En omoralisk historia

Det hände. Det som inte fick hända men samtidigt känts oundvikligt hände till slut. Vintersolen skiner in sig i hemkunskapssalen där våra läppar fortfarande är sammanslutna i en så underbar men ack så förbjuden kyss.



Historien måste spolas tillbaka 14 månader. Sandras familj flyttade till stan och hon bytte till vår skola. När hon anlände var jag inne på mitt tredje läsår i skolans resursteam och det togs upp på måndagens morgonmöte att en ny elev börjar i 8K. Utöver det hade jag inget mer med henne att göra. Det märktes tidigt att hon hade svårt att skaffa vänner och hon satt ofta själv i cafeterian, ibland i sällskap med den virriga greken som jobbar där. Det tog inte länge innan vi fann varandra. Vi hade några gemensamma intressen vi kunde sitta och prata om tills skolan slutat för dagen och ett bra tag därefter.

Trots att det nästan skiljde ett årtionde mellan oss utvecklade vi en riktig vänskap, något jag fick mycket beröm för av kollegor då det blev en väg in i gemenskapen för henne.



Månaderna gick, jullov, vårtermin och vänskapen fortsatte på en professionell nivå. När hon bjöd hem mig på sitt 15 års kalas under påsklovet tackade jag nej för att behålla gränsen till privatlivet, men jag skickade ett sms med mina gratulationer. Som flera andra elever hade hon mitt nummer. Sommaren kom och första veckan på lovet ringde hon mig, det var midnatt och hon var full. Jag satte mig i bilen, hämtade upp och körde hem henne. Föräldrarna mötte oss på uppfarten och jag förklarade läget. De tackade för hjälpen, bad om ursäkt och tog med henne in. Efter det hade vi väldigt lite kontakt under sommaren.



Hösten kom och skolan började. Hon undvek mig första dagarna men på fredagens utflykt bad hon om förlåtelse och efter det var vi tillbaka i gamla banor. I oktober blev ena hemkunskapslärarinnan sjukskriven och mitt intresse för ämnet gjorde att jag fick fylla rollen terminen ut. Jag hade Sandras klass sista lektionen på torsdagar, halvklass och hon var i min grupp. Varje torsdag stannade hon kvar och hjälpte mig plocka i ordning, ibland kom hon ner och hjälpte mig andra dagar med. Hemkunskapssalen ligger en halvtrappa under markplan.



Tillbaka idag, torsdag. Sista lektionen innan jullovet börjar.

Vi har precis gjort julgodis och kollat på klipp på youtube, en underbar lektion. Sandra stannar som vanligt kvar när alla andra rusar ut med ett ekande ”hejdå” i korridoren utanför.

Jag plockar ur ena diskmaskinen samtidigt som Sandra förbereder den andra när hennes köade spotify-val börjar spelas, Michael Bublé – All I want for christmas is you. Vi står nära varandra, jag sträcker mig över henne för att sätta upp en skål på hyllan när det händer. Våra blickar möts, hon lutar sig fram och känslan exploderar i mig. Otillåtet, förbjudet men ändå så underbart. När jag öppnar ögonen och syret återvänder till kroppen ser jag direkt mot fönstren, fötter tillhörande hundra elever passerar och vem som helst av dem kan när som helst kolla in.



Sandra tar ett kliv bakåt, jag ser att en rodnad spridas i hennes vackra anlete. Hon mumlar en ursäkt men jag skakar på huvudet med ett leende och tar hennes hand i min. Hennes blick fäst i min och våra kroppar möts i en djup omfamning. Det kan ha gått några sekunder, flera minuter eller en timme tills jag släpper taget. Jag går bort mot dörren och hör en skrämd inandning bakom mig. Vid dörrhålet vänder jag mig om med mitt leende intakt och slår till på ljusknappen så endast skenet från vintersolen lyser upp salen.



Jag går mot Sandra igen och stannar till när jag ser henne springa mot mig. Hon hoppar upp i min famn, hon slår armar och ben om mig. Alla hämningar har släppts, jag ser henne som jag aldrig sett henne förr. Hon har utvecklats framför mina ögon och senaste halvåret har även gett henne en kvinnas kropp. Hon kysser mig som att det är allt hon tänkt på i ett års tid, hennes passion mäts endast av min egen när jag möter hennes närmanden. Jag lyfter henne högre, hon drar av sig sin tröja och slänger den på frysboxen.



Hon drar in sig mot mig så hennes fasta tonårsbröst möter mitt ansikte och jag känner den lila bh:n dras mot min haka. Hennes aggression gör mig mer upphetsad än jag trodde möjligt. Hon nafsar lätt på mitt öra och viskar att hon vill att jag ska bli hennes första, min puls skjuter i höjden och illusionen krasar runt mig. Jag sätter ner henne på en bänk och hon läser inte av min förändrade min, hon smeker mig utanpå jeansen med ett så vackert leende. Hon lutar sig bakåt över bänken och synen får mig ännu mer att inse vad jag håller på med.



Jag tar ett par snabba steg bakåt, andas djupt och räcker henne tröjan från frysen.

”Jag kan inte, jag kan inte…”. Hon reser sig från bänken och ser på mig med skamsen min, jag hör henne tyst tvinga fram ett förlåt och i mina ögon ser jag samma blyga oskyldiga flicka jag träffade mer än ett år tidigare. Jag försöker förklara hur mycket hon betyder för mig, hon trär på sig tröjan igen och nickar stelt. Vi samlar ihop våra saker och lämnar salen tillsammans. Utanför kramas vi hejdå och jag önskar henne en riktigt god jul.