Barndomsvänner

Äntligen nere vid sjön. Försiktigt tassade hon med små steg över berghällen ner mot sin spegelbild i det glasklara vattnet. Hon böjde sig sakta fram för att betrakta sin avspegling på ytan. Värmande strålar sken ner från den ändlöst klarblå himmelen.

Plötsligt rös hon till i samma stund som en isande vattendroppe träffade hennes solbrända axlar.

Hon förstod genast vart de till synes harmlösa dropparna kom ifrån.

Där stod han, med ett skadeglatt flin på sina ljusröda läppar, kisande med ögonen för att undvika solens blänkande sken i vattenytan.

I handen höll han den picknickmugg vars innehåll nu var utskvätt över hennes rygg.



-Han är då hopplös ,viskade hon tyst för sig själv,innan hon gjorde en ansats att sätta efter honom.

Blixtsnabbt vände han hela sin muskulösa kropp och sprang iväg inåt skogen, endast iförd ett par svarta badbyxor.

-Du har inte en chans, inte en chans! Ropade han i detsamma som han hoppade över ett kullblåst träd. Han sandaler hamrade med en frasande ljud mot den fnösktorra mattan av mossa.

-Alltid likadant, alltid lika självsäker , alltid en resticka, tänkte hon under tiden som benen bar henne så fort de kunde mellan stammarna i skogen. Till slut kom hon till insikt, det här var en kapplöpning hon skulle förlora. Sin goda fysik till trotts , hade hon inte en chans mot hans vana att färdas i naturen.

-En vän för livet, sedan barnsben, har sina sidor! Tanken for genom hennes huvud i samma stund som hon insåg att dom var tillbaka vid den plats som det hela började.

Då vänder han sig om ropar:

– Du kan inte ta mig!

Orden hinner inte mer än lämna läpparna innan han snavar på sin handduk, slarvigt utlagd över den solbelysta berghällen.

Utan chans att återfå balansen faller han raklång ner på handduken.

I det samma som han tog mark var hon framme , flåsandes några får ord:

-Hur gick det? Lilla du hur gick det?

– Kalla mig inte liten! Svarade han lite bryskt samtidigt som han spottade ut ett tallbarr som fastnat i hans mungipa.

Sedan låg han tyst kvar och betraktade skyarna över dem.



Hon blev lite tagen över att han som alltid var så skojfrisk plötsligt tycktes härskna till.

Rädslan att hon trampat på en öm tå på en av hennes närmaste vänner började sakta gro inombords.

Hon böjde sig fram över honom, betraktade hans panna med svettpärlor och hjässans spretiga hårsvall.

– Det är lugnt, viskade han, samtidigt som han sträckte ut sina armar för en omfamning.

– En kram så är vi kvitt.

Lite tvekande omfamnade hon hans seniga hals. De båda frös kramen för ett ögonblick.

Hon såg djupt in i hans oskyldigt blåa ögon, och kände en mix av känslor bubbla upp inom henne.

-Han är väl bara en vän, eller?

Hennes tanke avbröts av hans plötsliga beröring . Fingertopparna smekte hennes nacke, för att sedan sakta fortsätta ner på hennes rygg. För varje centimeter av hennes hud som berördes, gick en il längs hennes ryggrad.

-Vad gör du med mig? Viskade hon i samma stund som hans tår började smeka hennes vader.

– Vill du? Väste han kort, och tryckte henne ömt emot hans längtande kropp.

Hennes huvud och hennes kropp låg i konflikt över vad hon verkligen ville.

Han grep tag om henne lyfte henne en bit över marken, för att sedan ömt åter lägga ner henne på handduken.

Kyssen på halsen fick henne att rycka till. Han lät fingertopparna spela utanpå bikininöverdelen och utstötte:

– Jag känner att du vill…

Nog ville hon. Hon kände hur blodet rann till hennes underliv,och hur hennes bröstvårtor styvnade av hans ömma beröring. Hjärtat i hennes inre skenande inför all den förväntan och spänning som byggdes upp.

Som svar på hans fråga tryckte hon sitt blott bikiniklädda sköte mot hans lem, vars bultande vittnande om vad som ut ur badbyxorna och känna sommarvärmen.



Sakta strök hon sin hand över insidan på han lår. Han drog häftigt in luft mellan tänderna, innan han trevande sökte knäppa upp hennes bikiniband. Sakta kände hon klädesplagget dras av hennes darrande kropp. Han andades tungt ut över hennes överkropp, innan han gav hennes båda känsliga skära bröstvårtor varsin våt kyss.

Hon kunde inte hålla sig längre inför hans ömma beröring. Sakta lät hon handen slinka i ner i badbyxorna, för att beröra den svällande mandomen med fingertopparna. En suck av lust strök hans läppar vid beröringen.

Hon förde hans hand ner mot hennes trosor,smekte hans bröst med baksidan av ena handen, för att slutligen kyssa honom. Hela hennes kropp stod i lågor när han slutligen fick av honom de svarta badbyxorna.

Sakta drog han av hennes röda trosor. Han drog handen på insidan av hennes lår, upp mot hennes bultande sköte.

Försiktig lade han sig åter över henne. Hennes långa hår bredde ut sig likt en blomma över handduken.

Hon var redo nu.

– Får jag? Suckade han tungt.

– Ja… Väste hon upphetsat.

Långsamt närmade hans sig hennes ångande inre, men hans blodfyllda organ berörde blott mynningen tills han retsamt drog sig tillbaka.

– Retas inte nu! In med den! Jämrande hon sig gällt.

– Jag vill känna dig!



Han lät lemmen hänga av egen kraft i luften en kort stund, varpå han sedan äntrade hennes våta lustnäste försiktigt, för varje centimeter som han kom längre in suckade hon av åtrå.

Hon lade sina händer på hans bara rygg, som värmdes av solskenet.



För varje stöt som hon kände i sig gnydde hon till. Tid och rum stod stilla, det enda som skiljde dem från deras omgivning vara en ynka handduk.

De kysste och deras stönanden drunknade mellan deras läppar.

Hans andning blev allt häftigare i takt med hans ökande av tempot. Hon kände hur hans snart skulle låta sina inre krafter välla ut. Upphetsningen var så totalt att hon helt ignorerade de rivande barren som letat sig in på handduken under henne. Det vara bara hon och den fantastiske mannen som hon hade över sig som betydde något för stunden.



När han nådde klimax drog han henne hårt till sig, och lät sina lustkänslor släppas lös inne mellan hennes svullna blygdläppar. De båda höll hårt om varandra tills dess att han var helt tömd.

Hon tittade honom åter i ögonen, varpå han lät de magiska orden leta sig ut mellan hans läppar



– En del saker man velat säga länge, kan istället utryckas med en handling.

Därefter kysste han hanne på munnen, och de båda vända sig mot den ack så klablå himmelen, liggandes sida vid sida.