Vi Är En Kapitel 2

Datum: 30/08/2015



“Gillar du mig?”



Sofia kryper tillbaka till var hon är från och det gör min banan med.



Hon tittade djup i min ögon utan att blinka en enda sekund som om det vore en misstak, gjorde jag det samma. Sekund gick efter sekund innan hennes mun kunde öppnas.



“När jag var liten så existera jag inte i mina klasskamarater ögon, jag var själv det mesta av tiden i skolan. Ingen skulle komma fram till mig och bjuda mig in på en lek eller bara prata om de dagliga saker. Men på grund av min familj omständigheter så träffade jag en riktig vän som ville vara med mig. Djup inom mig så är jag fortfarande inte nöjd med det vänskapet. Jag hade fått det genom en hjälp från min familj, inte av mig själv. Jag kan inte göra någonting utan alla andras hjälp, det har redan blivit bevisat. Många år har passerat sedan vi blev vänner men jag fortfarande kunde inte hitta några fler än vad jag har från början. Även nu skulle min närvaron vara frånvaron för alla andra.”



Hon stängde munnen för en stund och återberätta hennes känsla, historia, liv igen.



“Men du, du var den första obekant någonsin i mitt liv, som accepterade min befinlighet, när du satte brevid mig på bussen. Det fanns massor av lediga platser som du kunde har suttit på, det behövde inte vara just på samma rad som min plats eller nära mig alls. Du satt ändå där. Det var någonting ny för mig. Jag visste inte vad jag skulle göra så jag gick in i min egen värld och bara tänker om det. När jag kom tillbaka till medvete var du redan borta, hållplatsen som skulle vara min avgång har redan lämnat mig. Men jag fortsätter att går upp på mina fötter och tar mig till var jag ska. När jag var där… så fanns du där. Sittande. Jag blev glad.

Jag och min sinne tar tag i hand på varandra för att låta så normalt som möljigt när jag hälsade på dig. När undervismimg avslutades var jag förvånad över att du stannade kvar och studerade, så jag bestämde mig att vara kvar med dig genom att låtsas att sova. Det skulle vore konstig att sitter kvar där och pluggade när det fanns andra lediga platser.

Inte längre efter så gjorde du någonting som jag kunde inte tror. Du lade filten över mig och köpte min favorit drycka till mig.

Jag var lycklig. Men då tänkte jag att jag skulle bara blir en hinder för din studerande om jag fortsätter att stannar. Så när du gick till toan tog jag den chansen att låter dig vara i fred.

När jag såg att du skrev samma gymnasiet namn på din skrivbok så kom jag på att jag kanske kan lämna en lapp till dig, så att du vet vi går i samma skolan om jag har inte den chansen att säga det.



Idag så hoppades jag att vi skulle mötas om jag tog den sista bussen som kan tar mig till skolan i tid, jag följde min egen känsla, och vi gjorde. Jag hade tur.

Efter vi har bestämt oss var vi skulle träffas så var jag orolig, att du kommer inte hålla dina… löften.

Men jag hade helt fel, jag var glad att jag hade det. Du kom som du lovade….. jag kände mig att jag har nu en värde. En liten värde som är värd mer än inget.

Det var just det, som jag blev kär i dig, på riktig. Och bestämde mig att ger dig någonting tillbaka, du har gett mig en själ.

Det kanske låter inte för mycket för dig…. men det är tvärtom för en person som jag.”



Jag satte där, stilla, kunde inte agera och min ansiktet var fullt med blod.

Hon hade rätt. Det låter som någonting alla skulle har gjort. Men för henne, det var annorlunda. Jag måste acceptera hennes känsla, från den andra värld. Allt som jag gjorde, som hon sa, det var bara för att glädja mig själv, för att gör mig nöjd, för att behaga min egna själviskhet. Jag sa det till henne, allt. Men hon bara titta på mig och ler medan säger dessa ord som om att hon ville reta med mig:

“Du är röd hela ansiktet~”



Jag kastade upp mig och min vapen mot henne för att slå tillbaka:



“Var kom dessa ord från någonstans?! Du var ju väldigt seriöst förut!?”



Hon små skrattade och öppnar sin ögon igen samtidigt som munnen.



“Förlåt, jag kunde inte låta blir när jag ser din allvariga min, Ohh, du blev röd igen, Hahaha~”



Haaah~ Det är bra så här.



“Men, låt mig går mig rakt in i saken. Acceptera du mig som är mer än en vän?”



Hon har nu förvandlat till någon annan när hon säger de meningar. Ordet har en allvarlig mening som ligger bakom, men det fanns en bit av rädsla. Rädsla för att—



“Här är eran beställningar, var lite mer avslappnat ni två. Det är inte bra att blir stressad när man är ung~”



Samma servitris som välkomma oss, kom till våran bord för att servera maten och avbryta diskussion mella mig och Sofia som om hon visste vad Sofia gjorde samt prata om. Hennes hand doftade konstig och är ganska våt som om hon har nyss tvättat sina händer, men det kan inte vara det.



Servitrisen lämnade oss och gör att det är möljigt för mig att ser de västkorna som rinner ner från under skjolen.



“Så hon gjorde det heh~”



Det var de ord som kom från Sofia efter servitrisen har gått. Hon fortsätter.



“Haaaa~ Hon förstörde atmosfären. Vi kan fortsätta med det senare. Woah! Maten redan är kallt!?”



Det finns olika sorter av människor här i världen. Och jag har nu träffat en ny typ.



Vi åt upp våran mat och betalade vid kassan. Jag och Sofia går på våran egna förlopp.



Vi kunde inte mötas varandra idag pågående att Sofia, hon skulle besöka hennes vän som hon berättade om, efter skolan. Det ser ut som att jag har inga planer för idag, som vanlig.



Jag är nu påväg till min sista lektion, Fysik, idag vi ska bara jobba med uppgifter som läraren ska ger oss med inga nåd. Men före det måste jag går förbi en person först, som stoppade mig utan att säga någonting. Denna person namn är Isabella, hon har en lång mörk brun hår och är kanske den första person som jag har hittills träffat minst kemikalier på sin hud.



“Det är fortfarande några dag kvar tills våran deadlines för listan av grupper till HEP i år. Men jag ville vara säkert att jag har någon att vara med, att ingen blev tagen, så om du vill. Kan du joina min grupp?”



Jag hade inga anledning att säga nej tack till en tjej så jag går med på det.



“Men hur många personer får man vara i en grupp? Jag skulle vilja bjuda in två andra personer också om jag får.”



“Maximala platser är 4 så det är nog inga problem med 2 personer till, men vilka är dem?”



“Sofia och Lisa.”



“Heeee~ Du måste vara populära med tjejer. Men vem är den där Lisa?”



Haaaaa~ Hon kan aldrig lära sig vara lite mer artig?



“Hon är från andra skolan.”



“Jag har inga interesset för vilken tjejer du tar med men är den skolan registerat hos HEP?”



“Jag skulle inte tar med mig henne om jag inte visste det.”



“Hai, Hai, Vi ses….~!”



Det är den tiden av året igen. HEP är en förkortning av High Schools Excursion Program där kan gymnasie-skolor ansöka till för att vara medlem i. Vad den gör är hålla koll på alla gymnasie-skolor pengar för utflykter och gör det möljigt att dela upp pengar från skolan till skolan så att eleverna som befinner sig i annan skolan än sina vänner kan lätt följa med dem utan att går igenom en massa pappersarbete. Den vanligaste tiden för utflykten som anordnas av HEP är på September och under jullovet, anledningen är att det är just då vi är utslitna av alla tester som vi skrev, så att vi kan vila lugn och ro och har rolig med våran vänner innan vi gå tillbaka till vår arbetsplats.

Varje år så är datumet olika, det beror främst på väder där vi ska åka till. Vi väljer var vill vi åka genom att gymnasie-skolor som är med i HEP håller en omröstning om önskat res destination var som helst inom land och skicka in den förslag som vann. HEP kommer sen att hålla en till omröstning som består av de första fem mest efterfrågat resemål från gymnasie-skolor. Den platsen som vann i denna omröstning är var vi ska åka till.



Det har aldrig hänt att det blev samma ställe in min senaste två åren så jag är inte orolig för resultatet som kommer ut den 31 Augusti, imorgon. Även om det blev samma så kommer upplevelse vara annorlunda.



Jag bege mig till den kunskap fyllda klassrum ännu en gång.











Klassen var över, kunskap bearbetas, jag är fri igen.



Under klassen så ringde Lisa mig, min barndomsvän, men jag kunde inte svara, jag undrar vad hon ville. Så jag trycker på knappen och låt den bekanta ton tar över.



“Jag trodde att du har ignorerat mig~~!”



Hon började prata hastig fort och hög ljud så att jag måste skapa en distans mellan min mikrofon och mobilen.



“Förlåt, du ringde när jag hade en lektion.”



“Jag är den som måste säga förlåt! D-Du köpte den här filten för mig igår och jag har inte ens visat min tacksamhet till dig!”



Så hon visste att det var mig. Det låter inte förvånad alls när jag tänker på det. Jag och min mor var de enda som vet om att hon ville har det. Och jag måste vara den som lämnade ny köp filt utanför lägenheten för att ingen skulle kunna har gjort det.



“Du behöver inte tacka mig, säg det till min mamma.”



“Försöka att låta häftig? Iallafall kan du komma över idag? Jag har någonting att diskutera med dig.”



Konstig, hon brukar inte bjuder hem mig på vardag även om hennes föräldrar kommer hem sent.

Men det är ingen ide att stå emot henne.



“I will come. But I can’t babysit, understood?”



“Hehehe~”









Lisas lägenhet ligger nära min egen så det är lätt för oss båda att komma hem hos varandra utan att har koll på tiden. Men vi har aldrig sov över.







Klockan är 16:15



När jag är framme så öppnas dörren direkt som om Lisa står där och väntade på mig, nej, hon gjorde det. Jag gick in, tar av mig skorna och fortsatt till vardagsrummet som om det vore min egen hem. Jag satt på soffan och frågade Lisa om vad hon ville att diskutera om.



Hon satte sig brevid mig och starta igång det som var min anledning att jag befinner sig här just nu.



“Kommer du ihåg när du hjälpte mig hem när jag fick en skrapsår på knäet i en idrottslektion?”



Jag nickade lätt och låt henne fortsätta.



“Det var då som gjorde att vi är här idag.”



Jag förstår inte.



“Om du skulle inte har hjälpt mig den dagen så skulle våran familjer aldrig vara så här nära.”



Jag avbröt henne.

“Vem som hels-”



Det kändes som om karma slog tillbaka.



“Jag vet. Men skulle då den person vara på samma plats som du just nu? I min lägenhet, I min, h-.”



Jag hörde inte vad hon sa, det sista. Jag kunde inte hellrer möter hennes ord med min egna.



“Vet du varför jag tog upp våran gamla minne?”



Hon sa det med en lugn röst, som är nästan ytterst ovanlig att hon gör det.



Jag skakade min huvud utan att flytta min måltavla.



“Jag….. är kär i dig.”



Utan någon varning så ta tag hon på min höger hand och lägger den på hennes vänstra bröst. Det är mjuk, var allt som jag kunde tänka om. Jag var överraskad, förvånad.



Hon fortsätter med en låg röst mixat med sorg och känslor.



“Jag vet att vi är barndomsvän, jag vill inte hellrer krossa det, men jag vill nå något högre nivå än vad vi är just nu. Vi har alltid tittat efter varandra, hjälp varandra. Ska vi bara stannar där? Jag… är inte nöjd med det. Mina känslor för dig…. har utvecklats så mycket efter den dagen…. dagen som du hjälpte mig, nu är den så starkt att jag kan inte längre till tar ner den med ordet ”barndomsvän” den har redan växt till en monster som driver av min själviskhet.”



Jag suckade. Det är den andra gången…. i dag.



“De senaste 2 åren i gymnasiet så saknade, jag dig brevid mig under rasterna, din närvaro, din existens, allt som jag hade förut har smältit bort. Det gjorde mig att jag blev…. kåt för varje gång jag traffade dig….”



Hon flytta isär benet och tvinga kjolen att komma upp, krossade den heliga platsen väktare samma sekund som när hon avslutar sin sista mening.



Hennes säkerhetsdörr blev redan översvämmat med fittans juice som läckte även ut. Det vore som att vätskan kom ut för att locka in odjuret utanför till dess fälla.



“V-Vad g-gör d…..”



Hur mycket än jag gör så kom den förbannelse tillbaka, förbannelse som sätter mig in i en svår situation som kan går fel i alla fall.



“Älska du… mig?”



Jag stannade upp och säger ingenting för tillfället. Mina käslor snurra runt in i min kropp som om de kunde inte hitta en ut väg, att de hittar bara sin slut. Jag vet inte mig själv varför det är så svår att svara på den enkla frågan, som alla i vilken ålder som helst kan svarar på. Slutändan så skada jag bara andras känslor.



*Bing *Bing



Ingen svara.



“J-…Jag….”



*Bing *Bing



Ingen har lagt märke.



Jag krämde lite på Lisas vänstra bröst utan min kontroll.



“………”



*Bing *Bing *Bing *Bing



Ljudet existera inte i oss.



“J-Jag v—”



Dörren öppnas med en stor kraft. Lisa och Jag vänder våran blick till den våldsamma inbrottet.



“Är någon hemma!!?”



Personen som kom in var…. i större del en av de personerna som man skulle aldrig föreställa sig att ser, att möta på denna plats helt och hållet. Våran ögon kunde inte röra på sig, våran själ fryste upp.





-Sofia





Hon justera sin ögon till var vi sitter och blev lite överraskad med scenen, personen och atmosfären hon har framför sina ögon. Hon kunde inte beskriva sina tankar med ord och fastnade.



“ng….ng…….”



Jag bara skrek rak ut massa ursäkter som orsakats av paniken.



“A—a-ah, U-uhm det ä-är inte s-som du tr-tror, Sof-f-fia, D-det är b-bara…..”



Lisa hjälpte mig.



“Sofia, v-varför är du här så t-tidigt? Klockan ä-är inte 5 ä-än.”



Det tog en tag före Sofia kunde svara, hon andades djup så att hon kan checka av att hon är fortfarande 100 procent medvetet.



“Haaaaaaaaaaaaaa~ Min lärare var sjuk och det fanns inga andra lärare som kunde komma som ett ersättare så vi fick slutar tidigare, men bodde ni inte var mer orolig med scenen ni skapa just nu?”



Hon ser väldig irriterat ut och korsa armarna utan att släppa blicken på oss.



Lisa försöker att hitta på så många skälar som möljigt som kunde leda till vad Sofia ser just nu. Men av allt kraft som hennes anledningar producerats så kan den fortfarande inte skapa en jämn kamp med Sofias en enda mening.



“Varför rinner den söta saften ut ur din fitta då?”



“U—h..m……”



“Idioter……….. låt oss börja från starten, vilka typer av relation har ni?”



Jag som är fortfarande in en chock läge kunde bara lyssna som en radioantenn.



“Så jag har inte berättat det för dig…… Du vet… den person som jag sa jag gå hem till, varje tillfälle jag kunde, var han. Han är också den barndomsvän som jag pratade ofta om när jag är med dig. Du bodde redan nu har koll på nästan allt om honom. Föresten…. vad är eran relationer med varandra? Om ni hade ingen så skulle du aldrig stannar kvar här.”



Sofia vandra igenom den tomma vardagsrummet till den plats, vi är frysta på. Och slösa ingen tid med att säga hennes tanken som är väldigt rakt på sak med en kallt blodig ton.



“Han är en speciell person för mig.”



Rummet tog över av tystnaden när de två krigare vilade vid kanten av slagsfält. Jag var en självtickande bomb som kunde explodera när som helst och bröt den nuvarande vapen vila.



Sofia ändrade sin ansiktet uttryck och gör en vänlig min med en stor leende som är större än månen istället för motsatsen.

Vad ska hon göra nu? Var den första saken som jag tänkte på när jag ser henne med den blick och leende.



Jag har sett den förut.



“Lisa. Älskar du denna person?”



Hon svarade blixtsnabbt med en nick.



Sofia tittade på mig som om jag var hennes mål. Hon kom närmare för varje andning jag gör. Hon kom så nära mig att jag kunde höra hennes hjärta pumpa, hennes värme, hennes andredräkt. Min mun och hennes är bara centimeter från varandra, om jag skulle röra mig bara lite så skulle våran läppar tar kontakt med varandra, badar den andra med allt mun saft den kunde får fram. Men istället så blev jag puttad av henne, min rygg slå på marken hård men med den situation jag är i så kunde jag inte känna av smärtan. Min kropp är nu fast som en insekt på en spindeln nät, jag kan inte göra någonting, jag kunde bara vänta på min dom. Sofia händer trycker emot min bröst så att jag kunde inte resa mig upp.



Hon öppnade sin mun och frågar Lisa om hon kunde komma med sin fitta som är överfullt med den heliga saften. Hon kom direkt utan att svara på frågan och är nu över mig.

Några droppar av fitt saft droppade på min ansiktet som i sin tur kom in i min mun. Smaken var godare än maten from 3 michelin stjärnor restaurang. Lisas skönhet kom närmare mig för varje guld droppar droppade på min ansiktet. Snart är hela min ansiktet fullt med fitt saften som gör att jag stängde av världen utanför för att njut av denna stund så mycket jag kunde.

Min mun och hennes säkerhetsdörr traffades tillslut varandra och jag lät den kontrollera min mun fram och tillbaka tills den blir nöjd.



“Ahhhhh~”



Sofia uppmanade mig att slicka hennes säkerhetsdörr om jag älskar Lisa påriktig och för att kolla om det är riktig säkert.

Jag lät min tungan glider ut till den mjuka, saftiga område och började jobba. Fitt saften kom ut mer och mer, den rinner både in och ut ur min mun, jag har redan nog druckit mer än 10 liter av guld saft men jag ser inga gränser. Jag var odjuret. Jag känner hur fittan blev varmare för varje gång jag och den rör på sig. Vibrationen från Lisas orgasm gjorde att hennes fittan vibrerar emot min mun, saften tar sig ut hela tiden genom säkerhetsdörr som om den behöver någonting mer.

Sofia har redan släppt mig fri förlänge sen och just nu ger mig en oralsex, hennes mun försöker städa upp min banan med sin tvättmedel före den kan går in i affären. Hennes tungan ligger sida vid sida på bananens baksida som rör sig upp och ner utan några stopp. Min banan är omringat av munnens saft som gör att sensationen av ner och upp blev 100 gånger bättre.

Lisas fittan vare ostört ända tills jag tog bort hennes trasor som gör att hennes fitta är helt avslöjad och är nu i kontakt med min städning maskin. Jag styr maskinen till klitorisen och använde dammsugare för att tar bort allt oroligheter från henne.



“Ahhhhh! Mer! Slicka mer!”



Hon trycker nu sin fitta ännu hårdare på min mun så jag nu erbjöd min super slickande på hennes klitoris.

På samma stund så tog Sofia av sina trasor och kläder för att avslöja sig själv och gnida sin fitta mot min banan, hon ska nu torrka den.



“Kimochi! Så skönt! Ahhhhhh~”



Utbrast de.



Sofias mjuka fittan trycker emot min banan med sin sötar saften och glider den i en snabbt takt. Hon är som en start knappt för min vulkan utbrott, hon ska trycka den igen.

Jag använde min sista stunden till att låta min finger undersökt in sidan av Lisas fitta, den är våt, tajt som den ska vara. Jag rörde fingret fram och tillbaka snabbare än ljusets reflektion tills hennes och Sofias fittor nå sin hög punkt-



“Ahhhhh!~~~~”



Sofias och Lisas fitta lät allt sina kärlek saft ut på en gång. Saften täck över hela mig, det var varmt och skönt.



“Ha-hah-hah-hah….Låt oss tar en pause.”



Jag började andas kraftig och är helt snurrig.



Sofia svara.



“Aldrig


Hon leer med en min som säger att vill har mer och så fortsätter hon:



“Lisa, jag ska tar hans oskuld nu, jag vill har det…. i mig~”



Lisa protesterade men gav upp efter några utbyte av sina argumentationer och lämnade en meddelande:



“Det är min tur nästa omgång~ Ok~?”



Jag försöker att kom emellan.



“Men vi har inga kon-”



Hon avbröt mig och ler.



“Vi behöver inga~


Hon trycker in min banan i hennes fitta innan jag kunde göra något. Ughh…. Jag är inne… i henne. Väggarna kramades min banan som om det vill inte att jag ska går iväg, det var tight. Sofias stönade.



“Hehe




Hon börja att röra sig försiktig medans hennes fittt saft rann och rann ur den heliga platsen. Lisa vill inte blir lämnad utanför så hon placera sin saftiga fitta mot min ansiktet och lät hennes kropp möt min tills hon nå bananen och dess ätare. Jag slickade hennes fitta, hon slickade min kärleksbrev.

Jag ger henne, min finger, hon tog emot den vid ingången med sin varma händer som är fullt med sin kropps kärlek.

Hon lät sin känsla ut. Jag tog emot den.





“Ahhh~!”



Med allt som pågår just nu, min banan i Sofias fitta och Lisas på min ansiktet, Ingen skulle kunna hålla sig, så min banan smälte…. till vätskor. Sofia och Lisa skrek samtidig som min vulkan utbrott.



Rummet var varmt.



Rummet var fylld med kärlek.



Rummet var fuktig.



Vi, alla 3 låg brevid varandra.



Sofia på min vänstra sidan i sin underbara kropp och Lisa på min högra, hennes kläder har smält bort.



Jag var i mitten. Det är inte dröm, eller hur? Två vackra kvinnor utan sin skydd ligger brevid mig och leker med min, banan. Som om de har inte nog med det. För att bekräfta att det är inte en dröm, min hand vandrade till Sofias fitta, och parkera den inuti. Hon stönnade och trycker sin bröst emot mig hårdare än förut. Det är ingen dröm, min finger var täckt med värme, söta saften. Jag lät den vara kvar.



Min känslor är nu, stilla. Det är som att den är nöjd. Den söker inte efter en utväg, den har redan en, brevid mig.



Det var svår, Jag gillade båda två, därför det är svår.



Jag sa det. Sofia och Lisa vände deras ansiktet mot min och gav mig en kyss på min kind med sina våta mun.



Sofia föreslå att vi kan bada tillsammans, ingen var emot.



Vi gick till Lisas badrum och lät ljudet från vattens strålar tog över.



“Kan vi göra det?


Lisa frågade.



Vi ska slå emot.



Lisa la sina händer mot väggen samtidigt böjer hon sig och lutade sin heliga ingång mot min sak som ska ger henne glädje. Hennes ögon, hennes blick säger att hon vill har det i sig, att hon skulle göra allting för att får den nöje. Jag gjorde som hon ville.



Hon kämpade emot vattens stråles ljud.



Samma sensation som när jag var inne i Sofias. Det var tajt, men hennes fitt saft kunde inte hålla tillbaka och hjälpte min banan att går längre in. Jag är inne, helt.

Jag började att skapa små rörelse som Lisas fittans accepterade. Hon lät sina tankar ut.



“Ahhh~ Mer! Mer!”





Jag ökade takten som hon önskar.



Min kroppstemperatur steg, men Sofias var den som släktes elden. Hon tvättar min rygg med sin blöta mjuka hand medans hennes kåta fittan hjälpte till att rengöras min baksida av låret. Hon hjälpte till Lisa för att vinna kampen mot vattens stråle oväsen.



Det tog inte längre förän min spruta sprutade ut allt kärlek och blev besvarades av de båda fittor, saften exploderade. Badrummet var nu fyllt med lycka. Kampen mot vattenstråle var över.





Vi lät vatten tar över badkaret och våran kroppar. Jag smekte Lisas fittan med försiktighet och det var samma med mig själv, Sofia drar min banan skal upp och ner som om det vore en skyline.

Vi fortsatt så tills det var dags för att gå hem.



Vi gick ut ur badrummet och klockan var redan 18:20.



Jag och Lisa kysste som en vi ses meddelande och tack för idag. Innan hon släpper mig iväg viskade hon till mig:



“Jag älskar dig


och jag viskade tillbaks med samma ord.





Sofia och jag gick ut till den stora världen såväl som promenera tillsammans. Jag kunde ser hur lycklig Sofia var, det var en fint sceneri.



“Lyckost du.”



Jag förstog inte.



“Huh?”



“Du fick gör det där med två vackra tjejer, du bodde vara tacksam~”



Ja, jag hade tur. Min förflutna själv skulle aldrig tror på det. Jag är tacksam.



Jag kände hur min blod rushade till min ansiktet och gör att jag står ut när jag hörde de här ord:



“Vi ska definetivt har mer kul från och med nu~”



Jag rodnnande.



Vi måste går till våran egna vägar nu. Sofia kom till mig och gav mig en djup kiss, hennes vätska.

Inte nog med det hon…. tar tag på min banan i en offenligt plats och tar hand om den med gästfrihet känsla.



Jag blev överraskad.



Hon skapade lite distans mellan våran läppar och ler som en vinnare.



“D-du-…..”



Jag skulle säga varför lekte hon med min banan men blev avbruten.



“Jag kommer att använda din sak varje gång jag har chansen~


Ä-Är d-du s-seri-



Hon ler, rodnande och avslutade med:



“Hehehe~


Och bara, lite, små skrattade.



Dagen sluttade med en varmt känsla av dessa ord:



“I love you


Jag tog emot, gav min.





Författarens Ord:



Det ser ut som storyn börja att dra igång nu. Men det är bara början av våran fatastiska resa som väntar på oss i morgon. Vad väntar på karaktären? Ni ska får veta det i nästa kapitlet!



Jag hoppas att den är kapitel var underhållande.

//HitoMizu