Inkräktaren

Jag stod helt naken inför denna hemska man. Jag såg föraktfullt på honom. Han hade bundit mina händer och det fanns inte en chans att jag skulle kunna fly. Hans hårda tag om min kropp var smärtsamt. Men inte lika smärtsamt som att se Jonas stå tre meter bort, bunden och se på när mannen tog på mig utan att kunna hindra honom. Jonas var min kille och jag älskade honom mer än något annat. Han stod inte ut med att se mig lida.

Mannen hånlog mot Jonas för att provocera honom.

”Låt det inte gå ut över henne!”, skrek Jonas.

”Det ska jag.”, sa mannen. ”Men jag ser din hjärtskärande sorg när du ser mig med henne. Det är bra nog för mig.”

Jonas försökte slita sig från repen som hindrade honom från att döda mannen. Men förgäves.

Mannen kom fram mot mig, tog ett hårt tag om min arm och ledde fram mig mot ett skrivbord. Han tvingade mig att luta mig framåt så att jag stod vänd mot honom. Mina händer var knutna framtill och placerades längst ut i kanten på bordet. Min rygg var vänd mot mannen men mina ögon såg rakt in i Jonas’s.

Jag kunde inte tala på grund av ett tyg som sattes för min mun. Men Jonas skrek och bad mannen att inte göra mig illa. Jag anade vad som skulle komma. Men hellre att denna man skjuter mig än rör Jonas.

Mannen’s fotsteg hördes bakom mig och det hördes som om han letade bland någonting. Jonas spärrade upp ögonen när mannen kom närmare mig.

”Snälla! Jag gör vad som helst.”, bad han.

”Det är försent för länge sedan.”, var mannen’s svar.

Jag förstod inte vad Jonas blivit så rädd för innan ett piskrapp träffade mig över ena skinkan. Jag skrek bakom tyget och tårarna samlades i mina ögon. Det sved så otroligt mycket. Jonas bönade och bad igen men mannen avfärdade honom genom att upprepa slagen. Tårarna forsade ner för mina kinder. Jag var tvungen att tänka på att om inte jag var här nu så skulle Jonas vara den som den här mannen skadade.

”Snälla, sluta! Ser du inte att hon gråter?”

”Varför skulle jag bry mig?”, svarade mannen.

Mannen slog ännu hårdare. Jag hade aldrig haft så ont förut. Varje gång Jonas bad honom och sluta så piskade han mig hårdare.

Plötsligt så upphörde det. Mannen tog bort tyget från munnen och drog sin handflata över min rumpa. Han visade upp handen för Jonas. Den var täckt av blod.

”Tycker du att jag ska fortsätta?”

”Nej!”,skrek jonas.

Jag hulkade och kunde inte få fram ett ord.

Mannen tog tag i mig och lyfte upp mitt huvud mot sig.

”Tycker du att vi ska fortsätta eller vill du hellre att jag knullar dig?”

Jag såg chockat på honom. Jag kom inte på något att säga. Jag ville inte ha den här mannen på min kropp. Jonas skrek i protester.

Mannens grepp om mig blev hårdare.

”Vill du att jag piskar dig mer?”

”Nej”, sa jag andlöst.

”Vill du att jag knullar dig?”

”Nej.”, sa jag och knep ihop ögonen. Han slog till mig med piskan igen. En, två, tre gånger innan han talade igen.

”Vill du att jag knullar dig istället för det här?”, sa han.

”Sluta!” Det var Jonas igen som kämpade ännu mer för att komma loss.

”Svara!”, röt mannen.

Jag bet ihop och var rädd för att Jonas skulle hata mig för alltid när jag svarade: ”ja.”

Han vände på mig så att jag såg in i Jonas ögon igen och särade på mina ben. Jag spände hela kroppen och det högg i hjärtat när jag såg Jonas sårade blick. Han hade slutat kämpa nu. Det var meningslöst ändå. Han försökte tala till mannen men han lyssnade inte.

Jag blundade hårt och försökte att sluta tänka på smärtan på mina skinkor. Jag kände mannen’s kuk mot mina ben. Han sökte sig uppåt och in emellan dom. Utan att tänka så kved jag: ”snälla.”

Mannens plötsliga rörelser märktes tydligt bakom mig när han avfyrade ännu ett piskrapp. Jag skrek till men hann inte tänka mer innan han var tillbaka mellan mina ben. Men denna gång sökte han sig ännu mera uppåt. Han kom fram till mitt anus och tryckte in hela hans kuk in i mig. Jag skrek rakt ut i luften och såg Jonas ansikte förvridas i en plågad grimas.

Mannen juckade ut och in medans jag skrek. Han gjorde det enbart för att skada mig, inget annat.

Sedan puttade mannen iväg mig så att jag hamnade på golvet. Han tog upp piskan igen och slog några snabba, hårda rapp innan han lämnade mig på golvet gråtandes och Jonas fastbunden. Han lämnade oss ensamma men orden: detta var inte sista gången.

När jag samlat mig tillräckligt så reste jag mig upp och trots mina bundna händer så lyckades jag få upp Jonas rep efter en hel del lirkande. Han knöt upp mina rep och han hann inte mer än blinka innan jag hade kastat mig i hans famn. Vi blev sittandes där på golvet en stund. Han med armarna om mig och jag naken och hulkande.

Efter en stund så säger jag: ”vi går.”

Mannen hade inte lämnat mina kläder så jag får Jonas skjorta och hans jacka. Båda är alldeles för stora men det är bara bra. Sedan går vi ut genom dörren. Jag har svårt att gå men han hjälper mig. det är kallt ute och det finns snö på marken. När mina bara fötter nuddar marken så ryser jag. Jonas lyfter upp mig och bär mig hela vägen hem.

När vi är hemma så gör han nudlar och jag sätter mig i soffan. Jag fryser fortfarande och jag orkar inte gå och byta om. Han kommer in med två skålar och sätter sig bredvid mig.

”Vem var det?” Får jag ur mig.

”En kille som vill ha hämnd på mig.”

Jag frågade inte varför. Jag ville inte veta. Vi åt upp våra nudlar och gick och la oss. Jag låg så nära honom som jag kunde. Det kändes som om jag skulle förlora honom när som helst. Han höll om mig och jag somnade. Men mannens sista ord spökade i mina drömmar: ’detta var inte sista gången.’