa mellan tröjan och jeansen och hon letar in ett finger i värmen. Känner hårtstråna på hans mage mot fingertoppen. Han rycker till, nästan obemärkt, under beröringen. Hon stannar till och väntar. Men han ligger kvar. Tar inte bort hennes hand. Långsamt letar hon sig ner med handen i jeansen på honom. Nu är det försent. Hon letar sig ännu länge ner, snabbare, sträcker armen för att komma åt. Och där är den. Het under hennes hand. Rycker. Och nu reser sig kuken mot hennes hand, som ville den bli klappad, kröker sig villigt som en katt. Hon får lust att skratta. Hon har lite svårt att se nu, men det behövs ju inte heller. Han vänder sig liggandes på rygg, och tittar på henne. Hon kan inte riktigt tolka hans uttryck. Vill han. Hon har fortfarande handen i hans jeans, på hans kuk, väntar på grönt ljus. Så drar hon upp handen och sätter sig upp. Ser på honom. Väntar. Han bara tittar på henne, ansiktet säger henne ingenting. Ögonen är lite ledsna, men det är de nästan alltid. Fuktiga. Men hans ögon är väl såna?

Så sträcker hon sig mot hans ansikte, drar hårt med tummen längs hans käklinje och stannar vid hakan . För fingrarna upp över hans läppar. Hela tiden ser han på henne. Anklagande? Uppmanande? Hans läppar är varma och helt fantastiskt mjuka. Det rusar till i huvudet på henne och hon måste luta sig över honom och pressa sina mun mot hans. Hon öppnar munnen och låter tungan föra isär hans läppar. Så hittar de varandra, tungorna, och hon måste lägga sig på honom. Nu andas de tillsammans. Hon trycker sig mot honom, trycker ner honom djupt i madrassen, hon väger ungefär hundra ton. Och dras mot honom. Hon tvingar ner sitt ena lår mellan hans. Hon utstöter små ljud samtidigt som hon kysser honom, kan inte hjälpa det, gnisslar med rösten. Så sliter hon sig loss från hans ansikte, hon måste få lukta på honom, i nacken, på axlarna, hon måste få av honom den där tröjan han har på sig som hindrar henne. Felsök, det är en tröja i vägen. Samtidigt som hon gräver ner sin näsa i gropen mellan axel och hals, sliter hon i tröjan får upp den hjälpligt över bröstkorgen. Det får duga. Hon gör handflatorna så stora hon kan och drar dem över bröstkorgen fingrar på alla platser hon kan hitta på den nakna huden. Välkända ställen och nya. Alla är fina. Drar näsan och ansiktet över bröstkorgen, hittar de små knapparna och lägger tungan över den ena samtidigt som hon pillar på den andra, tittar på den, så otroligt fin, alldeles liten och rosa, som en liten godisbit. Den blir hård under hennes fingertopp och hon drar försiktigt i den. Han andas genom tänderna och det dunkar till i skötet på henne, nån har sulat in en telefonkatalog i fittan på henne. Hon får förnyad energi och måste fortsätta, lite snabbare, mot en ny plats. Kysser honom över hela bröstet, över magen, stoppar in tungan i naveln, de veka hårstråna på magen killar henne på kinden. Nu är hon nästan framme, nästan nere vid byxlinningen, återigen en massa tyg som hindrar henne. Nu är hon precis i jeanskanten och hon ska just öppna boxershortsen när han far upp i sittande ställning och får fast i hennes handled.

– Vänta.

Hon tittar förvånat och lite yrvaket på honom.

– Det går inte. Säger han.

– Det gör det ju, det kände jag ju. Det är klart att det går.

– Nej. Jag kan inte.

Han släpper hennes hand. De är tysta. Han drar ner tröjan över magen igen.

– …Ok. Det är ok.

Säger hon. Men menar det nog inte. Vad ska hon göra med den här överdimensionerade kraften som tagit tag i henne? Visst, den kommer lägga sig, men det kommer ta sjukt lång tid att somna. Hon kan ju inte gärna lägga sig bredvid honom och runka? Inte när han har så ledsna ögon. Hon kanske ska åka hem. Nej. Det håller inte för det. Han skulle aldrig förlåta henne.

– Vi kan väl bara sova?

Jovisst, tänker hon surt, du kanske kommer kunna somna. Jag får väl ligga här i min ensamhetskåthet och slakna för mig själv.

De skalar av sig kläderna i tystnad. Hon borde fråga vad det är, men kan inte förmå sig. Hon kommer inte kunna vara inkännande. Inte nu.



Han har somnat med ryggen emot henne. Hon ligger på mage och försöker få bukt med kåtheten. Den håller henne vaken. Tänker på Skatteverkets olika informationsfoldrar man kan hämta ner i pdf-filer: ”SKV 505 för dig som är arbetsgivasre. SKV 503 Moms och arbetsgivaravgifter.” Men det hjälper inte.

Kanske ska hon bara försöka somna så kanske hon har en het dröm eller nåt. Fantasin är inte att förakta. Hon suckar och lägger sig på sidan tätt bakom honom. Lägger armen om honom igen. Han är naken. Och varm och mjuk. Hennes hand ligger slappt runt hans mage. Hon drar en djup suck och tänker att när de vaknar ska hon fråga. Trycker skötet lite mot hans rumpa. Han suckar i sömnen. Trycker lite till. Nu börjar punkten bränna igen. Brinner, trots att det är vått. Vad skulle det vara? Nån slags vätska som brinner? Är det olja? Het olja som rinner ur henne? Hon biter hårt i överläppen för att försöka fokusera till smärtan istället. Hon flyttar handen lite längre ner, lite närmare hans skrev. Hon rör inte. Men är nära. Hon kysser honom på axeln. Igen och igen. Biter, men inte hårt, bara liksom markerar. Tänderna kliar. Hon skulle kunna bita hårt och väcka honom. Men han skulle nog bli arg. Hon för handen från pubeshåret upp över hans mage igen och över höften ner över sidan av låret ner till knäet. Upp igen. Han rör på sig och får tag i hennes hand i halvsömn och drar upp den mot bröstkorgen. Så andas han till djupt och somnar igen. Hon sitter fast med handen i hans slappa sovgrepp. Men själv är hon klarvaken. Suddig syn och suddigt sinne. Det enda hon kan tänka på nu är hans kuk. Fan. Den ligger där. Inom räckhåll. Och den är ju hennes. Än så länge.