Irakisk kvinna i Stockholm

Att jag är dotter till irakiska föräldrar är ingenting jag kan förbise med en nonchalant axelryckning. Att med tendentiösa bevekelsegrunder i bakfickan fara flängande till det frivola nattlivet i Stockholm är en tanke som under rådande omständigheter aldrig på allvar genomkorsat mitt huvud. Den mest våghalsiga frågan tycks bestå i spörsmålet om huvudbonadens vara eller icke-vara.



I min bävan för att bli ertappad hade jag fram till mitt tjugoförsta levnadsår avstått från att någonsin smeka mig själv. Min far och mina två bröder har med sina blängande argusögon varit bara alltför närvarande i den vrå av mitt medvetande där rädslan har sitt näste. De hotade mig aldrig uttryckligen när jag bodde hemma, men de lämnade ofta uppenbara ledtrådar efter sig, såsom uppslagna dagstidningar med artiklar om hedersmord på min plats vid köksbordet.



Det hade slutligen gått så långt att varje tanke om sexualitet kom att vara ägnat att försätta mig på alerten, förse mig med en lamslående skräck om att mina tankar kunde bli avlästa. När min libido på tröskeln till mitt tjugoandra levnadsår började göra sig gällande allt enträgnare var det till en början i form av enskilda, med allt större regelbundenhet återkommande infall att vidröra mitt kön.



Den slutgiltiga vändpunkten inträffade en kväll då jag satt hopkurad under en varm filt på soffan i vardagsrummet i studentbostaden som jag delar med en svensk tjej vid namn Emma och såg på ”De vackra och de djärva”, en såpopera jag blivit trollbunden av redan under gymnasietiden. Min favoritperson var Brooke Logan, en blond kemist av fransk härstamning och djupt förälskad i Ridge Forrester, den äldste sonen till Eric Forrester, grundaren av det modehus kring vilket hela serien mer eller mindre kretsade.



I det aktuella avsnittet hånglade Brooke och Ridge intill en inomhuspool, och när deras kärleksbetygelser gick över i regelrätt samlag vandrade min hand in under filten och de mysbyxor jag hade på mig. Detta var mycket vågat eftersom Emma vilket ögonblick som helst kunde komma.



När Ridge gått in för att knulla Brooke med tvära midjevickningar förde jag mitt långfinger in i slidan och prövade mig fram till samma rytm som exekverades inför mina ögon på teverutan. Det var inte första gången jag masturberade, men icke desto mindre hade den pirrande känsla jag med redan rätt utstuderad fingerprecision förmådde åstadkomma något underbart nytt och fräscht över sig.



Envar torde erfara en chockblandad skam när han eller hon blir ertappad med att smeka sig själv, men jag tror att det bara är muslimska tjejer med nitiskt troende fäder och bröder som med full kraft kan föreställa sig den lamslående skräck jag erfor då jag hörde dörren gå. Det var naturligtvis Emma som kom, men för min inre syn skimrade i dörröppningen ännu sekunder efter Emmas inträde min fars undersätsiga gestalt.



”Hej”, sa hon och gjorde min av att inte ha lagt märke till något alls, men jag visste att hon redan vid första ögonkastet insett vad det var jag hållit på med.



”Hej”, svarade jag och tvingade på mig ett tafatt leende som jag tror att skulle ha anstått en amerikansk sitcom-skådis ögonblicket innan skrattbandet drar igång för att markera att något lustigt inträffat.



”Spännande underhållning?” frågade hon och jag kände hur mina kinder blossade.



”Jo, jag har faktiskt blivit addikt måste jag tillstå”, svarade jag med ett befängt skratt och kände mig som en ljudskådis vid en skrattbandsinbandning, och jag insåg först sekunden därpå hur befängt själva svaret också varit. Det föll mig nämligen först nu i tankarna att Emma säkerligen bara till synes åsyftat den löpande såpoperan. Det verkliga anspelet måste ha hänfört sig till det som försiggått under filten.



”Jag kanske får göra dig sällskap?” mer sa än frågade Emma och satte sig ner i soffan utan att invänta svar. Vi riktade våra blickar mot teverutan där nu Stephanie och Eric trakterade romantiskt på Café Russe.



”För min del får du gärna fortsätta med det du höll på med innan jag avbröt dig”, sa Emma och försökte låta som om hon velat omnämna det så där bara i förbigående utan att visa vare sig intresse eller avsmak.



”Och du då?” frågade jag mer för formens än för ovisshetens skull. Jag trodde mig bara alltför väl veta att det var en brännande nyfikenhet som föresvävade henne, varken mer eller mindre. Är Yasmin rakad, är hon omskuren, hur ser det ut när en muslimsk tjej onanerar?



”Vaddå jag?” skrattade Emma och himlade med ögonen. Något annat svar hade jag heller inte förväntat mig av henne. Hon höll blicken fastspikad i teverutan och jag uppfattade detta som det ultimativa beviset på att Emma var en av de mest svårbegripliga tjejer jag råkats, och jag måste här i ärlighetens namn säga att ett antal småfåglar sjungit i mitt öra att jag är långtifrån ensam om att ha omfattat den åsikten, men schysst är hon för det.



”Och du ska då under tiden bara sitta där och glo på teverutan som om det inte var något märkvärdigt med det hela?” frågade jag och släppte ut ett misstroget skratt, men jag bemödade mig om att inte låta fräck. Här gällde det att komma smidigt undan, inte trassla till det hela ytterligare genom att slå an fel ton.



”Som sagt, be your guest om du känner dig sugen”, sa Emma och kastade en gliring mot mig för att sedan åter fästa sin blick vid teverutan.



Jag kände att hon pressade mig ut på randen mellan två motstående alternativ, mellan vilka det inte fanns någon gråzon att tillgå. Antingen skulle jag stiga upp, säga ifrån och lämna rummet med indignerad värdighet, eller också skulle jag tillmötesgå hennes önskan, och jo, jag vill med all tänkbar klarhet understryka att jag inte hyste minsta tvekan om att det var en önskan hon uttryckt. Att det skulle ha handlat om ett i oegennytta beviljat tillstånd stod utom allt rimligt tvivel.



”Och skulle jag då måntro få slänga undan den här filten och klä av mig också?” frågade jag i en stundens ingivelse, och det var avsett som ett lättsamt skojande om saken för att sålunda få en smidig utväg ur denna belägenhet som jag för varje sekund tyckte att verkade allt mer absurd, men, och det måste jag i ärlighetens namn framhäva, inte alls så oangenäm som jag själv i förväg skulle ha föreställt mig, förutsatt att någon nu överhuvudtaget kan komma på tanken att förutspå en händelseutveckling snarlik denna.



Jag lät den åtföljande scenen passera revy för min inre syn innan den hunnit besannas. Vi skulle skratta lite grand, se vidare på såpoperan och aldrig mer tänka tillbaka på den här ordväxlingen som något annan än ett småobscent skämtande två rumskompisar emellan. Shit happens and life’s a bitch, och mot den bakgrunden skulle väl till och med de mest prudentliga stockholmstöserna kunna enas om att en ordväxling av det nämnda slaget inte var något att tillmäta mer än högst bagatellartad betydelse.



Men det var inte så det blev.



”Jo, för all del, om du vill bereda mig det nöjet”, svarade Emma med en ton som om hon beställt kaffe på Starbucks, och spann på så vis vidare på denna ordväxling som jag kände att vi började snärja in oss i allt mer oåterkalleligt. Det var nästan så jag kunde känna lukten av rök från de brinnande repbroar som störtade ner i ravinerna bakom och runtom oss, de repbroar som skulle ha erbjudit inte endast mig utan också henne de sista tillbudsstående utvägarna värda attribut som värdiga och anständiga.



”Jamen dåså”, sa jag med en tillstymmelse till förnärmelse i rösten och krälade mig ur filten, tog blickkontakt med Emma för att förvissa mig om att hon verkligen var med på noterna, hade menat vad hon sagt och inte bara utsatt mig för en illvillig prövning som genast skulle blåsas av när hon väl fått en bekräftelse på att jag mot all rimlig förmodan verkligen låtit mig luras.



Jag klädde av mig byxor och strumpor och utforskade med provokativ blick hennes fullständigt neutrala minspel utan att bli klokare av det. Sedan förde jag fingrarna under gummibandsranden på trosorna och drog dem av mig utan att kunna tro att jag verkligen gjorde det. Jag vet fortfarande i denna dag inte om det var mitt trotsiga, lätt provocerade sinnelag eller en verklig annalkande lust att erfara något högst förbjudet på sexualitetens domäner som var utslagsgivande för mitt agerande.



Nu visades på teverutan åter Brooke och Ridge, men inte längre knullande, utan svettiga och lyckliga, omfamnande varandra till hälften under ett tillknycklat täcke.



”Så du fantiserade om att bli knullad av Ridge?” dristade sig Emma till att fråga helt sonika, så där utan vidare bara, med käck och nästan en aning gäckande uppsyn.



Jag svarade ingenting alls, särade i stället på mina blygdläppar och förde in ett långfinger, krängde till av en aldrig så häftig kåthet som alldeles överväldigade mig just i den stunden. Det var som om den pubertala respektive könsmogna ålder jag framlevt i celibat ända intill denna dag nu slutligen förmått min libido att utkräva en skuld jag samlat på mig under alla år.



Emma trädde, som det då tycktes mig, liksom i maskopi med mig, tog sats för att börja klä av sig och göra mig sällskap i min sköra nakenhet. Jag följde henne osäkert med blicken, var nära att blåsa av detta förbjudna spel och fly från rummet när hon tog av sig sina grustvagade jeans och sin ljusröda topp och knypplade upp fästet på behån med bakkrängda armar, lät behån falla och klädde av sig sina spetsdekorerade trosor, men jag fortsatte att pilla på min slida, kände vaginans hala hetta sluta sig runt mitt långfinger som jag sakta gungade in och ut i slidöppningen.



”Du är vacker”, sa hon och lät sin blick svepa över min nakna kropp. ”Så mörk och het”, tillade hon och hukade sig ner intill mig. Jag både gillade det och gillade inte.



Hon fäste blicken vid mitt orakade underliv som endast på ljumskens yttre kanter var lätt ansat. Mitt sträva pubeshår tornade upp på venusberget som en svart prydnad och slingrade sig på blygdläpparna som en klängerväxt, kastande hemlighetsfulla skuggor över labia minoras små skrovliga hudslimsor på underkanten av blygdläppsfåran.



Emma lät sitt ansikte krusas i ett förtroendeingivande leende, lade händerna på mina knän som jag intuitivt gått in för att försöka klämma ihop så fort hon hukat sig så nära mig och därigenom erhållit en närmast ohöljd insyn över mitt underliv.



Jag vände mitt huvud åt sidan och riktade blicken mot väggen där vi hängt upp en förstorad kopia av ett fotografi föreställande en skyskrapevy från Manhattan, vår lilla vardagliga sinnebild för frihet. Det var som om Emmas blick bränt så hårt på mig att jag kunnat varsebli att hon försökte fånga min blick, men det enda jag lyckades frambringa var en blyg odefinierbar hostning och en rodnad som började breda sig ut över hals och kinder.



”Du Yasmin…”, sa hon och smekte mig om knäna. Det verkade som om hon plötsligt känt sig obekväm med situationen. Jag var när allt kom omkring en irakisk tjej och var åtminstone för synens skull förpliktad att följa ett visst handlingskodex.



”Nej nej, det är okej”, sa jag och lyckades nu påtvinga mig ett leende, om än av påfallande nervös sort. ”Jag är bara inte så erfaren”, tillade jag och följde med blicken med när Emma rätade på sig, steg upp och förflyttade sin slida alldeles intill mitt ansikte. Hennes ljusbruna könshårstriangel stack ut på venusberget som en liten kortfransig rya på väggen i ett arabiskt tehus. Hon tycktes förvänta sig att jag skulle börja utforska hennes underliv så jag gjorde som jag antog att hon önskade.



Jag sträckte fram mina fingrar och prövade med ett ömt tryck på labia majoras mjuka vävnad, lät fingerspetsarna släntra över de rakade blygdläpparna och lät dem glida vidare till venusbergets håriga hudparti. I samma stund kände jag en euforisk känsla av kåthet blossa upp inom mig när Emma helt sonika dristade sig till att vidröra min slida, pillande först ömt på trakten kring klitoris, börjande sedan med avlånga fingrar såga glappet mellan de yttre blygdläpparna så att fingrarna för varje drag sjönk allt djupare ner i fåran där de anslutningsvis helt kom att omslutas av min slidas hala innanmäte.



Jag flämtade till när hon intensifierade handrörelserna; stönade med ett uppsluppet skratt och smakade med alla mina sinnen på de pirrande signaler det centrala nervsystemet under en sexuell akt tillsammans med en annan människa förmår sända från nerverna i vulvan till hjärnan, där de sedan enligt alla neurologiska konstens regler får förvandlas till en rad uppeggande förnimmelser av sexuell njutning.



”Åh! Åh! Åh!” lät jag mig undslippa och knep ihop ögonen med en grimas.



Det kändes bättre än onani, det hade jag mycket snabbt blivit på det klara med.



Jag måste emellertid till min sorgsenhet inse att mina uppenbarligen rätt lama beröringar på Emmas slida inte tycktes framkalla alls samma grad av njutning som det fingerknullande hon utförde på mig, men så hade jag ju fram till denna erotiska tête-à-tête varit fullständigt oerfaren på det sexuella samlivets alla domäner.



Jag lät mig undslippa ett så våldsamt stön att det fick Emma för en stund att tro att det gått för mig, men så var det likväl ännu inte. Ett spjuveraktigt leende bredde ut sig på hennes läppar, hon krängde sig upp ur sin halvsittande ställning ovanför mig, sträckte fram sina händer till mig vilka jag med en tillstymmelse till osäkerhet grep tag i och lät mig dras upp av henne.



Hon lade sig på rygg på soffan och dirigerade mig med händerna att ställa mig i en likadan position i förhållande till henne som den hon intagit nyss i förhållande till mig då jag legat på soffan. Jag gjorde som hon påbjöd mig att göra, klev grensle ovanom hennes nakna kropp och krälade mig på knä fram till hennes ansikte tills mitt underliv befann sig på slickavstånd från hennes mun.



Emmas utsträckta tunga gjorde några sonderande slickningar på mina blygdläppar. Det starka pirrande min vulva genomborrades av fick mig att instinktivt börja röra på mitt underliv fram och tillbaka på hennes ansikte som under ett samlag. Jag grep tag om mina bröst vars vårtor hårdnat rejält av upphetsning och gav ifrån mig ett stön.



Efter en stund genomfors jag av en lätt konvulsion, något jag är benägen att beteckna som en miniorgasm, och intensifierade mina midjerörelser, flämtade till och började andas ytligare, förde min högra hand ner till skrevet och började stimulera klitoris med cirkulära fingerrörelser som jag fort lät tillta i styrka och snabbhet.



Emma grep tag om mina skinkor och började hjälpa till med midjerörelserna. Jag utstötte några dova flämtningar och murrade när min klitoris snuddade vi hennes näsa. Tungan släntrade över mina blygdläppar allt fortare och kittlade min klitoris med sådan frenesi att jag exploderade innan jag hann stoppa en kudde mellan tänderna att bita på för att kväva orgasmens hörbara uttrycksformer. Ljudisoleringen i huset är inte den bästa, och någonstans i de bakersta skrymslena av mitt medvetande trodde jag mig till och med i denna heta stund kunna varsebli min fars och mina bröders närvaro.



”Ååååh, jag kommer!” tjöt jag och rörde mitt underliv fram och tillbaka på Emmas ansikte som om det varit fråga en tjock och stenhård kuk jag red på.



En himmelsk svallvåg av välbefinnande sköljde över mig och skakade om min kropp som om jag fått en stöt. Jag fortsatte att knulla Emmas ansikte med en vansinnig aggressivitet som om det varit fråga om mitt likaledes första och sista samlag här i livet, min far och mina bröder bakom väggen hörande allting, viljande inte blott förbjuda mig livet utan beröva mig det också.



Jag stönade hämningslöst och hulkade i mitt stilla sinne att livet skulle vänta på mig, att jag var på väg trots allt, var på kommande, ville komma, ville komma, ännu en gång och sedan ännu oändliga gånger, hela livet ut. Då Emmas fingrar började hyvla min dyblöta slidöppning som en klunga kolvar i en välsmord cylinder gick det för mig en gång till.



”Ååh fuck!” vrålade jag och såg med dimmiga ögon ner på min krullhåriga vulva och på Emmas rödbrusiga anlete därunder.



Efter att ha vilat oss en stund nakna i soffan steg vi upp. Jag trevade till mig mina trosor och min behå och klädde dem på mig. Utan någon särkild brådska klädde jag sedan på mig min skjorta och mina byxor, och när jag väl var fullt påklädd tassade jag fram till Emma, omfamnade henne och uttryckte i allvarlig ton vikten av diskretion, jag ville att hon verkligen skulle förstå, och jag såg på henne att hon förstod.



Detta var min första erfarenhet på området för sex, och den är tills vidare också min enda trots att den under andra omständigheter kunnat fungera som en psykologisk språngbräda till mer vågade experimenteringar, men det är inte i någon blyghet mina hämningar har sin grund, utan i en ren och skär rädsla, en rädsla dikterad av en likaså ren och skär självbevarelsedrift.



Det finns fäder och bröder som har ögon i nacken, förfogande över en makt som sträcker sig ut över hela människoliv likt tentaklerna på ett förhistoriskt sjöodjur, ett vidunder vars existens den konsensusorienterade blonda småbarnsmamman på tunnelbanetåget mitt emot mig lika lite som den rara lukalajken till Astrid Lindgren bakom närbibliotekets kundbetjäningsdisk kan underlåta sig att vidkännas.



Jag vill ibland bara gråta och skrika.