Sara Loft och undervattenspiraterna

En ny berättelse om vår hjältinna Sara Loft och hennes medarbetare. För de som gillar henne, varsågoda och njut:-)

Mvh Snabel-a







Sara Loft och undervattenspiraterna





Solen höll snabbt på att gå ner bakom den stora ön, intill vilken den vita, smäckra segelbåten låg för ankar.

Kvinnan hade lockat honom hela eftermiddagen och retat honom med småtittar på hennes djupa urringning, hennes lite för små baddräktsbyxor och liderliga blickar som utlovade saker som gjorde att mannen redan var hård innanför sina trånga shorts.



Nu satte de i den varma kvällen, badandes i det orangea ljuset och drack vin. Vinet var kallt och det fanns kondens på glasen som de regelbundet satte till munnen när de smakade på den lite sträva grekiska drycken.

De sade inte mycket men ändå blev mycket sagt. Varje rörelse, min och uttryck betydde något och de missade ingenting. Det var uppenbart att de båda ville ha varandra och att de nu båda var på toppen av den spänning som byggts upp under dagen.



Mathilda njöt av James uppmärksamhet och såg hur svårt han hade att kontrollera sig, män var fortfarande djur som bara med stor möda kunde föreställa civiliserade, men nu ville hon att han skulle släppa sina hämningar och vara det vilddjur han var ämnad att vara enligt evolutionen.

Hade inte kvinnorov och mord sett till att de starkaste vann och att blodet hölls rent? Visst, det var andra tider nu, men man ändrar inte på tusen år, något som varit oförändrat i miljoner.



James fasad vittrade, Mathilda hade retats med honom länge nog nu. När hon, efter ha nafsat i sig en jordgubbe, slickade sig om de röda läpparna och lät handen glida utmed hennes fasta bröst som knappt doldes av den tunna blusen, kunde han inte längre hejda sig.

Han lutade sig snabbt fram och tog hennes ansikte i händerna och kysste henne passionerat. Hennes mun smakade av jordgubben och hennes tunga lekte nu snabbt med hans egen.

När kyssen tog slut tittade han nedåt och tog snabbt tag i hennes blus och slet upp den så att knapparna flög och landade på däcket.



Hon hade inget under och de solbrända brösten dallrade vackert av det hastiga rörelsen. Hon längtade efter att han skulle röra vid henne och han gjorde inte henne missnöjd, utan satte utan någon finkänslighet sina händer rakt på brösten och klämde på dom med sina starka fingrar.

Mathilda flämtade när hennes styva bröstvårtor kände hans handflator och fingrar. Högt stönande lutade hon sig bakåt, utan att bry sig om att de inte var alltför långt från land och att ljud spred sig väldigt lätt över vatten.



James smekte och kysste nu hennes vackra bröst. De hade aldrig ammat ett barn och höll sig därför bättre än vad de annars skulle gjort, men James brydde sig inte. Det var spelet, upptakten, som gjorde honom så upphetsad, inte hennes perfekta fysik.

Hennes händer lekte i hans hår först innan de gled ner över hans rygg och ner innanför linningen på hans shorts, där hon begravde naglarna i hans spända skinkor, så att han flämtade till själv.



Utan ett ord ställde sig James upp och drog ner sina shorts så lätt det nu gick med ett riktigt praktstånd som tog emot. Mathilda passade på att dra av sig sina shorts och genomvåta trosor.

Där stod han nu i dubbel bemärkelse. Mathilda satt framför honom med hans darrande ollon mitt framför ansiktet. Åhh, vad han längtade efter att hon skulle öppna sin mun och börja suga honom, men istället lutade hon sig tillbaka på de blåvitrandiga dynorna och särade långsamt på de långa benen, så att han trots det avtagande ljuset såg hennes blänkande våta fitta.



-Kom! Slicka mig lite innan du tar mig!

James satte sig tillrätta på knäna och satte sin mun till hennes heta sköte och kysste det varmt och innerligt. Sältan och syrligheten fick hans stånd att styvna ytterligare och han kände att hon knappast kunde bli våtare eller halare, så när det var på väg att gå för Mathilda, reste han sig upp, satte ollonet mitt mot slidmynningen och kastade sig fram över henne.



Mathilda skrek till av njutning när hon penetrerades så hårt och han fyllde ut varje vrå av den mjuka slidan. Han stötte snabbt i henne utan att försöka hålla tillbaka själv och tack vare hennes upphetsning gick det för henne snabbt och intensivt, just som hans egen orgasm tog honom i besittning och han tryckte sig så hårt in i henne som han kunde.

Mathildas krampande slidmuskler kramade effektivt ur honom hans vita säd, som gladeligen pumpades ut ur honom och in i det varma skötet.



De hade inte märkt att någon klättrat upp på skeppet. De hade inte märkt att ett par svartklädda personer stått och tittat på dom, delvis skymda av segelbåtens massiva mast.

De märkte inte heller när kulorna tog dom av daga, just som de njutit färdigt. Givetvis kunde de heller inte märka när de, försedda med tyngder, sjönk ner mot botten, där de skulle komma att hittas ett par veckor senare.



Fröken Kretsch hällde av vattnet från glasnudlarna och skulle just kontrollera grönsakerna i woken, när Sara anropade henne via internradion.

-Fröken Kretsch! Jag kommer inte äta här i kväll. Ett brådskande ärende har dykt upp, så jag kör in till stan. Du och Yoda får klara er själva, och glöm inte att tvätta mina kläder från övningarna i förmiddags.

-Nej, då! svarade fröken Kretsch och bet ihop tänderna. Kunde inte den stenrika grevinnan skaffa någon riktig betjänt? Visst var det oerhört spännande och lärorikt emellanåt, men laga mat, tvätta kläder och städa? Nog var Martina värd lite mer?



Yoda tog leende emot den rykande färska kinamaten och greppade med enormt besvär de båda ätpinnarna med båda händerna för att kunna få i sig någonting. Nudlarna var rätt lätta att snärja in, men grönsakerna och ankköttet var desto svårare.

-Hå ja! Nu sitter man här igen, trött och rastlös! Jag är less på att städa, jag vill ha lite action! sa fröken Kretsch och slök glupskt maten.

-Jag håller på att avsluta nivå 238 i Dead by Alien. Skitläckert i 4D-kammaren, när de kommer mot en och man bara strålar dom och hugger med D´kondars yxa! Du skulle se blodet! Du måste testa! sa han i tron om att han var intressant.

-Visst! När jag råkat hamna i en tidsmaskin och är 11 igen, kanske! sa hon sarkastiskt.



Yoda log mot henne och försökte att ignorera bilden han hade av henne på näthinnan, när hon naken i duschen rakade sig där nere och sedan onanerade, först med fingrarna och sedan med den smala tuben med raklödder. Vilket han filmat med sin avancerade tekniska utrustning som han installerat i hennes dusch.

Han hade lekt med tanken att låta henne testa sin hypnostub, som kvinnan i Tyskland gjort, men avstått, då han gärna ville jobba med fröken Kretsch i framtiden och bedömde risken som för stor. Fröken Kretsch skulle nämligen kunna misshandla honom ordentligt, speciellt efter Saras hårda träning. Så det var bäst om han försökte lägga band på sina lustar.



Grevinnan Loft parkerade sin Land Rover vid adressen hon fått, men köpte ingen parkeringsbiljett. Alla parkeringsvakterna kände igen hennes bil och aktade sig noga för att lappa den. Ryktet om vad som hänt den man som gjorde det för några år sedan cirkulerade fortfarande. Han själv sade aldrig någonting om det, men gick konstigt veckorna därefter och han tog alltid omvägar runt alla Land Rover oavsett färg.



Vid dörren möttes hon av en äldre man som bara nickade och bad henne att följa med. Sara var alltid på helspänn i fall de skulle röra sig om en fälla, men utåt var hon lugn och avslappnad.

Hon visades in i ett stort rum med parkettgolv och tre meter höga speglar. Mitt i rummet stod ett långt bord kantat av stolar. Typisk sammanträdesrum, kanske någon frimurarförening hann hon tänka innan en kvinna kom in med raska steg.



-Grevinnan Loft! sade kvinnan och satte sig ner utan att hälsa. Hon bläddrade lite i sina papper innan hon tittade upp.

-Jag ska vara ärlig! Jag vill inte ha dig här! Jag har kämpat mot detta, men har fått vika mig för större krafter. Du är behövd i en situation i Grekland, där de tydligen har hört om dina bravader. Ett flygplan väntar på dig om två timmar på flygplatsen, där du och dina två kollegor skall befinna er. Gör vad du ska bara och inga dumheter.

-Som att rädda jorden? Vilket jag gjorde senast! sa Sara sarkastiskt.

-Håll dig i nackskinnet bara och för guds skulle ta på dig något mer anständigt! sa hon och gestikulerade åt Saras fylliga barm som spände ut tyget i t-shirten.

-Vad får dig att tro att jag tänker åka överhuvudtaget?

-Du kände en viss James Northrop?

-Kände? Har det hänt honom något?

-Säg det du! Det är det du bland annat ska ta reda på! Om två timmar åker ni, som sagt! Alla fakta finns i din mail. Vad som hänt, kontaktpersoner samt de få fakta som finns! Adjö! Vi kommer inte att träffas igen! sa den surmulna lilla tjocka kvinnan med det grå håret, reste sig och gick.



Sara satt kvar en liten stund och försökte få rätsida på tankarna, men hon insåg att hon var tvungen att titta på det material de skickat henne innan hon tog sitt slutgiltiga beslut.

Så fort hon var ute i bilen tog hon på sig ett par glasögon som gav henne en stor bred bild. Sedan loggade hon snabbt in och fick fram det material hon fått till hands.

Det tog ungefär fem minuter innan hon konstaterat att James var död, mördad och sänkt. Hans båt var försvunnen och hans kvinnliga väninna var fastkedjad med honom. Han dog inte ensam i alla fall, men det var just en klen tröst.



James hade varit Saras älskare en gång i tiden och hon kunde tydligt komma ihåg hans mjuka smekningar. Bara för honom så beslöt sig Sara att ta sig an fallet.

Väl tillbaka kallade hon fröken Kretsch och Yoda till sig.



-Om en och en halv timme ska vi vara på flygplatsen. Ta bara vad ni absolut behöver ha med er och inget annat. Vi får inskaffa annat på plats vid behov.

-Vad händer? Vart ska vi? frågade Yoda oroligt.

-Grekland, packa inte för varma kläder. En piratliga härjar fritt och det finns inga ledtrådar, så deras polis står helt maktlös och har gjort nu i flera månader, medan skepp efter skepp försvinner. Allt från lyxkryssare till fraktfartyg och dyra segelbåtar. Någon har hört talas om våra resultat på liknande problem och känner sig nu desperata nog för att be oss om hjälp. Så, om en timme vill jag ha er ute i bilen. Ta inte mer än ni kan bära!



Allt gick smidigt, men Yoda var förtvivlad för att han inte kunde ta med sig så mycket som han ville. Det fick bli några smidiga datorer och sedan såg han till att han skulle kunna komma åt sina datorer hemma i Sverige vid behov via olika nätverk och servrar.

De satte sig i bilen och Sara körde fort men säkert så att de var framme med fem minuter till godo.

Det gick fort att lasta in deras saker och så fort de var klara satte de sig tillrätta och andades ut.

När jetplanet, som var omärkt, flög på sig förprogrammerade flyghöjd spände de av sig bältena innan flygvärdinnan kom och erbjöd dom något att äta eller dricka. Sara tyckte det var synd att det var så länge sedan hon hade sett den trevliga, vackra flygvärdinnan hon hade haft det så trevligt med på andra äventyr.

Hursomhelst beställde de in kyckling och ett gott rött vin. Efteråt satte dig sig med varsitt glas whiskey. Fröken Kretsch var glad att det för en gångs skull inte var hon som var tvungen att servera.

Där gick Sara igenom allt som hon fått reda på, förutom detaljerna om henne och James, som hon inte ansåg var deras sak. Hon skulle inte låta sig påverkas personligt, han var redan död och inget skulle kunna ändra på det.

Tillsammans gjorde de upp operationsplaner och försökte se hur de skulle angripa problemet. Frågan var bara hur de skulle kunna göra ett bättre jobb än de poliser och militärer som redan försökt komma tillrätta med problemet.

Nu gällde det att tänka utanför ramarna, ansåg Sara. Hur kunde de bara dyka upp ur tomma intet. Flera skepp hade haft radarn i gång men inte sett ett enda skepp avteckna sig där och inga nödanrop hade rapporterats.



Enligt Sara kunde det röra sig om insideroperationer, folk gömda på skeppet, stealthbåtar eller undervattensfarkoster. Möjligen fallskärmshoppare, men det föreföll mindre troligt.

När de landade hade de en del saker klart för sig, men behövde nu ett bra ställe att jobba ifrån.

Det hade givetvis lösts åt dom och de blev skjutsade med all sin utrustning till ett fint hotell som låg utanför Aten. Männen som hade hand om dom var stora och fåordiga, Sara fick känslan av att de misstyckte att de var här, förmodligen för att de skämdes över att inte ha lyckats lösa piratverksamheten på egen hand.



Då de var klara med riggandet och kontrollen av sin knapphändiga utrustning, knackade det på dörren och fröken Kretsch öppnade med ena handen på pistolen i hennes svank.

-Välkommna till Grekland! sade en liten korpulent herre med slickat flottigt hår och en kraftig mustasch, på bruten engelska. Jag heter Stavros och har hand om det här känsliga ärendet.

Han ögnade över de tre i rummet. Fröken Kretsch, mulatten i sin gråa dräkt som såg lite för varm ut, Yoda i sin batik-t-shirt och slitna jeans och så Sara förstås i sin svarta tighta overall som hon på något vis lyckades ta sig in i. Den var så tight att man såg alla hennes kroppsdelar utan problem, vilket greken inte kunde undgå att se.



-Tack! sa Sara. Det blev ju lite bråttom, men nu är vi här och vi har nog det mesta klart för oss.

-Vad bra! Vad bra! Hmm, nu har vi dock en liten detalj till som hänt nyss. Vi har ju lyckats hålla den här informationen undan allmänhetens kännedom, men nu har vi Greklands mest kände popsångare, Ioannis Poupoulouspous, som har försvunnit spårlöst tillsammans med sin lyxyacht.

Ingen kropp har återfunnits och vi anar att han kanske hålls som gisslan. Det blir svårt att förklara hans frånfälle under en längre tid, så vi skulle gärna se en snabb lösning på problemet.

-Så vad hade du tänkt er?

-Många av lyxbåtarna har försvunnit i ett visst område, handelsfartyg i ett annat. Vi vill placera er på två olika båtar för att öka chansen att komma på dom. Er IT-medhjälpare här kan få ingå i vår stab på ön Kreta, där vi just nu sköter sambandet under täckmantel. I morgon vill jag ha er här! sa den lille greken och gav Sara en mapp som hon lade på bordet för att läsa senare.

-Ok! Vi testar! sa Sara och reste sig för att bekräfta att deras samtal var slut.



När mannen gått och de tittat igenom materialet, kände de sig en aning olustiga.

-Jag gillar inte att vi ska delas upp. Vi borde samarbeta, men å andra sidan kanske det genomskådas om de är så smarta som det låter påskinas.

-Jag klarar mig nog, bara jag har dom rätta grejorna! sa fröken Kretsch och gjorde mantelrörelse på sin SigSauer och log.

-Och jag då? Ska jag få sitta i en gammal fiskaffär och svettas ihjäl, utan att ha något att göra?

-Du vet hur det funkar! sa Sara. Din hjälp är alltid ovärderlig och man vad aldrig vad som händer. Du måste hitta ett mönster. Det är alldeles för välorganiserat för att det inte skall finnas något att hitta.



Dagen därpå möttes de på piren där de välkomnades av den svettiga greken som snabbt visade Yoda tillrätta i en gammal fabrikslokal som luktade fisk och tjära. Det var med missnöje i blicken han började att packa upp de datorer han hade med sig. Bara de stod för ström och fungerande accesspunkter så skulle han nog klara sig.



-Så! Om damerna går ut på piren så väntar två lyxsegelbåtar på er. Varje båt har endast en personal för att minimera eventuella förluster. Vi måste tyvärr tänka så! De vet inte vilka ni är, utan har bara fått order om att köra till en viss koordinat och låta er ligga och sola eller snorkla. Så får vi se vad som händer. Försök att undvika radiokontakt om det inte behövs.



Fröken Kretsch hade en blommig bikini av lite äldre snitt och en vit blus över. Solglasögon och en stor solhatt. Hon gick självsäkert ut mot piren och valde själv den vänstra båten och klev ombord. Efter att ha bytt några ord med den brunbrände sjömannen, gick hon och lade sig på förskeppet medan han gjorde loss och lät den stora båten glida ut på det azurblå vattnet.



Sara Loft hade en silvrig baddräkt som slingrade sig som en kvicksilverorm om hennes runda kurvor och Stavros hade svårt att koncentrera sig när han var vänd mot henne. Baddräkten var skuren så att han undrade hur i alla helgons namn hennes fylliga bröst inte trillade ut underifrån, från sidorna eller på något annat sätt. Den smala silverremsan som smet om hennes underliv var bara bred nog att dölja hennes uppenbarligen välrakade putande bulle.



Sara bara log, slängde ryggsäcken över axeln och gick med säkra steg mot den kvarvarande båten med stringen dold mellan hennes vackra skinkor, där en gapande äldre skeppare välkomnade henne ombord och fick båten till havs säkert och vant.

Han insåg att han nog skulle behöva vara lite försiktig med den här kvinnan, för en kvinna med det utseendet och det självförtroendet visste nog hur saker fungerade. Bara segla ut och låt henne sola. Det var lättförtjänta pengar.



Fröken Kretsch´s skeppare var inte riktigt av samma skrot och korn. Han var visserligen ostraffad och kollad av grekiska underrättelsetjänsten, men han hade lite annat för sig.

På vägen ut iakttog han fröken Kretsch när hon tog av sig blusen och sträckte ut sin redan bruna kropp på det vita däcket med en handduk under. Hennes hy var snart blänkande av sololja och små svettdroppar. Andros smekte sin styva lem på utsidan av hans vita byxor och lade märke till mulattens fylliga läppar som då och då blev vätta av den sexigaste tungspets han någonsin hade sett.



Detta var han tvungen att göra något åt. Han väntade två timmar innan han agerade.

Han tog fram en karta med tabletter och tryckte ut två i handflatan. Han hällde sedan ner dom i ett glas och hällde på vodka tillsammans med nypressad apelsinjuice. Han flinade när han vevade runt i drinken och lade sedan ner ett par stora isbitar.

Fröken Kretsch tvekade en sekund innan hon tog emot drinken av den leende mannen, men tänkte att det nog inte skulle skada med en läskande drink i den här hettan. Förmodligen skulle ingenting spännande hända ändå.



Andros såg hur hennes bröst gungade vid hennes klunkande och fick vända sig så att inte hans hårda kuk skulle avslöja honom. Den vackra kvinnan slickade sig om läpparna igen och räckte artigt tillbaka glaset och vände sig på mage och solade ryggen.

Det skulle ta ca tio minuter innan Rohypnolen hade fått henne i sitt grepp och Andros kunde njuta frukterna av sitt agerande.

Han kuk bultade och skrek efter uppmärksamhet, men han väntade i tio minuter innan han vågade sig fram till henne igen.

-Fröken? Vill fröken ha något annat? frågade han försiktigt ifall hon inte skulle vara påverkad nog av tabletterna.



Fröken Kretsch svarade inte. Hon var fullständigt utslagen och låg som en docka på däck och så fort Andros insåg det, tittade han sig noga omkring på det öppna havet med Kreta en bra bit bort.

Han skakade på henne. Ingen reaktion. En liten hård klapp på axeln. Ingenting.

Han satte sig ner, trots att det spände emot i byxorna och drog runt henne så att hon nu låg på rygg.

Hon var vacker även när hon var medvetslös. Försiktigt drog han med fingrarna över de fylliga läpparna och särade på dom så att hennes mun öppnades och lät två fingrar glida in i hennes munhåla, läpparna slöts om fingrarna. Han lät fingrarna vara kvar där medan han tittade ner över resten av hennes kropp och han föreställde sig vad som doldes därunder.



Han drog ut fingrarna nu och knäppte snabbt upp sina byxor och drog av sig tröjan så att han var alldeles naken. Andros var vältränad på överkroppen men hade smala ben för de gillade han inte att träna. Hans kuk stod rakt ut som ett brunt spett med ett stort ollon som blänkte i medelhavets sol.

Han kände att han måste få komma snart, men han ville ändå dra ut lite på det hela. Greken drog lite i kvinnans kropp så att hon kom att ligga lite närmre en kant som gjorde att hon skulle ligga lite säkrare. Sedan ställde han sig över henne och tog tag i hennes huvud. Med fingrarna öppnade han återigen på hennes mun och han skakade lite i benen när han styrde in sitt ollon mot den öppna munnen.



Fröken Kretsch hade ingen aning om att en främmande penis nu sakta gled in i hennes mun, utan var lyckligt omedveten. Andros började sakta knulla henne i munnen, långsamt först, men efterhand som saliven vätte hans kuk tryckte han in den snabbare och längre in. Han var noga med att se till att hon fick luft då och då dock.

Det var överväldigande och han ville nu komma och få lättat lite på trycket, vilket han gjorde väsande av njutning. Han tittade ner och såg den bruna, ådriga kuken darra och dra ihop sig när hans sperma sprutade in i hennes vackra, varma mun.



Fröken Kretsch visste inte vad som hände, hennes mun däremot kände att den var full med något varmt och svalde. Det tog tre svälj, sedan var all sperman nere i hennes mage och Andros satt på sin nakna rumpa med kuken fortfarande hård och svajande.

Nu böjde han sig fram och drog lite i hennes bikini. Kuporna var rätt styva, men han lyckades ändå få dom åt sidorna och hennes fylliga mjölkchokladbruna bröst exponerades för honom och han stirrade beundrande på de underbara bröstvårtorna som prydde de mjuka kullarna dom var platta och inte erigerade, men nog så vackra ändå.



Andros böjde sig framåt och sög in den ena bröstvårtan i munnen och smekte det andra bröstet med handen. Det här var inte dumt.

Sedan, efteråt, skulle han låta henne sörpla i sig ytterligare alkohol och när hon vaknade så skulle hon bara tro att hon varit med om att ha varit lite för berusad. Det gällde bara för Andros att inte göra något dumt, som att knulla henne i baken eller lämna kladdig sperma där det kunde bli svårt att förklara.



Men nu ville han knulla.

Han drog henne tillrätta och drog sedan ner hennes bikinibyxor tills de hängde på hennes ena slappa ankel. Hänförd beskådade han den helrakade springan mellan hennes ben och särade helt på hennes ben så att solen kom åt att lysa på den tunna, känsliga huden som annars oftast var dold.

Den grekiske unge mannen kände med fingertopparna på hennes mus, tryckte och drog lite i hennes läppar. Sedan delade han på de bruna läpparna med fingrarna så att de inre rosa läpparna blottades, samt den lilla dolda klitorisen som lyste rosa och blank mellan hennes bruna läppar.

Med långa tag lät han sin tunga slicka hela hennes härlighet och njöt av den underbara kvinnosmaken. Då och då tog han ett nytt grepp om hennes yttre blygdläppar för att komma åt hennes kön ordentligt. Snart nog reste han på sig och spottade sig i handen för att smörja in sitt ollon och skaft.



När det var gjort höll han sig om roten på sitt stånd och lät ollonet söka lite innan han lade sin kroppsvikt framåt och sakta stötte sig inåt i den medvetslösa, sexiga kvinnan.

Fröken Kretsch gungade av stötarna och hennes bruna bröst likaså. Andros stönade högt nu och hans lem gled in och ut ur fröken Kretsch hinderfritt nu. Det var så skönt att han fick koncentrera sig för att inte komma inuti henne.

Han stannade dock upp och vände på henne efter ett litet tag. Med lite besvär fick han henne att ligga över en plastlåda med en livflotte inuti. Därefter ställde han sig på knä bakom henne och lät återigen sig kuk glida in i kvinnans slida.

Under tiden han stötte i henne så stoppade han sin tumme i munnen och blötte ner den med saliv, för att sedan sätta den mot det söta lilla anuset mellan hennes felfria skinkor.



Tummen gled innanför hennes slutmuskel och han lät tummen rotera runt i baken på henne under knullandet och tyckte att det var synd att han inte kunde riskera att låta sin kuk ta samma härliga väg.

Tanken på hennes trånga bakhål, fick honom att tappa besinningen och han drog sig snabbt ut ur fröken Kretsch och runkade ett drag eller två innan han sprutade sin vita sperma över hela hennes rygg. Det var en vacker kontrast, tänkte han. Den vita sperman mot hennes bruna hy, men mer än så hann han inte tänka innan en enorm smärta i ryggen tog all hans uppmärksamhet och det ploppade till när hans tumme drog ur hennes rumphål.



Ett pilskaft stack ut och hans kropp föll framåt, bredvid fröken Kretsch´s utnyttjade kropp.

Hon hade inte märkt något av vad som hänt, vilket hon nog skulle varit rätt glad över.



Saras skeppare betedde sig betydligt mer kultiverat, även om han inte kunde låta bli att stirra på hennes fantastiska kropp, när han trodde att hon inte såg honom.

Hon gjorde inget för att skyla sig, men behöll baddräkten på och solade. Hon undrade hur det gick för fröken Kretsch, men bedömde att hon säkert skulle höra av sig om något oväntat skedde.

Efter några timmar kände Sara på sig att något var fel. Det fanns inget som förklarade hennes känsla men hon tog fram sin pistol och dolde den med en handduk, reste sig och gick mot aktern.



Den äldre mannen sade just någonting till henne när hon såg ankarlinan sträckas utan anledning. Snabbt gestikulerade hon åt mannen att vara tyst, sedan duckade hon ner i sittbrunnen, just som en hand lades på relingen.

Snabbt som en jaguar tog Sara ett grepp på den kvinna som smidigt klättrade upp på båten och slungade henne med stor kraft rakt ner i durken så att luften gick ur henne.

Därefter böjde hon sig över kanten och fick tag i en annan kvinnas hår. Kvinnan försökte dyka ner i vattnet igen, men Saras grepp var för starkt och hon drog den skrikande dykaren rakt upp, vilt viftandes.



I sin ena hand häll hon en kniv, men Sara vred den med visst besvär ur handen och gav henne sedan en rak höger rakt i ansiktet så att hon segnade ner i en våt hög på durken.

Den första kvinnan höll på att hämta sig, men Sara grenslade henne i ett benlås och böjde bak hennes armar så att hon skrek av smärta.

Nu hade Saras baddräkt fått ge sig och de båda brösten kunde inte längre döljas av det silvriga tyget, utan de tittade stolt och vackert fram med styva, rosa bröstvårtor som inte undgick den gamle grekens förvånade ögon.



Utan att bry sig om sin blottade barm, slängde Sara åt gubben ett rep och gjorde klart för honom att han skulle binda den avsvimmade kvinnan som låg med blod rinnande ur ena näsborren. Han förstod med en gång och började binda kvinnans händer och fötter, det syntes att han var en skicklig sjöman och hon skulle inte kunna ta sig loss i första taget bedömde Sara.



Sara drog sin skrikande kvinna mot sig så att de hängandes brösten plattades ut mot den kämpande kvinnans rygg.

-Vem är du? Hur kom ni hit? Ni har inte dykt hit utan hjälp!

Den svarthåriga kvinnan i sin kortarmade neoprendräkt sade ingenting, men kämpade fortfarande mot med alla sina krafter så att Sara fick anstränga sig ordentligt för att hålla henne.

Det verkade inte vara lönt att försöka få något ur henne, så Sara släppte med ena handen och gav henne ett välriktat och välavvägt slag mot tinningen så att hennes kropp slappnade av och föll till durken tillsammans med sin redan avtuppade kompis.



Efter en gest surrade mannen även denna kvinnan och Sara gick och tog sin radio.

Hon blev orolig med en gång eftersom fröken Kretsch inte svarade, men Yoda svarade direkt.

-Jag har två kvinnor i dykdräkt som behöver hämtas. Fröken Kretsch svarar inte och jag måste se om jag kan reda ut varifrån dom kom. Man kan inte bara dyka så lång sträcka ute till havs. Skicka en båt eller ännu hellre en helikopter att hämta de båda kvinnorna här. Dom är avsvimmade och bundna men jag vill inte låta min gamle grek här vara i riskzonen längre än nödvändigt.

-En helikopter är redan på väg och en annan till fröken Kretsch´s båt för att se varför hon inte svarar. Ta det försiktigt, Sara! sa han och förbannade sin begränsade förmåga att kunna göra något därifrån han satt.



Sara såg nu att hennes bröst hängde utanför och stoppade dom innanför tyget innan hon började ta loss den ena kvinnans dykaggregat. Med stor vana hade hon snart fått det på sig och hoppade sedan över kanten och ner i det svala klara vattnet efter att ha gjort klart för den gamle greken att han skulle stanna och vakta de båda surrade kvinnorna. Nästan direkt såg hon en tvåsitsig liten svart undervattensskoter som var förankrad tio meter under kölen på båten ovanför.



Med snabba tag simmade hon ner och grenslade maskinen. Hon tittade snabbt över syreförråd och reglage innan hon vred på det som måste vara strömbrytaren.

En rund cirkel med lysdioder tändes och verkade ange riktning. Det var ingen kompass för Sara hade koll på riktningen och den här visade fel i så fall.

Hon accelererade och svängde åt det håll dioderna visade. Vattnet strömmade över hennes kropp och hon kände motståndet hennes lilla ryggsäck gjorde.

Efter att ha färdats i tjugofem minuter var batteriet nästan slut, men just då slocknade lysdioden och en annan i mitten tändes.

Var hon framme?



Sara tittade sig omkring men såg ingenting, så hon dök nedåt och cirklade runt. Då fick hon plötsligt syn på ett ljus i dunklet och begav sig ditåt.

Det var en kupol som hon kunde köra in under. Hon kände att hon var tvungen för nu var batteriet nästan helt slut och hennes syre likaså. Hon tvekade starkt att hon skulle kunna ta sig upp till ytan och hon ville gärna ta reda på vad det här var för ställe, så hon manövrerade sin stulna farkost in under kupolen och bröt genom ytan där hon slet av sig masken och tog ett djupt andetag.



Hon såg andra skotrar ligga och laddas så hon körde bort dit och anslöt en kraftig laddkabel och kopplade sedan på en slang med syrgas till farkosten och syrgastuberna hon haft på sig. Bäst att inte göra något som kunde leda till misstankar och hon vill gärna ha en bra väg härifrån om det skulle behövas.



Just som hon var klar och höll på att ta fram sin pistol kom sex kvinnor med vapen lugnt ingåendes och Sara insåg att hon inte lyckats smyga sig in obemärkt. Det var inte lönt att försöka fly, utan hon bara lade ner det hon hade i händerna och reste sig utan att sträcka upp armarna.

Hon log och hoppades att det kanske inte skulle bli så farligt, men kvinnornas miner antydde att de inte var där för att ha picknick.

De ställde sig i en ring runt Sara. De var allihopa svarthåriga och vältränade med likadana korta neoprendräkter som de andra två hade haft.



Plötsligt fick Sara en elstöt rakt på vänstra skinkan. Hon ryckte ofrivilligt till och försökte få tag i kvinnan som gett henne stöten, men då fick hon flera stötar från alla håll och till slut segnade hon ner på golvet med kroppen i konvulsioner.



När hon vaknade upp var hon inte förvånad över att hon var fastbunden. Hon låg på golvet med armar och ben åt alla håll. Hennes baddräkt satt fortfarande på henne och hon tittade sig omkring i det dunkelt upplysta men varma rummet. Två vakter stod vid en dörr och en ung flicka satt på en stol en bit bort och arbetade vid en dator.



Så fort flickan märkte att Sara hade vaknat gick hon bort till henne och ställde sig och tittade på den kurviga grevinnan som låg där alldeles försvarslös.



-Hej, lilla flicka! Du har inte lust att ta loss mig, va? sa Sara och log.

Flickan log inte tillbaka, utan började gå runt Sara och petade på henne med tårna då och då. Hon hade en svart badrock på sig med ett guldemblem på bröstet, men Sara kunde inte se vad det föreställde, en delfin möjligen.



-Bor du här nere? försökte Sara igen. Fortfarande inget svar.

Flickan stannade mellan Saras ben och tog sakta av sig badrocken. Hon såg ut att vara i tonåren på sin höjd, hon var kort och smal. Brösten var omogna och hon hade små spetsiga bröstvårtor som pekade uppåt. Mellan hennes ben fanns det inget hår alls och Sara trodde inte att hon var rakad för huden var alldeles slät och blank.



Utan ett ord sjönk hon ner på knä och började röra vid Saras baddräkt och de delar av Saras hud som var exponerad. Så drog hon till med sina naglar och tyget i Saras baddräkt snittades effektivt upp i höjd med venusberget och hennes sköte låg nu öppet och oskyddat. Sara flämtade till av överraskningen, men bet sedan ihop och tvingade sig att slappna av och försöka tänka istället för att hetsa upp sig.



Den lilla mörka skönheten lät sin lilla hand glida över Saras magmuskler och ner på låren, men snart började hon så klart att närma sig de känsligare områdena. Handen var skön och Sara försökte finna sig i att den nu smekte hennes rakade bulle och att fingrarna sökte sig innanför den smala springan där Saras väta nu började tillta. Sara försökte protestera men fick sig en snabb örfil som överraskade henne.



Utan att Sara sedan var beredd på det så spetsade flickan sin hand och tryckte alla fingertopparna mot Saras slida och fick in handen till hälften innan hon drog ut den igen.

-Hallå! Brukar man inte presentera sig först? Jag skulle gärna skaka hand, men jag ligger lite svårt till som du ser.

Flickan tittade allvarligt på henne igen och tryckte sedan handen mot Saras fitta igen, utan att tappa ögonkontakten. Saras någorlunda våta fitta och flickans lilla hand gjorde att hon denna gången lyckades få in resten av handen nu och därmed hade hela sin hand i Saras trånga slida.



Hon grimaserade och började sedan knulla henne med handen. Sara kunde inte göra annat än att låta henne hållas, det gick ju tydligen att prata med henne, kanske hon inte förstod. I några minuter höll hon på innan hon beordrade vakterna på grekiska att lämna sin poster och hjälpa till. De gjorde loss Saras en sida och band henne nu så att hon kom att ligga på sidan med benen uppdragna mot brösten.



Så fort de var klara kröp flickan fram igen och körde in sin hand i fittan igen, men denna gången kände Sara hur hon började smeka hennes anus med den andra handen.

Mycket riktigt. Med hjälp av Saras fittsaft som hon smorde in handen med började hon penetrera Saras bakre hål, det tog lite längre tid, men snart nog hade hon fått in den andra smala handen i hål två.

När Sara tittade på henne såg det nästan ut som om hon satt och tvättade i en bäck, gungandes fram och tillbaka med armarna sträckta framför sig och en koncentrerad blick i det söta ansiktet. Med skillnaden då att händerna pumpade in och ut i Saras vackra kropp.



Det här var ju inte det värsta Sara hade varit med om under sina äventyr, men hon hade helt klart gärna avstått denna behandlingen. När flickan var klar reste hon sig upp och slickade demonstrativt på sina händer och gick och ställde sig bredbent över Sara.

Utsikten uppåt visade flickans hårlösa kön och hennes hånfulla leende när hon tittade ner mellan sina små bröst. Droppen som föll på Saras axel var allt hon behövde för att hon skulle inse vad som nu väntade.

En klar stråle sköt fram mellan de smala läpparna och efter någon sekund hade den stabiliserat sig så att flickan lätt siktade in sig på Saras ansikte och fylliga bröst.



Med munnen och ögonen stängda försökte Sara härda ut, men lite urin lyckades i alla fall ta sig förbi, vilket gjorde att det sved i ögonen och smakade illa i munnen.

Flickan skrattade gällt när hon duschade Saras vridande kropp med sin varma vätska och Sara undrade hur mycket hon kunde ha i blåsan för det verkade ju nästan aldrig ta slut. Till slut kom de sista dropparna dock och flickan satte sig ner på huk och gned sitt underliv på Saras höft för att torka sig, sedan gick hon runt Sara och ställde sig bredvid henne.



-Vem är du, kvinna?

-Turist! Tänkte gå på spa, men går det till så här får jag nog klaga hos ledningen. Var din mamma och pappa?

Flickan sparkade Sara i sidan så att hon tappade andan.

-En gång till! Vem är du?

-Jag letar efter en man jag kände som försvann till havs här. Jag såg en farkost guppa i vattnet från min båt och blev nyfiken. Jag trodde verkligen inte att jag skulle hamna på ett sådant här ställe eller få ett sådant välkomnande.

-Du är ingen vanlig turist. Mitt lilla test hade fått vilken kvinna som helst att skrika och bete sig. Du bara tog emot utan att protestera. Du är från underrättelsetjänsten?

-Hör du lilla flicka! Gå nu och hämta en vuxen jag kan prata med, nu har du haft ditt lilla roliga!



Flickans söta anletsdrag skrumpnade ihop och hon gav till ett skrik och sparkade Sara igen.

-Hade du varit en man hade du redan varit död! Jag är Leonora, härskarinna över dessa undervattenspirater! Vi tar vilka skepp vi vill och ingen har kunnat stoppa oss hittills. Vi dödar och plundrar! Våga inte tala till piratdrottningen på det viset igen!

-Är du deras ledare?

-Ja! Jag är faktiskt sjutton år, även om jag ser yngre ut på grund av en sjukdom som gör att jag inte växer mer, men det har sina fördelar med att se ut att vara tolv! sa hon och putade med munnen och klippte med ögonen.

Sara kunde tro att det säkert kunde vara användbart för att locka män.



-Jag övertog imperiet efter min far! Det första jag gjorde var att göra mig av med alla äckliga män och ersätta dom med grymma och målmedvetna kvinnor som kunde lyda mina order!

-Och nu håller du hela östra medelhavet i ett järngrepp! sa Sara.

-Se! Jag visste väl att du inte var något dumt våp! Du är min fånge här tills jag vet vad jag ska göra med dig. Ha inga illusioner om att komma härifrån så lätt bara. Lojaliteten här mot mig är exceptionell.



Sara togs loss och leddes vidare bort till en mindre kupol där de låste in henne i ett litet rum med endast en säng och en lampa. En kamera på väggen täckte hela rummet och hon kunde inte se vad hon kunde göra just nu annat än att vänta.



Yoda hade nu förlorat kontakten med både fröken Kretsch och Sara Loft, men han försökte jobba vidare ändå. Med hjälp av Saras uppgifter om kvinnorna på båten drog han slutsatsen att en eventuell bas eller moderfartyg inte kunde vara alltför långt bort och han såg till att alla krafter samlades inom ett mindre område än innan.

Men vad kunde han göra sedan? Han började forska lite i tidigare piratverksamhet och fann att det var en lukrativ och inte sällsynt verksamhet. Någonstans just fanns det någon som tagit det hela ett steg längre dock. Han fann lite information som antydde att det tidigare funnits en organisation som verkat i denna regionen, men den hade tydligen tynat bort sedan sju-åtta år sedan.



Fröken Kretsch vaknade upp och kände sig groggy och yr. Hon hade nog solat för länge, munnen var torr, smakade skumt och visst ömmade det lite i fittan? Så slog det henne att hon inte var på båten utan låg under ett lakan på en brits. Snabbt hoppade hon upp och hon insåg att hennes baddräkt var borta.

Hon tog lakanet och svepte det runt kroppen trots att ingen fanns i rummet. Rummet var litet och spartanskt. Endast en lampa och en kamera på väggen fanns där inne förutom britsen så klart.



Hon vinkade lite till kameran i hopp om att någon skulle se henne, sedan provade hon dörren som visade sig vara låst. Hon satte sig ner igen och funderade på vad som kunde ha hänt.



Sara fick ett mål mat som hon snabbt åt och sedan blev hon hämtad av två vakter som förde tillbaka henne till den söta piratbaronessan som dock verkade vara grymmare än många Sara tidigare träffat.

-Så! Vill du berätta nu vem du är och varför du kommit hit? Kanske det finns en plats för en sådan duglig kvinna som du i min organisation?



Sara skulle just dra till med en någorlunda trovärdig historia när en lång kvinna gick fram och viskade något i den flickliknande härskarinnans öra.

-Vad? Här? Full beredskap! Vi kan komma att behöva strida! Inta era positioner och skjut för att döda! Du! Hon pekade på Sara. Jag tar hand om dig när jag kommer tillbaka.

Snopen och helt plötsligt oviktig, satt Sara och såg hur kvinnorna sprang till sina posteringar. Sara visades snabbt in i ett annat rum, som var ljusare och trevligare. När de lämnat henne såg hon att dörrarna var ordentligt låsta med kodlås som Sara inte kunde få upp utan utrustning.

Vad som också var uppseendeväckande var att en mansrumpa guppade upp och ner mellan ett par bleka ben som tillhörde en kvinna. Kvinnan gnydde glatt och mannen likaså. Grevinnan Loft satte sig ner och väntade. Snart skulle säkert ett tillfälle uppenbara sig då Sara kunde ta en undervattensskoter och tillkalla hjälp.



Mannens stötar kom allt snabbare nu och Sara tittade beundrande på hans fasta stjärt och på hans penis som var alldeles blank av fittsaft. När han kom böjde han bak ryggen så att alla ryggmusklerna spändes och skinkorna blev stenhårda när han sprutade in sin sperma i kvinnan under.

När han var färdig rullade han åt sidan och Sara såg att det var den försvunne grekiska popsångaren Ioannis Poupol-nånting. Han såg inte ut att lida i alla fall.

Men när kvinnan satte sig upp blev Sara ännu mer förvånad.

-I wanna be loved by you, just you and nobody else but you…..bopbopidopp….! sjöng hon glatt och lyfte sitt blonderade rufsiga huvud.



-Vid alla genmanipulerade blondiner! Marilyn! Vad gör du här?

-Ohhh! Sara Loft! Min rädderska! Vad jag blir glad att se dig! kvittrade klonen Marilyn Monroe, som Sara hade räddat från en tysk anläggning för något år sedan.

-Men, tog de inte hand om dig?

-Jaaa! Det var så att det inte fungerade så bra. Jag varken vill eller kan göra något annat än det jag skapades till och här har jag fått ett jättebra jobb. Alla är sååå snälla mot mig och jag har till och med fått en pojke att leka med.

-Hej! sa Ioannis glatt och skämdes inte över sin glänsande penis som låg tvärs över magen på honom.



-Marilyn! Du måste hjälpa mig härifrån, så ska jag hämta hjälp!

-Mja! Jag trivs bra här och vill egentligen inte härifrån!

-Snälla Marilyn! Du vet säkert hur jag kommer ut härifrån och till undervattensskotrarna!

-Marilyn vet allt du behöver veta! Jag är inte dum, fast jag är blond, vet du! Kanske om du är lite snällare mot mig än vad du var senast. Du fick vi bara springa. Inget roligt alls!



-Okej, Marilyn! Jag lovar att vara snäll! Vill du vara så hemskt vänlig att visa mig vägen.

Klonen tittade bort och plutade med läpparna. Plötsligt gick det upp för Sara att hon inte hade menat att Sara skulle fråga vänligt, utan att hon skulle vara ”vänlig”!

Sara gick bort till sängen och slog ut med händerna i en uppgiven gest.

Marilyn tittade tillgjort bort lite surmulet men lutade sig bakåt och särade på sina ben ordentligt så att hennes rosa fitta blottades i all sin elegans.

Grevinnan Loft visste att tiden var dyrbar och hon hade inte tid att köpslå eller tvinga Marilyn att hjälpa till, så hon satte sig ner på knä vid sängen och böjde sig framåt och började slicka Marilyn mellan benen.

Ganska snart blev hon påmind om att Ioannis just varit där, för hans sperma rann ut ur hennes slida när hon lekte med tungan där. Sara lät satsen rinna förbi så gott det gick, vidare ner i tyget och koncentrerade sig sedan på att stimulera Marilyns klitta genom att slicka och suga på den.

Marilyn skrattade och stönade, det märktes tydligt att hon tyckte om Saras behandling och snart försvann smaken av Ioannis och istället smakade det av Marilyns egna väta.



Sara slickade så intensivt hon kunde, men det gick ännu inte för Marilyn. Istället drog hon upp Sara i sängen så att Sara hamnade på rygg, sen svängde hon över ena benet och satte sig ner på Saras ansikte. Återigen slickade Sara nu de hala läpparna.

Klonen började smeka Saras nakna underliv, hon hade fortfarande på sig den trasiga baddräkten och nu kände Sara hur Marilyns mun lätt började kyssa hennes fitta och snart även slicka den lika väl som Sara slickade Marilyn.



Ioannis kunde så klart inte undgå att reagera på de båda kvinnorna som låg i en sextionia, utan han makade sig runt Marilyn och förde in sin långa kuk i det savande hålet. Varje gång han stötte i den blonda klonen daskade han sin pung i Saras ansikte. Han försökte även få Sara att ta honom i munnen men hon undvek honom och koncentrerade sig på att göra det skönt för kvinnan ovanpå sig.



Marilyn smaskade och verkade inte kunna få nog av Saras underliv, vilket ledde till de båda kvinnornas första orgasmer. De stönade högt och intensifierade sina ansträngningar att göra det så skönt som möjligt för varandra. De var vackra att se, Marilyn med sin naturligt kurviga kropp och blonderade rufsiga hår och Sara med sin bystiga vältränade kropp och mörka hår i en fläta som föll ner på ena sidan, med sina ansikten begravda i varandras fittor.

Ioannis kunde hålla sig han heller utan mitt i en av deras orgasmer drog han sig ur Marilyn och lät sina tjocka vita strålar skjutas ut över Saras tunga, mun och Marilyns plaskvåta fitta.

Sara brydde sig inte, utan slickade vidare i extas med sperman rinnande ner mot hennes hals och nacke.



När de båda kvinnorna var nöjda rullade Marilyn över på sidan och började smeka sig lite förstrött mellan benen. Hennes sköte var blankt och rödmosigt.

-Så min kära Marilyn! Vill du vara så vänlig att få ut mig härifrån nu?

-Okeej då! sa hon och plutade missmodigt med läpparna. Koden på dörren där borta är 341234, sedan tar du vänster och upp för trappstegen, så är du vid de där vattenmojängerna.

-Perfekt! sa Sara. Jag kommer med hjälp.

-Ansträng dig inte för vår skull, vi har det bra! sa Marilyn och kramade om den försvunne Ioannis.

-Det finns risk för att anläggningen kommer att förstöras så ni riskerar livet om ni stannar.

De bara log och började att kyssas. Sara skakade på huvudet och torkade bort lite av Ioannis säd med sin underarm från sin hals.



Fröken Kretsch hörde att något pågick och började att bulta på dörren. Till hennes stora förvåning öppnades den nästan genast och vem stod inte där, om inte Grevinnan Loft i sin baddräkt, som nu endast till nöds skylde hennes bröstvårtor, och den var sönderskuren där nere så att Saras mus syntes. Hon hade dessutom en spermarest på kinden, men fröken Kretsch frågade inte varför.

Sara log och tittade på sin brunhyade betjänt och vinkade åt henne att följa med.

-Vi får prata sedan. Släng lakanet det är bara i vägen!

Fröken Kretsch släppte tyget och sprang sedan bakom Sara med studsande bröst.

De klättrade upp för stegen och kom in i kammaren med undervattensskotrarna. Just som de höll på att ta loss en av dom hörde Sara en bekant stämma.



-Vart tror ni att ni ska?

Det var piratkvinnan Leonora. Hon stod bredbent med två stora knivar i händerna och såg inte glad ut.

-Jag har inte tid med er, vi ska strida uppe vid ytan. Alla är vid sina platser och ni ska inte varna någon! Sedan sprang hon fram mot fröken Kretsch. Med nöd och näppe kunde fröken Kretsch hålla henne tillbaka, det var inte en nybörjare hon hade att göra med, trots hennes utseende.

Sara kom till undsättning just som mulatten blivit inträngd i ett hörn. Hon lyckades med en spark få piraten att tappa den ena av sin knivar, men hon snurrade runt och sparkade Sara i brösten så att de båda behagen återigen föll ut och gungade när Sara for i golvet.

Fröken Kretsch slängde sig fram och fick tag om hennes ben, samtidigt som Sara måttade ett slag nästan från golvet. Slaget tog mitt i magen på den lilla kvinnan och hon satte sig tungt på golvet. Kniven tappade hon och nu var hon i de båda nakna kvinnornas våld.



-Nu har vi dig fast din lilla mörderska! skrek Sara och började slita sönder hennes neoprendräkt.

Fröken Kretsch tittade förvånat på hur Sara drog av henne dräkten och hur hon sedan satte sig över henne och tvingade den lilla flickan att ligga på rygg och få sina ben uppressade mot ansiktet.

-Jag har en oplockad gås med den här flickan. Är du kissnödig, fröken Kretsch?

-Jag..öh..nej, jag tror inte det!

-Ok, då får jag göra ett försök! Då vill jag att du gör som jag säger nu och inga protester!

-Vad…?

-Ta din hand och så kör du upp den i fittan på det här lilla monstret! Nu!



Fröken Kretsch tvekade några sekunder innan hon såg Saras allvarliga min och förstod att det inte fanns utrymme för diskussion. Med stor kraft satte hon fingertopparna mot det lilla hårlösa skötet och försökte få in sin hand så långt det gick. Det var oerhört trång så fröken Kretsch spottade ner mot kvinnans underliv, så att saliven nu smorde in hennes slidmynning.

Sara som satt över hennes ben blundade och försökte koncentrera sig. Det var inte lätt, men när det väl kom, så kom det med besked.

Grevinnan tittade ner mot sitt rakade sköte och såg hur hennes varma urin strålade ut och rakt i ansiktet på den flickliknande kvinnan. Hela ansiktet duschades och hon skrek så att hon fick munnen full och fick spotta ut urinen för att inte få det i sig.

-Hur går det? frågade hon bakåt.

Fröken Kretsch var stum av förvåning, men fann sig snart.

-Jo, det går bra! Hon är trång, men jag tror att jag….. såja! Nu är jag ända inne! Kvinnan skrek och krumbuktade sig när tyskans hand pressat sig in och nu uppfyllde hennes lilla slida. Nu fick hon själv känna på att bli fistad. Saras kiss var snart slut och nu återstod bara att binda ihop piratkvinnan och ge henne till myndigheterna. Fröken Kretsch drog ut sin hand på Saras order och undrade varför Sara gjort som hon gjort.

De band henne till händer och fötter, så att hon absolut inte skulle kunna komma loss. Sedan gick de bort och tog en undervattensskoter och masker.

Det kalla vattnet slöt sig om deras mer eller mindre nakna kroppar när de gled ner under vattnet och påbörjade sin färd uppåt.

Snart märkte Sara att något inte stod rätt till. Det fanns inget syre och inget batteri. Hade Leonora saboterat skotern för att de skulle drunkna?

Det fanns inget sätt att få reda på det nu, utan de tog sig så långt upp de kunde innan batterierna dog och syret var slut. Från ca trettio meters djup fick de nu hålla andan och simma uppåt så fort de vågade på grund av dykarsjuka.



De bröt genom vattenytan med varsitt flämtande vrål, för att sedan ligga och trampa vatten.

Tack och lov såg de en lite båt några hundra meter bort och de satte genast fart mot den med snabba tag. Pojken som satt i den blev riktigt rädd när båten plötsligt krängde till och inte bara en utan två nakna kvinnor vältrade sig upp i den.

Han skrek till och trodde att det var två varelser från djupet som hans farfar hade berättat om, som kom upp och skulle äta upp honom eller förvandla honom till pimpsten.

Sara och Martina skrattade åt hans rädsla, som dock snart övergick i annat.

De hade inget att skyla sig med även om Sara gjorde ett artigt försök att få in sina styva bröstvårtor bakom det silvriga tyget igen. Fröken Kretsch höll med händerna för sina vackra bröst och knep ihop med benen.



Pojken, Demetrio, som var uppväxt bland religiösa människor på en liten ö hade aldrig sett så mycket kvinna förr och han reagerade på det mest naturliga av sätt. Hans byxor uppvisade snart ett tält frampå och de båda kvinnorna såg det så klart.

-Vill du ro eller hjälpa vår lilla gentleman? sa Sara med ett leende.

-Ro du, Grevinnan! svarade fröken Kretsch och gled bort till pojken som satt i akterna med sin fiskelina i händerna.



Sara satte sig tillrätta mitt i den gamla båten, tog tag i årorna och tog i. Som hon anat poppade hennes stora bröst ut igen när hon tog i, men hon lät dom vara. Hon särade till och med på benen för att få mer spjärn. Pojken stirrade med stora ögon på amazonen som rodde hans båt.

Fröken Kretsch tog lugnt tag i Demetrios grova byxor och drog dom nedåt. Han lyfte på skinkorna och dom gled av honom och blottade hans styva penis som pekade rakt mot himlen.

Hon drog tillbaka hans förhud och kysste honom lätt på ollonet. Han kunde inte tro sina ögon och ryckte till. Tyskan var inte sen att utnyttja pojkens tillstånd, utan reste sig och satte sig sedan lugnt ner på hans kuk.

Sara tittade på hur den styva lemmen gled allt längre in mellan mulattens blygdläppar. Just som hon var ända nere skalv det till i pojken och han gnydde grimaserande när hans säd forsade ur honom och upp i fröken Kretsch.

Fröken Kretsch bara klappade honom på huvudet och började rotera med höfterna och guppa upp och ner på honom till hans stora njutning. Nu gled hon betydligt bättre när han ordnat lite glidmedel. Hon red honom till en orgasm till innan hon reste sig och lade sig på rygg med benen åt sidorna.

Fortfarande ungdomligt hård lade han sig ner på den skrevande mörka kvinnan och hans kuk styrdes rätt med en gång som om han gjort detta många gånger förr och han sjönk ända in i henne med ett långdraget stönande.



Sara log när hon tittade ner på den smala unge greken som stötte sig frenetiskt i Saras betjänt, eller var hon inte mer av en assistent? Hursomhelst verkade hennes blyghet avta efter varje äventyr de var med om, men det var kanske inte så konstigt.



Denna gången dröjde det lite längre innan Demetrio kom, men när han till slut gjorde det och hans seniga kropp spändes, stönade han högt och föll ner bredvid fröken Kretsch och nästan somnade.

Sara rodde på och lät fröken Kretsch tvätta av sig utan att säga någonting. Ibland behövdes inga ord.

En halvtimme senare nådde de land och båten angjordes snabbt vid kajen så att Sara och fröken Kretsch kunde klättra upp till allmänhetens stora missnöje.

Det här var ett gudsfruktigt samhälle där man inte fick visa ben eller axlar och så kom dessa båda kvinnor och exponerade sina syndiga kurviga kroppar. Och den stackars Demetrio! Vad hade inte han fått utstå i dessa kvinnors sällskap?



Sara och fröken Kretsch gick snabbt fram till en tingel-tangelbutik och tog vars ett par shorts och vars en t-shirt. Fröken Kretsch tog en svart t-shirt det stod ”ELLAS” på och Sara fick tag i ett vitt linne som hon drog på sig efter att ha tagit av sig resterna av den sönderskurna baddräkten.

Linnet dolde hennes fantastiska bröst bättre, men det tunna tyget fick dock hennes bröstvårtor att lysa igenom vilket hon inte brydde sig om.



Demetrio drogs snabbt bort av äldre män och de båda kvinnorna som nu försett sig med kläder gick in i butiken för att få tag på en telefon. Ägaren slog ut med händerna, men föstes åt sidan av Sara som bryskt tog telefonen och slog ett nummer där en lättad Yoda svarade med en gång.



-Jag har redan förlorat en massa tid, så vi får skynda oss! Kontakta grekiska flottan att vi har en undervattensbas på den plats jag angivit dig. De ska dyka ner och inta den och samtidigt frita sångaren Ioannis och klonen Marilyn som finns där nere. Ledaren för hela verksamheten är en kvinna som vi bundit. Hon är extremt farlig, se till att gör det klart för dom. Är det förstått?

-Jag har redan fått i väg koordinaterna och de kommer att vara där inom en halvtimme. Vi skickar en helikopter till er så fort vi kan. Skönt att höra att ni är helskinnade, vi har varit väldigt oroade här!



Sara kände att hon nu fick försöka att slappna av, det låg i andras händer just nu. Så hon och fröken Kretsch gick in i baren intill och tog sig en tredubbel whiskey och satte sig i ett par bekväma stolar utanför och tittade på hur byborna och turisterna tittade på dom med stora ögon.



De grekiska elitsoldaterna lyckades ta sig ner utan alltför mycket motstånd. När Leonora tappat kontakten så hade en stor del av hennes piratkvinnor flytt och lämnat undervattensstationen nästan helt oförsvarad. Så de fick ut Ioannis och Marilyn, även om de protesterade och sparkade.

Men av Leonora syntes inte något förutom de rep och slangar hon varit bunden med. Hur hon kommit loss kunde de inte veta, men de fick skicka ut en efterlysning så snart Sara Loft hade givit dom en beskrivning av hennes utseende.



Helikoptern som var på väg till Sara fick syn på ett huvud som guppade i vattnet och hur någon viftade med armarna. Tack och lov var helikoptern utrustad med vinsch, så en man hissades ner och fick upp den nödställde.

Flickan huttrade och var helt naken. Räddningsdykaren försökte få en filt om henne, men hon klamrade sig fast vid honom med större styrka än han trott möjligt.

Han lät henne hållas och slog filten om de båda två. Efter någon minut började flickan att trycka sig mot honom ännu mer och han kunde inte undgå att känna hur hans stånd började resa sig, men han kunde inte gärna skjuta henne ifrån sig i det här läget.

Så kände han hur hennes lilla hand hittade hans styva lem under tyget och när han tittade på hennes söta ansikte kunde han inte låta bli att bli påverkad av de stora bruna ögon som såg så vädjande på honom.



Han tittade fram och såg att de båda piloterna var helt upptagna med att flyga och säkert inte skulle se vad som hände, så han särade en aning på sina ben så att hon kom åt att smeka hela hans längd. Han lutade sig bakåt och lät filten glida ned.

Hennes späda kropp hade gåshud och hennes små bröst hade stenhårda mörka bröstvårtor som han snabbt lutade sig fram och tog i munnen, vilt slickandes och nafsandes.



Hon särade på sina ben i hans knä och lät sin högra hand glida ner mot skötet och började smeka sig med snabba små rörelser. Räddningsdykaren krånglade snabbt ner sin dräkt och struntade fullkomligt i hur gammal den lilla flickan var. Något sådant här tackade man inte nej till, tänkte han och såg imponerat hur hans kuk svängde ut och hur stor och upphetsad den var.



Flickan var inte sen att glida ner på golvet och ta honom i sin lilla mun. Han hjälpte henne och tryckte ner hennes huvud tills hon knappt fick någon luft. Då reste hon sig och hoppade upp på honom och lät honom styra sin kuk mot hennes slida för att sedan låta sin späda kropp glida ner på honom och rida honom som ingen annan någonsin gjort förut.



Mannen kunde knappt tro på sin tur när han såg hur hans kuk försvann upp i den vackra flickan de just räddat. Hon måste vara utom sig av tacksamhet, tänkte han och tog tag om hennes små skinkor och stötte sig våldsamt upp i hennes kropp.



Leonora kunde knappt tro på sin tur när hon nu hade denna mannen i sin makt. Hon knullade honom ordentligt, ingen skulle kunna säga att hon inte kunde känna medlidande.

Spänningen av knullet fick henne att komma, hårt och intensivt och hon kände hur hennes slida krampade om mannens hårda kuk innan han gjorde henne sällskap och fyllde henne med sin sats.



Just som hans kuk var klar med sin uppgift och han gled ur henne, skallade hon honom och drog upp honom från sitsen så att han handlöst föll ut ur genom dörröppningen med ett skrik.

Leonora tog en kniv som satt på väggen intill och tog sig fram till cockpiten där hon snabbt stack den ena piloten i halsen så att en stråle blod sprutade ner den andra piloten.

Han fick panik, men räddade helikoptern och fick den på rätt köl just i tid.

-Du gör som jag säger så får du leva! sa hon med ett ondskefullt leende och piloten nickade hastigt och flög dit den nakna flickan hade beordrat honom..



Sara satt och såg helikoptern på avstånd. Hon anade en figur som föll ut ur helikoptern och sedan hur den nästan tappade kontrollen. Den rätade upp sig och vände sedan och flög bort från ön Sara och fröken Kretsch befann sig på. De tittade förvånat på varandra och insåg att något inte stod rätt till.



Efter ett nytt samtal till Yoda kom en ny helikopter och den hemska sanningen infann sig.

Den grymma piratdrottningen hade kommit undan på grund av att de inte hade vetat hur hon sett ut, det kunde Sara inte undgå att klandra sig för. Nu skulle inga fartyg försvinna på ett tag vilket gladde de grekiska myndigheterna, men Leonora skulle säkert dyka upp igen. Frågan var bara när och var.

Men det är en annan historia.