Simon och Sofia, del 21

Simon och Sofia, del 21

Simons tankar snurrade i hans huvud. Ljudet av kvistarna som knäcktes fick honom att tänka ännu mer på Sofia. Hur han hade hört något långt borta förra gången han var här i gläntan. Hur han hade skymtat Sofias blonda hår mellan grenarna långt borta och sedan den vita stickade tröjan med lite rosa i. Hur hans hjärta hade börjat slå fortare.



Sedan slog verkligheten ner i honom. Sofia var kidnappad. Han var i skogen. Det kunde varit ett djur som trampat på kvistarna. Och var det inte det så var det väl en människa som tog en skogspromenad på någon av stigarna som löpte genom skogen. Kanske som hört en pojke stå och vråla mitt ute i skogen och nu var i full färd med att ringa polisen. Eller psykvården.



Han lyssnade, men hörde bara vinden. Men så knäppte det till någonstans. Någon var definitivt på väg mot honom. Ljudet ekade mellan trädstammarna och gjorde det omöjligt att höra från vilket håll ljudet kom ifrån. Utan att tänka på det spanade han åt det håll Sofia hade kommit ifrån förra gången.



Plötsligt såg han något! Var det inte en flicka? Hade hon inte blont hår? Hade hon inte något ljust på sig upptill? Något vitt? En vit tröja? Var det inte..?



Simon hjärta höll på att banka hål i hans bröst. Han läppar formade ett ord, ett namn, men inget ljud kom ut ur hans mun. Han hade skrikit sönder rösten innan, när han skrek hennes namn. Han blev yr, vinglade till, tog hjälp av en trädstam för att inte trilla. Han rusade ut från gläntan, mot gestalten, så ivrigt så han inte såg var han satte fötterna utan snubblade på en trägren och föll framlänges. Han reste sig så hastigt att han blev yr igen, vinglade till men styrde ändå bestämt stegen mot sitt mål. Taggar från taggbuskar fastnade i hans kläder under hans framfart men vad gjorde väl det?



Nu såg han den stickade vita tröjan tydligt, de rosa detaljerna, bara några snabba steg till nu. Nu såg han de underbara grönblåa ögonen. En meter framför henne stannade han och nöp sig i armen. Kunde det verkligen vara sant? Kunde det verkligen vara Sofia? Här, mitt ute i skogen? Han hade haft mobilen på sig hela dagen, hoppades att någon skulle ringa eller messa med goda nyheter, men telefonen hade varit tyst. Ändå stod hon här nu.



Sofia log när hon såg Simon nypa sig i armen. Hon nöp till i sin egen.



”Trodde du jag skulle missa vårt möte?”, sa hon, som om ingenting hade hänt.

Simon formade ord med munnen men inget kom ut. Hans huvud var lika fullt av frågor som hans hjärta var fullt av kärlek till Sofia. Sofia såg på honom och rynkade lite på pannan.



”Har du tappat rösten älskling?” Simon kunde bara nicka.

”Stackare.”, sa Sofia. ’Stackare’, tänkte Simon. Efter vad hon varit med om så tycker hon synd om mig!?



”Jag har saknat dig.”, sa Sofia. Simons läppar rörde sig igen. Han blev tokig av att inte kunna säga hur ofantligt mycket han hade saknat henne. Hur orolig han hade varit för henne. Hur orolig han fortfarande var. Han de skadat henne? Slagit henne? Gjort.. något annat med henne? Han klarade inte att tänka den tanken fullt ut då skulle han bryta ihop.



Sofia läste hans tankar.

”Jag är oskadd Simon. Kom ska jag visa.”

Sofia gick mot gläntan och Simon följde efter. När de kommit in i gläntan så började Sofia ta av tröjan. Under tröjan hade Sofia bara en svart bh och Simon tänkte att tröjan måste ha kliat mot den nakna huden. Sofia tog av sin bh och Simons blick smekte de välformade brösten. Hon tog av sig byxorna. Hennes trosor var också svarta. De tog hon också av sig. När hon var helt naken vände hon långsamt på sig, lät Simon inspektera hennes kropp. Som Sofia hade sagt så verkade hon vara oskadd, inga blåmärken, inga sår. Simon nickade.



Simon kunde inte förstå hur någon kunde vara så vacker som Sofia. Han sprang fram och kramade henne hårt. Tryckte hennes nakna kropp till sig. Tryckte sina läppar mot hennes. Precis som förra gången överöste han hennes ansikte med kyssar. Inte en millimeter missade han. Örsnibbarna sög han in i sin mun, ögonlocken fick varsin blöt puss. Sedan tittade han på henne igen. Sofia läste hans tankar igen.



”Jag är här nu Simon. Vi pratar inte om helgen nu. Vi ska återuppleva vår stund här, precis som vi sa.”

Sedan kysstes de en lång stund. Deras tungor tävlade om att nå längst inte i varandras munnar. Sofia knäppte upp Simons skjorta och drog av den. Hon knäppte upp hans byxor och drog ner de. Hon drog ner hans kalsonger. Under hela tiden som hon klädde av Simon hade hon tungan i hans mun. Simon smekte långsamt nerför Sofias rygg och stannade på hennes rumpa. När Sofia kände Simons varma händer vila på hennes skinkor sa hon..

”Snart ska hon få besök”. Hon blinkade. Simons ögon var frågande och Sofia läste återigen hans tankar.



”Du undrar om det verkligen är vad jag vill? Att få den i rumpan?” Simon nickade.

”Simon.. du vet vad jag sa om de där killarna som.. bara tryckte på?”. Simon nickade och snörpte till med munnen. Han blev fortfarande arg när han tänkte på det.

”Sen kom du Simon. Du kysste mig mitt mellan skinkorna precis som du kysser min mun, lika kärleksfullt. Du blötte fingrarna och förberedde mig försiktigt försiktigt, du ville tränga in i mig, jag hörde det på din andning, men vägrade skynda på utan tog det lugnt för att inte göra illa mig. Och när du trängde in i mig, och det började ta emot så bearbetade du mig lika försiktigt med din härliga kuk som du hade gjort med fingrarna. Simon.. jag har aldrig känt din kärlek så starkt som just då”



Simon hoppade ur sina byxor och kalsonger. Han var redo att ge all sin kärlek till Sofia. Han tecknade åt henne att luta sig mot trädstammen, som hon hade gjort förra gången. Men Sofia sa ”Snart”, och sedan böjde hon sig ner. Hon tog ett lätt tag om Simons kuk, drog ner förhuden så ollonet blottades och så gav hon det en blöt puss. Hon pussade sig ner längs skaftet, pungen.. sedan gick hon bakom Simon, särade på hans skinkor och placerade en blöt kyss mitt emellan de. Sedan reste hon sig upp. Simon tittade på henne och återigen besvarade hon hans tankar.

”Jag älskar varje millimeter av din kropp och nu vill jag kyssa dig just där”, sa hon, citerade hans ord från deras förra möte i skogen.



Sedan ställde sig Sofia i positionen och Simon lyfte hennes hår och kysste henne i nacken. Han lät tungan göra ett spår från nacken, längs hela Sofias rygg ända ner mellan hennes skinkor. Nu började han kyssa och slicka hennes stjärt, men han nöjde sig inte med att slicka öppningen. Han ville göra mer den här gången. Han ville vrida ut och in på sig själv för att visa sin kärlek. Nu slickade han i långa drag över Sofias skinkor med hela tungan. Han kysste och slickade över hela den sexiga rumpan.



”Åh tokstolle!”, utbrast Sofia. ”Underbara underbara tokstolle…”



När Simon till sist började fokusera på Sofias anus så lät han först tungspetsen löpa fram och tillbaks över det skrynkliga hålet, som han fortfarande tyckte var vackert. Men sedan särade han på Sofias skinkor så hennes anus öppnade sig lite. Sedan stack han in tungan. Och ut igen. In och ut. Han lät sin tunga älska med Sofias ’förbjudna hål’, allt för att sprida vågor av kärlek i hennes kropp, särskilt nu när han inte kunde säga de tre orden så hon hörde det.



Så var det dags för fingrarna. Han blötte först upp de med saliv sedan med nektar från Sofias kärleksblomma. Och så började han den försiktiga uppmjukningen av hennes känsliga öppning. Sofia stönade till när han rörde vid hennes kön. När han var färdig med fingrarna och hade öppnat upp henne lite mer än förra gången så reste han sig kysste Sofia i nacken och tog safter från hennes blomma för att smörja in sin kuk. Men för att få den riktigt insmord beslutade han sig för att lä

långsamt tränga in i hennes blomma hela vägen in och sedan ut. Han tryckte ollonet mot blygdläpparna, förberedde Sofia på vad som skulle komma och mötte inga protester. En belåten suck hördes istället från Sofias läppar när han var inne till roten. När han drog ut kuken var den ordentligt insmord och redo. Han riktade in den mot Sofias anus. Långsamt långsamt gled den hela vägen in.



”Mmm jag älskar din kuk…”, sa Sofia. Simon ville berätta hur mycket han älskade hela Sofia, från hennes vackra ögon, till hennes sexiga stjärt, men det gick ju inte utan röst. Istället kramade han varsamt hennes bröst med händerna samtidigt som han långsamt och försiktig började tränga ut och in i hennes heta stjärt. Han kunde göra det den här gången, hade blivit lite mer uthållig, även om han redan kände att den kommande utlösningen gjorde sig påmind. Men än kunde han glida ut och in i den trånga pulserande hettan. När han tittade ner fick han nypa sig i armen. Sofias rumpa såg om möjligt ännu sexigare ut nu när den var uppfylld av honom. Det tog honom över gränsen.



Simon tog tag om Sofias höfter och tryckte sig in ända till roten och Sofia förstod vad som var på gång.

”Spruta i rumpan älskling!”, sa hon. Och Simon sprutade. Stråle efter stråle av het sperma.



Precis som förra gången hade de nu bråttom tillbaks till skolan. Men Simon hade fortfarande obesvarade frågor. Sofia vände sig mot honom när han satt på cykeln.



”I helgen..”, sa hon. ”..är det du och jag. Jag vet inte hur ännu men jag ska fixa så vi blir ensamma. Då ska vi prata om helgen. Om Frida, och om det som.. hände mig. Sedan ska vi älska, och sedan ska vi älska, och sedan ska vi älska, och sedan ska vi älska, och sedan ska vi älska, och sedan ska vi älska och sedan… vet du vad vi ska göra sedan?”



Älska?, tänkte Simon men kunde fortfarande inte säga något. Sofia böjde sig fram och satte läpparna mot hans öra.



”Sedan ska vi KNULLA”, sa hon. Hon bytte öra. ”En liten fågel viskade till mig att det bor en varg inne i dig.”



Sedan kysste hon hans läppar och sprang iväg med fladdrande hår. Simon tittade efter henne…