Fast i staketet!

Fast i staketet!



Jag var på väg att närma mig rådjuren nu. Vinden låg mot mig, så de skulle inte känna min doft och deras syn var inte tillräckligt bra. Med kameran i mina händer, såg jag fram mot att få riktigt snygga bilder på de smäckra hjortdjuren.

Så! Trettio meter kvar, kanske. Spänningen var stor när jag närmade mig ett gammalt viltstängsel. Fan! Det fanns inget hål jag kunde krypa genom och jag ville helst inte klättra med alla grejorna jag hade med mig. Dessutom var det stor risk att jag skulle höras.



Men nöden har ingen lag och om jag ville ha den vinkeln och avståndet jag var ute efter, så fick jag nog försöka mig på att klättra över stängslet. Det var ju inte mer än en och tjugo högt, men väldigt instabilt och knyckligt.

Kameran hängde jag över halsen och ryggsäcken satt ordentligt åt, så jag borde klara det fint, men just som jag satte ner foten på den andra sidan och lyfte på den andra foten, så gled min ena fot på den mossbevuxna stenen och jag föll ner som en fura rakt på stängslet och fastnade.



Visst! Det är väl bara att krångla sig upp och se de skrämda rådjuren springa sin väg med sina vita rumpor. Men se, så lätt var det minsann inte! Mina bägge ben hade glidit ner inunder ett gammalt övervuxet stängsel och jag kunde inte få loss dem, eftersom mina bägge armar hade åkt ner i det nyare stängslet inunder och bakom mig.



-Men för faaan! stönade jag när jag vred och ryckte, men ändå inte lyckades ta mig loss. Först blev jag förbannad, men så insåg jag att om jag bara lugnade mig, så skulle jag så klart ta mig ur den här ytterst pinsamma knipan.

Långsamt försökte jag med benen och armarna, komma loss. Fötterna fick inget som helst fäste och min kroppsvikt, plus den hårt åtsittande kameraryggsäcken gjorde att jag inte kunde få loss någon av mina bägge armar.

Jag hade nog i alla fall inte skadat mig, men hur länge skulle jag behöva sitt här? Jag kom ju inte heller åt min mobiltelefon, som jag nu satt. Nya försök visade sig vara lika fruktlösa och nu började jag faktiskt få lite panik!



Men van som jag var vid strapatser i skogen, så lugnade jag mig och insåg att det egentligen inte var någon fara för mitt liv. Jag hade ätit en stor frukost och det var inte kallt ute, så även om jag satt ute över natten, så skulle jag inte ha större besvär än att jag bajsat på mig och blivit myggstucken.

Fast så länge kunde jag inte tänka mig att jag skulle bli sittandes här! Det gick en grusväg en bit ifrån och det skulle säkert komma någon med hund eller ridandes, som jag kunde skrika på.

Jag fick helt enkelt sitta ner och vänta! Tålamod är en dygd!



-HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP!!! skrek jag en halvtimme senare, när tålamodet tydligen försvunnit sin kos, men ingen hörde mig.

-HJÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄLP!!! skrek jag igen och ryckte i armarna. Fan! Hade jag inte bara haft ryggsäcken på mig, så kunde jag kanske ha vridit kroppen, men som det nu var så var jag fast. Ytterligare en halvtimme gick och nu började jag se framför mig hur folk skulle gråta i kyrkan! Hur min fru skulle hitta min porrsamling, eller kanske det skulle vara någon släkting som hjälpt min fru att städa upp bland hennes döde makes saker.

Skulle någon kanske kunna tro att det var ett arrangerat självmord, eller ett finurligt arrangerat mord? Vad skulle polisen göra? Vilka djur skulle äta först av mig och vad? Gråten kom och jag satt och tyckte väldigt synd om mig, när något slickade mig i ansiktet.



-Va? VAA?

En liten hund viftade på svansen och slickade mig igen rakt på munnen.

-HALLÅÅÅÅÅ? HJÄÄÄÄLP! skrek jag och tittade mig omkring.

-Mysan? Var är du? hörde jag så en ung kvinnas röst och jag kände genast hur allt hopp återvände och jag snörvlade lyckligt!

-HALLÅÅÅÅÅÅ! skrek jag och då kom två unga kvinnor i sjutton-artonårsåldern, gåendes genom det höga gräset.

-Vem är där? sade den ena högt.

-Hjälp! Jag sitter fast! Er hund är här! Skynda er!



De båda kvinnorna kom lite tveksamt fram och en av dem tog sin lilla hund i famnen.

-Åh, gud vad skönt att se er! Jag har suttit fast här i över en timme! Jag kommer ta mig tusan inte loss! småskrattade jag. Jag visste att de kunde se att jag gråtit, men det brydde jag mig inte om just nu.

-Har du ont någonstans! sa den kortklippa av dem. Hon hade en grön väst ovanpå en beige skjorta, blåa jeans och gröna stövlar. Hennes hår var vackert brunt.

-Nej! Tack och lov inte, men jag börjar bli lite stel! Jag har hamnat på något vis så att jag inte kan röra mig ur fläcken.

-Var du ute och plåtade? sa den andra tjejen. Hon hade gympaskor, tighta leggings och en åtsittande t-tröja. Hon hade sitt blonda hår i en hästsvans, samt en keps. Hon såg lite sportigare ut än den kortklippta, som mer såg ut som en hästtjej.



-Jag skulle ta lite bilder på rådjur, men så skulle jag klättra över stängslet och så, jaa . . . .Ni ser!

-Jävla osis, alltså! sa blondinen och tittade forskande på ståltrådarna som höll mig på plats.

-Tror ni att ni kan få upp spännena på ryggsäcken, så kan jag själv försöka fixa resten? sa jag och tittade på de båda flickorna. Att de inte skulle hjälpa mig slog mig inte ens in, men visst började jag undra varför de ännu inte hade gjort något försök.

Säkert var det väl så att de helt enkelt var försiktiga med en främmande man, som var dubbelt så gammal som de själva. Inte så märkligt egentligen, med tanke på alla sinnesrubbade svin som man läste om nästan dagligen.



Nu tog den blonda tjejen sin kompis i armen och drog bort henne en bit, som om de skulle säga något jag inte skulle höra. Varför gjorde de så här? Jag tittade förvånat mot dem, men ville inte skrika åt dem, ifall de skulle bli rädda och lämna mig så här.

Brunetten verkade säga emot blondinen, som vevade med händerna och tydligen försökte övertala brunetten. Övertala till vadå? Skulle de inte bara kunna lossa spännena? Jag fattade inte vad problemet var!



Men så verkade de sluta tjafsa och brunetten slog ut med händerna och gav tydligen med sig. Vad skulle hända nu?

-Ja, förlåt att det tog lite tid! Vi ska snart hjälpa dig loss, men jag vill göra en sak först! sa hon och satte sig ner på huk och tog av mig min kamera som hängde runt halsen. Det var skönt att få bort den tyngden.

Men sedan började hon rota efter mitt bälte.



-Öhh? Förlåt? Men det räcker nog med ryggsäckens spännen! sa jag förvånat.

-Ja! sa hon bara och fortsatte krångla med mitt bälte och fick så upp det. Sedan drog hon ner min gylf och jag insåg att det här inte riktigt stod rätt till.

-Varför håller du på med mina byxor? Jag tror inte det behövs!

-Nej, förmodligen inte! sa hon bara och gav inte heller denna gång någon förklaring.

-Såå, varför är du på mina byxor då?

-Annars kan jag ju inte få ner dem! sa blondinen och tog nu tag i byxorna och drog dem neråt en bit i taget och snart satt jag i kalsongerna och skämdes.



-Förlåt mig! Nu får du väl ändå förklara dig! sa jag, lite mer irriterat nu. Blondinen tog av sig kepsen och torkade sig i pannan, medan brunetten stod och tittade åt ett annat håll.

-Ursäkta att det tar sån tid, men jag vill bara komma åt ordentligt!

-Komma åt vadå? frågade jag naivt.

-Detta! sa hon och satte fingrarna innanför gylfen på mina boxershorts och drog så att det lät ordentligt när tyget sprack. Det kändes svalt av luft mot min välpaketerade lem och jag stirrade på henne.



-Men vad gööör du?

-Äh, var inte en sådan gammal fåne! Sitt bara och ha det bra, vetja´! sa hon leendes och tog tag i min kuk och lyfte upp den.

-Åh, så söt den är! sa hon och plutade med munnen.

-Är du inte klok? Släpp mig! Hallå? Brunetten? Du med hunden? Hjälp mig här, är du snäll? skrek jag till brunetten och hon vände sig om och slog ut med armarna som om hon ville meddela att hon inget kunde göra.

Blondinen började sakta runka mig så att mitt ollon nu titta fram varje gång hon drog tillbaks förhuden.



-Men sluta! Jag är gift! Så här få man inte göra! protesterade jag.

-Inte så här heller? frågade hon med plutande läppar och huvudet på sned, innan hon böjde sig fram och sög in mitt ollon i sin söta mun.

-VAAA? Menmen vad göööör du? Låt mig vara! Du kan inte vara riktigt frisk? Hjälp mig, då!

Brunetten vände sig bort igen och pratade lite med sin hund, som också struntade i mig. Blondinens mun var så varm om mitt ollon och hennes tunga slickade mig mjukt. Det här var ju inte klokt!

-Sluta! Sluta genast! Jag är ju gift! Du får inte göra så här! protesterade jag, men insåg samtidigt att jag inte protesterade så mycket som jag hade kunnat. Att få min kuk avsugen hände inte varje dag, för att inte säga år, när jag tänkte efter. Min fru gjorde inte längre så här och nu märkte jag hur mycket jag saknade det.



”Sluuurp-slurp-slick-slick!” lät det, när hon sög mig som om kuken vore en god glass en varm sommardag. Hon var väldigt varsam och snuddade endast vid mig emellanåt och det gjorde mig tokig av kåthet. Min mandom styvnade snabbt och hon greppade om skaftet när jag var stor nog, men slutade inte suga och slicka.

Brunetten kastade en liten blick mot oss då och då, som om hon undrade hur lång tid det skulle ta, men blondinen gjorde sig ingen brådska, utan sög mig tills jag var så hård som jag kunde bli.



-Är du färdig snart, Anna?

-Nej! Jag har bara börjat! svarade blondinen och såg på sin kompis. Så reste hon sig upp och drog sedan snabbt ner sina leggings och trosor till anklarna, så att jag såg hennes blonda, lilla buske med tillplattat fitthår mellan benen. Jag kunde även skymta de rosa fittläpparna.

Hon drog ut sin ena fot så att hon kunde röra sig obehindrat och vände sig om med ryggen mot mig, innan hon satte sig ner och styrde min kuk mot målet. Direkt kände jag hr varmt hennes kön var och hon gned ollonet längs sin våta springa, där det redan var vått.



-Du är fan inte klok! sa brunetten och såg ut att vilja slita bortblicken från oss, men det var tydligt att nyfikenheten vann och hon såg på när hennes kompis, sakta juckade sig ner på min hårda stake.

-Varför? stönade jag, men protesterade inte längre. Jag var alldeles för upphetsad och såg nu faktiskt fram mot att få blondinens varma, våta inre runt min kuk.

-För att hon är en kåt hynda, som gör vad som faller henne in! Hon har absolut ingen skam i kroppen, men det har du säkert märkt nu! sa brunetten och skrattade.

-Vadå? Jag ser något och tar vara på tillfället, bara! Vad hade hänt om jag suttit fast och det kommit två killar och ingen såg dem, tror du? Jag bara jämnar ut det hela lite! stönade hon och rörde sig juckande och tog mig upp i musen tills jag var ända inne i henne.



-Shiiiiiiit! stönade jag. När jag tittade ner såg jag bara min egen mörkare buske, hennes vita skinkor och hennes rosa lilla putande rövhål. Gud, vilken sexig syn! Jag hårdnade om möjligt ännu mer nu!

-Det känns inte som om du inte är speciellt illa däran! sa blondinen och satte nu igång att rida mig. Upp och ner, upp och ner! Kuken gled lätt in i hennes fitta och jag vet inte vem av oss som njöt mest, men stönade gjorde vi båda två nu!

-Ahhh ahhhh ahhhhhhh! Sköööönt! fick hon ur sig, medan jag mest grymtade och flåsade. Att sitta här och bli knullad på det här viset var mer upphetsande än jag kunnat tro.



-Du är en sån hora, Anna!

Brunetten tittade nu obehindrat på oss. Hon gick till och med runt lite, för att kunna se hur hennes kompis fitta, svalde min kuk gång på gång!

-Du hade själv behövt lite, Lisa! stönade blondinen och såg till att hålla bra fart, tills hon råkade glida lite långt upp och min kuk gled ur henne och slog mig vått på tröjan jag hade på mig. Anna skrattade och passade på att vända sig om nu, för att därefter sätta sig ner på min kuk igen.

Nu såg jag bättre hur min kuk försvann in mellan de rosa fittläpparna och hon satte igång att smeka sin fitta med fingrarna, så att klittan gled runt inunder dem, våt och styv.



-Åhh, guuud! Åhhh, guuuuud! Åhhhfuuuuuuck! stönade hon. Fingrarna smekte henne allt snabbare och Lisa kom närmre, som förhäxad av det som skedde, medan Anna stönade allt högre.

-FUUUUUUUUUUUUUUUCK! ÅÅÅÅÅÅÅHHHHJJJJJJAAAAAAAAAAAAAAAAA! ÅH, GUD JAG KOMMERJAGKOMMER! stönade hon gällt och bet ihop tänderna när fingrarna hårt gnuggade hennes klitta, medan hon red min stake. Fittan klämde så rytmiskt om kuken och det var verkligen inte fråga om någon fejkad orgasm! Mängden fittsaft som nu hade runnit ner över min kuk och gjort den hal, bevisade detta ytterligare.



Anna stönade och smekte sig hårt de sista sekunderna, innan hon slutade rida mig. Flinandes och flämtandes reste hon sig upp på vingliga ben och drog upp sina leggings och trosor.

-Tack för det, du! sa hon till mig och rättade till kepsen.

-Ska du inte låta honom komma? sa Lisa.

-Skulle han låtit mig komma om rollerna var de omvända? sa hon bara kallt.

-Det vet du inte! Det här är bara grymt! sa Lisa och pekade på min svajande kuk. Själv sa jag ingenting, men kuken talade sitt tydliga språk.

-Fine! Varsågod och avsluta! sa hon och skrattade åt Lisa och mig.



Lisa bet ihop och såg ilsket på Anna.

-Håll koll på Mysan! sa hon ilsket och gick fram till mig och satte sig ner på huk och tog utan vidare tag om min lem och började snabbt runka mig.

-Tack! viskade jag.

-Håll käften! väste hon och ökade takten på handen. Kuken var fortfarande såphal av Annas fittsafter och handen gled lätt upp och ner. Det var verkligen skönt, även om det hade varit skönare i Annas fitta.

-Men, ååh! Kan du komma någon gång, då! sa Lisa otåligt och jag visste inte vad jag skulle säga.

Hon suckade och ändrade nu ställning för att kunna böja sig framåt. Skulle hon?

Jojomen! Hon tog min fittsmakande kuk i munnen och såg in mig hårt och djupt, medan hennes ena hand smekte mina pungkulor. Hon sög mig långt in och genast visste jag att det skulle göra susen. Jag försökte hålla emot så länge det gick, men fick anse mig besegrad när hela kroppen började rycka och den gudomligt sköna känslan av min orgasm infann sig!



Hon var en hjälte och sög mig ända till den första strålen sperma sköt in i hennes mun, men ryckte sedan bort huvudet och runkade mig istället, så att min sperma flög rakt upp i luften och sedan landade rakt på mig och hennes hand.

Hon skakade på huvudet och torkade noga av sin hand på mina byxor, medan hon spottade ut de sista resterna av min laddning. Sedan reste hon sig och tittade ner på mig.

-Så! Nu har du fått ditt!

-Ehh? Tack! Men om du skulle vilja vara så snäll och . . . . . ?

-Jaja! Varsågod! sa hon och knäppte upp spännet till min ryggsäck och jag kände genast att jag nu kunde böja mig så pass mycket framåt så att jag kunde få loss min ena arm. Vilken skön känsla att äntligen vara fri.

Fast så tänkte jag att det minsann inte hade varit helt obekvämt att sitta fast heller. Åtminstone på slutet!



-Äntligen! Tack, tjejer!

Brunetten fnös och blondinen bemödade mig inte ens med sin uppmärksamhet. De började gå bort från mig, så fort de såg att jag hade börjat ta mig loss.

-Fan, Anna! Nu fick jag göra ditt skitjobb igen! Det var likadant förra gången!

-Vaddådå? svarade hon nonchalant och jag undrade hur ofta sådant här händer egentligen!