Det här är en fortsättning på Fyrklöver, del 1, men den kan även läsas separat.
Allt var instuvat i bilen. Filtar, kamera och mat som passade på picknick var med.
– Nu åker vi, Annika, sa Björn.
De skulle träffa Marianne och Magnus igen, paret som de hälsat på i stugan vid sjön några veckor tidigare. Den gången hade de ägnat sig åt massage och beröring, den här gången var det fotografering som var huvudtema.
De åkte genom stan mot mötesplatsen. Annika satt med kameraväskorna i knät. De var båda vana fotografer. De gillade att posera och att komponera bilder och de hade skaffat kameror för en ansenlig summa pengar. Deras foton blev sällan lika. Björn var eftertänksam och kunde fokusera på små detaljer, ett spänne eller ansiktsuttrycket på en gammal dam i en vänthall. Annika ville ha helheter, landskap och folksamlingar.
Eftersom det var söndag var det inte så mycket folk ute. Marianne hade sagt i telefon att det var OK att komma till bussgaraget vid nio, när de chaufförer som var i tjänst skulle vara ute på sina turer och kontoret skulle vara tomt. Det var den perfekta tiden för fotografering i en buss.
Han kunde knappt erkänna det för sig själv ens, men de var på väg till hans hemliga fantasi. Ända sen han var barn hade han varit intresserad av bussar, spårvagnar och tåg. Han hade hängt runt hållplatserna så ofta han hade haft möjlighet och han hade varit hej och du med de flesta som arbetade med kollektivtrafiken i stan. När han var i tonåren ha han en gång sett en kvinnlig spårvagnsförare som hade en ovanligt hektisk dag. Kjolen hade åkt upp en bit och han hade kunnat skymta hennes kraftiga lår där hon satt, bredbent och trygg. Han hade blivit stenkåt vid åsynen och i flera år var det henne han hade haft i tankarna när han onanerade.
Och nu.
Nu var de på väg till Marianne.
Han skulle fotografera henne.
I bussen.
När hon hade chaufförsdräkten på.
Han.
Och en busschaufför.
På riktigt.
Det var en våt dröm.
Han sneglade på Annika. Hon var den enda som han någonsin hade berättat det för. Konstigt nog hade hon inte skrattat ut honom som han hade befarat, utan tvärt om verkade det som att hon också blev upphetsad av hans fantasi. De hade spunnit vidare på samma tråd och pratat om sexiga yrken. Brandmän och ambulansförare i kraftiga arbetskläder, med spelande muskler och grova skor. Snickare och målare och sotare, bara de inte var för smutsiga. Skogsarbetare och fiskare med läderartad hud och valkiga nävar. Det var annat än deras egna tjänstemannaarbeten bland kostymer och knytblusar.
När de träffade Marianne och Magnus och kände hur gnistan tändes mellan dem alla fyra, så hade det varit nästan FÖR perfekt att de dessutom var just busschaufför och snickare. Han misstänkte att Annika hade berättat för Marianne om hans fantasier.
Och nu skulle de ses för att fotografera. De svängde av motorleden och letade sig fram till bussgaraget. De ringde på dörrknappen och Magnus kom och öppnade. Han kramade om dem – ganska länge tyckte Björn – och log stort.
– Välkomna! Ja, det skall kanske inte jag säga, det är ju Mariannes arbetsplats och inte min, men jag har varit här väldigt mycket, sa Magnus. Han visade in dem till kontoret där de kunde lägga i från sig sina saker.
– Var är Marianne? frågade Björn försiktigt, för att inte verka för ivrig.
– Hon skulle hämta nånting, men just nu står hon bakom dig.
Björn vände sig om och drog efter andan. Där stod hon. Busschauffören. Drömmen. Hon hade snäv grafitgrå kjol, blus och kavaj, så där strikt och ordentligt som en busschaufför skulle ha. Han eggades av tanken på hennes kropp, så som han hade sett den när de hade smekt hennes runda kropp vid sjön några veckor tidigare.
– Duger jag? frågade hon.
– Duger? Du är underbar! svarade Björn.
– Om ni vill testa ljuset i garaget så kan vi förbereda lite fika, sa Annika. Hon visste att Björn gärna ville vara ensam den här stunden med Marianne och varför skulle hon missunna honom det? Hon ville reta sinnena på Magnus under tiden.
Björn och Marianne småpratade medan de gick ut i garaget.
– Jag tror att här är tillräckligt med ljus, så vi börjar väl här, sa Björn. Blir det för mörkt får vi kanske försöka utomhus, men det är ju lite lugnare här inne.
Marianne höll med. Hon öppnade den närmaste bussen med en nyckel hon hade trollat fram och de klev in.
– Vad vill du jag skall göra? Du får regissera mig, sa hon.
Björn harklade sig.
– OK. Börja med att sätta dig på din plats. Sådär. Jättefint. Lägg handen på ratten och den andra på växelspaken. Automatväxel? Jaha, jamen lägg den där då.
Marianne nickade och lydde. Björn tog några bilder och kollade resultatet i displayen.
– Går det att lägga mer ljus utifrån?
Marianne letade upp strömbrytaren vid porten och hela garaget flödade i ljus. Det var kanske inte det mest upphetsande ljuset han hade upplevt, men det kunde inte hjälpas. Allt för konsten, mumlade han för sig själv medan Marianne kom tillbaka.
– Sa du något?
– Absolut inte, log Björn tillbaka.
Marianne satte sig på förarsätet igen. Hon drog upp kjolen lite och satte sig så att benen skulle synas bättre. Hon hade stayups på sig och spetskanten var fullt synlig under kjolen.
– Åh, så sexigt, utbrast Björn. Han tog en ny bildserie. Han tog bilder från flera vinklar, över hennes axel, profil och med kameran högt ovan ifrån. Hon lät kjolen glida upp lite till och varje ny bildserie fick Björn att sucka lyckligt. Han kände spänningen och värmen i byxorna. Syntes den? Han visste inte säkert om han ville att Marianne skulle se den eller ej, den där avslöjande bulan i byxorna.
– Här är väldigt varmt, tycker du inte det? sa Marianne med ett retsamt leende. Hon knäppte upp blusen. Björn kände upphetsningen starkare.
– Öppna upp lite mer, så där, det blir perfekt. Brösten skall inte synas, bara anas. Vänta, jag skall ta några till, sa han när Marianne bytte vinkel. Hon log ännu mer. Så lutade hon sig bakåt och la ena foten på ratten. Plötsligt hade Björn full insyn och nu kunde han se att hon inte hade några trosor på sig.
– Nej, det här blir nästan för mycket, tänk på mitt hjärta! utbrast Björn. Han tog några bilder till, där bröstens rundning och den rakade fittan kunde anas.
– Du gillar det du ser, va? frågade Marianne. Du tänder på det här va? Det är så enkelt att posera för dig, för jag känner mig sexig när jag hör hur du andas och ser hur kåt du blir.
– Märks det så tydligt? Björn rodnade.
Marianne skrattade mjukt och strök med handen över bulan på hans shorts.
– Ren chansning, Björn. Ren chansning.
De gick in till de andra.
Det luktade kaffe i pentryt men det var ingen där. De hörde ljud ifrån andra sidan korridoren och gick dit. Dörren till kontoret stod på glänt och de kikade in.
Magnus stod där inne med snickarbyxor och bar överkropp. Det var bara ena hängslet som var uppe och han hade ena benet på en pall. Annika gick runt med kamera och tog kort efter kort.
– Ja precis det leendet. Det är perfekt. Och så tittar du uppåt. Se ut som att du äger världen. Luta dig lite mer. Inte så mycket, tillbaka lite. Perfekt. Nu sätter du dig på huk bakom verktygslådan. Ta upp nåt, en hammare eller… ja, den kan du ta. Och så ska du ha ena benet lite längre hitåt. Så, jättebra. Och så stöder du huvudet i handen. Och det där leendet. Nu skall du se allvarlig ut på en bild.
Annika njöt uppenbarligen av att fotografera och Magnus verkade trivas i rollen som modell.
– Nu ska du fixa med nåt, nåt med anslagstavlan kanske. Alla kvinnors våta dröm måste vara en sexig hantverkare. Tänk att du kommer hem till en understimulerad hemmafru, du skall fixa hennes anslagstavla eller köksskåp eller vad som helst. Hur ser du på henne? Hur ler du mot henne för att få henne i säng? Du skall förföra henne, övertyga henne med din blick och ditt sätt. Farlig men inte för farlig. Underbart. Nu står hon där med en djup urringning och hennes man har inte knullat henne på fem veckor, hur lockar du henne? … Jag måste nog ringa efter en reparatör lite oftare… Och så skall du jobba högt upp, armarna över huvudet, vänd dig lite mer åt det hållet. Åh, så sexigt. Vänta, jag måste justera ljuset lite.
Annika fick syn på Björn och Marianne i dörröppningen.
– Dra upp persiennen är ni snälla. Bra, nu skall vi bara ha några bilder till sen är vi klara.
Björn och Marianne gick tillbaka till pentryt och snart kom de andra två också.
– Vi har tagit så underbara bilder så det anar du inte, sa Annika. Inget är så sexigt som en snickare.
– Jo, svarade Björn. En kvinnlig busschaufför slår det mesta.
– När vi har fikat tycker jag att vi åker vidare, fortsatte han. Om jag får bestämma så tar vi bilder uppe på berget. Det är en särskild skönhet i spänningen mellan slät hud och skrovlig sten.
De andra höll med och snart satt de i bilarna och åkte vidare. Björn körde och Annika passade på att titta igenom bilderna i kamerorna. Hon log när hon såg fotona på Marianne. De var verkligen sinnliga. Hennes bilder på Magnus var också fina, de var komponerade med motljus och sidoljus och när hon sedan skulle justera dem i datorn visste hon att de skulle bli väldigt läckra.
Uppe på berget fanns en försvarsanläggning som hade varit nedlagd i många år. Insprängt i berget fanns stensättningar och murar från olika värn på flera ställen och det var lätt att hitta undanskymda platser för fotografering. Visserligen kunde det komma folk som rastade sina hundar eller som bara hade en ledig dag och tog en långpromenad, men den risken fanns ju var man än var. Tanken på att andra kunde dyka upp var dessutom lite kittlande i sig. De parkerade och Björn tog genast på sig administratörsrollen. Han delade ut filtar och packning och de gick uppför backen mot värnet.
– Här blir det bra. Lägg grejerna där så är de inte i vägen. Jag vill ta sinnliga bilder med lätta kläder på. Det är sexigt med busschaufförskläderna, Marianne, otroligt sexigt, men det kanske blir lite malplacerat här ute. Snickarbyxorna är bättre, Magnus, men jag vill i så fall gärna ta kort både när du har dem på och utan dem. Jag tror att jag vill börja med att ta några kort på bara dig, Annika.
– Gärna, svarade hon.
Det fanns en stensatt kant med en grässlänt bakom. Annika tog med sig en filt i pälsimitation och la den ganska nära kanten och satte sig på den. Hon hade en tunn sommarklänning, bara fötter och solglasögon i pannan. Hon såg somrig och ledig ut. Magnus stod på marken framför kanten, som nådde honom till bröstet. Han rättade till filten, tog bort en gren som var i vägen och backade en bit.
– Bra, sa han. Sätt dig närmare kanten och sträck ut benen framför dig. Sådärja. Bra. Korsa benen så blir det bra. Och leendet, se på mig. Bra. Och hur ser du ut när du förför mig? När du är världens sexigaste? Och så lägger du upp ett ben. Lägg händerna runt benet. Jättesnyggt, vänta, jag måste flytta mig lite, jag står i en myrstack.
Annika tog av sig klänningen och la sig på magen på filten. Benen korsade hon i luften bakom sig.
– Jättebra, ligg så. Stöd huvudet i handen. Och lite mer på sidan. Förbannade myror, de kryper innanför brallorna. Och så det där förföriska leendet. Underbart. Kan du smeka dig själv samtidigt? Åh vad du är fin, underbara kvinna. Lägg dig på rygg lite. Nej, det blev inte så bra, jag ser dig knappt. Sätt dig upp igen, och ett ben upp framför dig, jag hann inte riktigt med för myrorna.
Annika satte sig upp igen. Hon la upp benet framför sig. Han kunde se rakt in i hennes fitta, den som han kunde utan och innan, den som kunde få honom andlös av upphetsning varje gång hon öppnade sig för honom. Han var medveten om att Magnus och Marianne stod bakom honom och att de hade samma fantastiska insyn som han själv. Annika själv verkade helt obesvärad där hon satt. Sedan deras förra träff hade han fantiserat om hur det skulle vara att se Magnus slicka Annika. Han kände en ilning av spänning och bestämde sig för att chansa.
– Annika, sitt kvar. Jag vill ta några kort på dig tillsammans med Magnus. Magnus, gå fram och ställ dig nedanför kanten. Lite närmare. Lägg en hand på hennes lår. Och den andra på kanten där. Åh, snyggt. Jag skall byta vinkel lite, måste bara se så att jag inte ställer mig bland myrorna igen. Och några bilder till bara. Magnus, mer sug i blicken! Flytta upp handen. Nej, hon bits inte, hon ler. Och den andra handen på bröstet. Jättebra. Jättesinnligt. Eller vad säger du, Marianne?
Han var medveten om att Marianne stod precis bakom honom.
– Fortsätt instruera dem, viskade hon, det är så jävla upphetsande.
– Böj dig fram, Magnus. Lägg handen på låret, Annikas lår dummer. Spela med tungan längs hennes lår. Mer tunga. Jag vill kunna se den. Längs hela insidan, fortsätt framåt. Om Annika tycker att du skall sluta så säger hon det.
Annika hade slutit ögonen och lutade sig bakåt på armbågarna. Hon särade på benen, glömsk av alla kameravinklar. Magnus smekte hennes ben med händer och tunga. Hans andetag var tunga och genom snickarbyxorna syntes hans kraftiga stånd. Björn gick lite närmare för att få en bättre kameravinkel. Efter en stund blev han medveten om hur nära honom Marianne stod. Han kunde känna hennes bröst och magens rundning mot ryggen. Hon andades i hans nacke och han kände kroppen tändas av att ha henne så nära. Härliga Marianne, med den kvinnliga, runda kroppen. Hon la armarna runt honom och började smeka hans mage. Han sänkte kameran och slöt ögonen. Mariannes händer smekte genom skjorttyget, ner över gylfen, över könet, pungen och tillbaka igen. Han vände sig om och la armarna om henne. Hon fumlade med byxknapp och gylf. Han hade hoppat över kalsonger och snart stod han naken framför henne.
– Hoppa upp och sätt dig bredvid Annika, sa Marianne.
Björn lydde snabbt. Han satte sig så att han kunde se vad som hände med Annika och Magnus. Annika hade lagt sig på rygg nu och Magnus huvud var djupt inborrat mellan hennes ben. Björn såg på hennes kåta, njutande ansikte och kände sin egen kåthet öka. Det var så otroligt upphetsande att se Annika njuta så.
Marianne stod framför honom nu. Han satt långt fram mot kanten och lutade sig bakåt på armbågarna. Han ville kunna se vad Marianne gjorde med honom och även njuta av att se vad Magnus gjorde med Annika.
Marianne smekte honom med mjuka rörelser, nere från anklarna och upp till ljumskarna. Hennes mun kom samtidigt allt närmare hans kuk. Hon blåste retsamt medan hon sakta närmade sig och han kände spänningen stiga allt mer. Hela tiden såg hon honom stint i ögonen. När hon var framme vid pungen blåste hon extra på den, innan hon försiktigt tog en av kulorna i munnen. Björn stönade av välbehag. Hon lät tungan spela över kulan. Samtidigt smekte hon hans lår med mjuka, bestämda rörelser. Hon bytte kula och gav den andra samma underbara behandling.
Han såg på Annika. Magnus måtte slicka henne precis så som hon ville för hennes andhämtnig var tung. Annika smekte sina bröst och sin mage med fladdrande rörelser. Hon hade lagt upp fötterna på Magnus axlar för att han skulle komma åt bättre. Det var otroligt upphetsande att se.
Men han kunde inte se på dem länge, för det som hände med honom själv var så skönt. Marianne hade börjat suga hans kuk nu. Hon slickade med långa drag från kukroten, upp längs hela skaftet och när hon kom till ollonet sög hon sakta in det i munnen. Hon upprepade rörelsen gång på gång och för varje gång ökade hans upphetsning. Hela tiden såg hon honom i ögonen. Just det att deras ögon hela tiden var fästa i varandra gjorde det ännu mer upphetsande. Han var liksom fastlåst, hypnotiserad av Marianne, hennes händer, hennes tunga, hennes mun, hennes ögon.
Han hörde Annika stöna allt högre. Han skulle gärna vilja se på henne när hon njöt och när hon fick sin orgasm, men han var så trollbunden av den behandling han själv fick och kunde inte släppa Marianne och kuken med blicken. Marianne slickade runt ollonet, runt kanten och toppen och kanten igen, medan hon runkade honom med hastiga drag. Han kände vågen komma och kunde inte stoppa den. Marianne tog ollonet i munnen, tog in mer och mer av kuken och det var himmelriket och döden samtidigt… Han ropade högt när satsen sprutade långt in i munnen på Marianne. Utmattad la han sig ner medan efterdyningarna ebbade ut.
Men snart måste han sätta sig upp och se på Annika. Marianne hade börjat smeka Annikas bröst och mage. Hon nöp försiktigt i bröstvårtorna och Annika stönade av njutning. Magnus hade stuckit in två fingrar i Annikas fitta för att nå hennes g-punkt. Samtidigt hade han fortsatt slicka henne. Annika stönade högre och högre. Björn böjde sig över henne och sökte hennes mun, hon svarade med att kyssa honom häftigt och med djupa tungkyssar. Hennes kropp spändes och hon började skaka som i kramp när hon ropade ut sin orgasm. Hon började gråta och skratta om vartannat.
– Tack, älskade ni, det var så skönt! grät hon eller skrattade eller vad det nu var hon gjorde. Hon böjde sig fram och kysste den alla tre.
Marianne stod kvar nedanför stenkanten och Magnus ställde sig bakom henne. Han drog upp hennes kjol, samtidigt som han krängde av sig sina byxor. Han styrde in sin kuk i hennes fitta och började stöta med snabba hårda drag. Marianne svankade för att ta emot honom och samtidigt som hon smekte sin egen fitta. Båda andades häftigt. Det märktes att de var helt samspelta i det här. De stönade högt och stötarna blev hårdare och hårdare, tills båda stönade ut sin orgasm.
– Åh, det var så mäktigt att se! sa Annika. Att ni är så samkörda och att ni har gett oss så sköna orgasmer, tack snälla! Jag känner nästan… vördnad… över att få ha varit med om det här. Men ursäkta mig, men jag blir så vansinnigt hungrig av sex!
De bredde ut filtarna på marken nedanför skyddsvärnet och Björn gick och hämtade kylväskan. Snabbt dukade de fram sallad, bröd och brieost. De hade hunnit bli hungriga allihop och de åt med god aptit.
– Nå, vad vill ni att vi skall göra nästa gång? frågade Marianne.
– Jag tycker att vi skall åka till stan ihop, svarade Magnus.
– vad ska vi göra i stan? frågade Marianne nyfiket.
– Det är en överraskning. Ni får veta mer när vi är där, svarade Magnus.
(fortsättning kommer)
Slumpmässigt utvalda noveller från denna författare:
- None Found
- Alla sexnoveller från denna författare finns här: Anonym