I Juliettes flickrum

Det var tyst i Juliettes rum. Luften låg stilla mellan väggarna och hettades upp av solstrålarna som sökte sig in genom fönstret och gav rummet färg, gjorde det pittoreskt genom att blottlägga alla dess nyanser av rosa och rött men även av några ljusblå toner här och var. Värmen förstärkte dofterna av allehanda söta aromer. I hela sitt liv hade Juliette kallat det här sitt rum, men nu var den tiden snart förbi. Det var inte långt kvar till hennes artonde födelsedag och då, tänkte hon, skulle man väl snart flyttar hemifrån.

Hon hade lagt sig raklång på sängen strax efter att hon bäddat den, försjunken i funderingar som angränsade till den sortens frågor som lätt fick huvudet att snurra på den som var obekant med livet. Vad var det meningen att det skulle gå ut på egentligen? Hon tittade upp i taket, på plaststjärnorna från hennes barndom som fortfarande satt kvar i det, och suckade djupt men ändå lätt. Det hade inte blivit någonting av sommarlovet, kanske skulle det inte bli det av livet heller.

Snart skulle Therese ringa på dörren. Juliette bävade inför att behöva gå hela vägen ner till undervåningen för att öppna, nu när hon låg så bekvämt. Hennes föräldrar var inte hemma, det hade de inte varit på hela veckan vilket först hade varit till hennes glädje men nu mest innebar en frustration över allt hon behövde göra när de inte fanns till hands. Det här förstärkte hennes modfälldhet över det stundande vuxenlivet. Inte ens en vecka hade hon klarat själv utan att längta efter sina föräldrar. Men när dörrklockan till sist ringde skingrades hennes orosmoln kvickt och hon for upp med ett skutt.

”Hettan är så förfärlig”, fastslog Therese med en mjuk röst när hon klev in genom dörren och gav Juliette en kram.

”Ja, verkligen, jag har gått omkring i de här shortsen hela dagen”, sa Juliette och tittade ner på dem under hennes aningen för stora t-shirt.

”Det spelar ingen roll vad man tar på sig, det här är till exempel den tunnaste klänningen jag äger, men vad hjälper det?” sa Therese och fnittrade medan Juliette som hastigast granskade sin väninnas korta klänning och såg hur dess vita tyg avslöjade vännens kurvor.

Juliette gick bakom Therese på väg upp på rummet – där de oftast umgicks – och fick på ett sätt hon inte kunde sätta ord på för sig själv plötsligt svårt att slita sin blick från sin väninnas slanka ryggtavla, men framför allt från hennes fasta men samtidigt fylliga stjärt som vickade från höger till vänster. I rummet satte de sig på varsin sida av Juliettes säng.

”Det har varit en sådan tråkig sommar”, sa Juliette.

”Åh, det vet jag inte. Min kille och jag har haft väldigt roligt.”

”Jag är så avundsjuk på er, jag önskar att jag också hade någon, någon att vara sådär pirrande förälskad i. Men var träffar man en sådan kille? Alla i vår klass är ju idioter. Du ska vara glad som har hittat en kille som är äldre.”

”Du kan ju börja dejta på internet.”

Juliette slängde en kudde på Therese. ”Där finns det väl bara en massa socialfall!”

Therese skrattade förtjust, sen blev hon allvarlig: ”Du måste ha tålamod, du är ju så vacker att när du väl hittar någon kommer han inte kunna motstå dig ens i en sekund!”

”Tycker du verkligen att jag är vacker?”

”Det är ett faktum!”

Juliette gick upp och ställde sig framför helkroppsspegeln som satt på väggen intill.

”Du ser ju själv”, sa Therese.

”Vadå?” sa Juliette trotsigt.

Therese gick upp och ställde sig bakom henne, drog hennes röda hår åt sidan. ”Ditt ansikte”, sa hon, ”ditt ansikte.”

”Vad är det med det?” sa Juliette och kände hur kinderna började hetta lite.

Therese tog ett steg närmare. ”Det är som hugget ur den vitaste marmor, och dina stora gröna ögon ger det sådant liv att världen ter sig grå i jämförelse. Ser du verkligen inte det?”

”Usch”, sa Juliette, ”vilket struntprat!” Hon mötte Therese blick i spegeln, sen vände hon sig om och mötte den igen, kom närmare hennes ansikte med sitt än hon hade tänkt sig. ”Ditt ansikte däremot”, fortsatte hon med en låg röst, ”har något speciellt i sig, något som inte går att peka på; en känslighet som får det att verka som att det inte är gjort för den här världen, att det egentligen är alldeles för bräckligt. Ja, om mitt ansikte är den vitaste marmor är ditt det sköraste glas.”

Juliette skyndade bort till fönstret. ”D-det är alldeles för varmt här inne”, sa hon och sträckte sig över sitt skrivbord för att öppna fönstret. ”Vad sjutton…” Handtaget satt för hårt.

Therese satte sig på sängen. ”Dessutom har du ju en helt perfekt rumpa”, sa hon lekfullt medan hon tittade på hur Juliette putade ut den ståendes lutad över skrivbordet. ”Den är så nätt, men ändå så välformad.”

”Äsch”, sa Juliette och satte sig mittemot sin vän på sängen.

Therese skrattade igen. ”Du är så rolig.”

”Jag är så avundsjuk på ditt blonda hår.”

”Sluta”, protesterade Therese, ”du har inget att avundas, du är ju fulländad.”

Juliette sjönk ner lite så att hon hamnade på rygg, sen sträckte hon sig efter en bok som låg på nattduksbordet. Hon bläddrade i den lite förstrött, sen sa hon: ”vad är egentligen poängen med allt?” Hon såg det inte, men visste ändå på något sätt att Therese log sitt alltid lite krokiga leende nu.

”Vad är det för en konstig fråga?”

”Det var inget.”

Therese kröp fram till Juliette. ”Flytta på dig”, sa hon.

Juliette lydde och la boken bredvid sig. Therese la sig på mage och såg Juliette i ögonen.

”Poängen”, sa hon, ”är att ha så roligt som möjligt innan man dör.”

”Jag vet inte, kan du inte känna ibland hur…” Juliette avbröt sig själv.

”Känna vadå?”

”Jag vet inte…”

”Kom igen, säg!” Therese gav Juliette en lätt knuff i sidan.

”Åh, bara att alltihop egentligen är tomt.”

Therese fnös. ”Vad är det för bok du läser egentligen?!” Hon tog den. ”Mot strömmen?”

”Sluta, det är inte den!” Juliette ryckte boken ur händerna på henne och la tillbaka den på nattduksbordet. ”Det är bara en känsla jag får ibland, en känsla av att allting saknar innehåll; allt skvaller, alla fester och alla jävla… Åh, jag vet inte.”

”Du måste verkligen bli bättre på att avsluta dina meningar”, sa Therese halvt på skämt.

”Men allting: musiken, tv-programmen. Allt känns, ja, tomt; som om allt är en enda stor kuliss utan någonting bakom.”

Therese lade sig på rygg och tittade upp i taket. ”Jag har aldrig upplevt det så.”

”Jag vill bara att någonting ska hända, någonting utöver det vanliga.”

”I så fall måste du göra något utöver det vanliga, man kan inte vänta på att det bara ska hända.”

”Kanske inte”, Juliette suckade tyst för sig själv, sen låg de tysta bredvid varandra i en minut som emellertid kändes mycket längre än så.

”Jag gjorde något ovanligt igår”, sa plötsligt Therese. ”Jag och min kille.” Hon lade sig på sidan och mötte Juliettes blick som tycktes henne full av en oskuldsfull nyfikenhet nu.

”V-vadå för något?”

”Du anar inte, det var första gången för mig.”

Juliette svarade inte, väntade bara tålmodigt på att hennes vän skulle fortsätta.

”Jag gick till honom efter hans arbetsdag. Han hade precis kommit hem när jag kom dit och hade fortfarande på sig sin kostym. Vi satte oss på hans säng och pratade om något jag inte minns längre, sen kysste han mig ömt på halsen och som alltid räckte det för att skapa det där suget, du vet det som sprider sig från mellan benen ända upp till bröstet.”

Juliette hade plötsligt blivit medveten om varenda del av sin kropp; hur nära hon låg sin väninna, hur sängöverkastet kändes under hennes kropp och hur minsta lilla rörelse skapade små ljud som hotade att avslöja en för henne okänd hemlighet som hon likväl dolde någonstans i sitt innersta. Hon svalde och såg hur Thereses ögon föll mot hennes hals i det ögonblicket.

”Jag hade på mig samma klänning som nu.”

Juliette tittade reflexmässigt på den, såg att den hade åkt upp lite grann. Hon blev torr i munnen, fuktade lätt sina läppar och upplevde det som att Therese även hörde ljudet från det.

”Han viskade i mitt öra att jag skulle ställa mig på alla fyra.” Samtidigt som Therese sa det gjorde hon det så att Juliette kunde se precis hur hon hade menat; hur hon hade stått med knäna i sängen och svankat. I spegeln på väggen kunde Juliette tydligt se Therese bakifrån, hur hennes stjärt hade blottlagts så att det enda som dolde den nu var hennes vita stringtrosor.

”V-vad gjorde han sen?”

”Han bad mig sluta mina ögon.”

Juliettes andning förändrades nu, blev oregelbunden, och hennes hjärta bultade hårt. Hon kunde inte låta bli att se det framför sig, hur Therese hade stått precis som nu medan hennes pojkvän varit där, på väg att göra något med henne som hon aldrig hade varit med om förut.

”Jag kände hans närvaro bakom mina stängda ögonlock, hörde när han rörde på sig och kände hans doft.”

Juliette hade absorberats fullständigt av berättelsen nu, liksom befann hon sig bakom Therese slutna ögon. Hon blundade själv. Och långsamt, utan att hon tänkte på det, började hon sära på sina ben där hon låg på rygg och lyssnade på Therese numera agiterade röst. Det gav henne ett kittlande välbehag att känna hur ingenting mer än shortsens tunna tyg låg i vägen för hennes underliv och något okänt.

”Sen sa han åt mig, nästan beordrade mig, att öppna min mun.” Therese tittade på Juliettes kropp som sakteligen, nästan omärkbart, öppnade upp sig mer och mer. ”Jag gjorde det försiktigt, inte mer än till hälften. Jag särade egentligen bara lite på läpparna. ’Perfekt’, sa han.”

Juliette kände hur hon öppnade munnen på samma sätt, liksom hade hon förflyttats till Thereses pojkväns lägenhet.

”Ja, precis så”, sa Therese. ”Jag hörde hur han gick bort och ställde sig bakom mig, sedan hur han la sina stora händer om min midja. Förstår du hur jag menar?”

”Mhm”, sa Juliette och bet sig lite i underläppen.

”Jag kände hur han började dra ner mina trosor, hur de klibbade fast lite innan de föll till knävecken på mig. Min andning var helt okontrollerad nu, jag nästan hyperventilerade. En droppe vätska kittlade mig på vägen ner längst innerlåret.”

Therese tystnade i några sekunder och i denna tystnad blev Juliette plötsligt medveten om hur hon hade blivit betraktad, hur Therese hade sett hur hon långsamt särat på sina ben och hur hon alldeles nyss låtit sina höfter sakta höjas och sänkas så att hon kunde känna friktionen shortsen skapade. Denna insikt fick henne att stelna till. Hon frågade sig vad hon höll på med, vad det egentligen var som hände och om inte allt hade gått för långt.

”Sluta inte”, viskade Therese.

Juliette öppnade sina ögon, svalde tungt. ”M-men”, började hon men blev avbruten av att Therese tog hennes hand. Hon ryckte till vid beröringen.

”Sch, det är lugnt”, försäkrade Therese.

Juliette slappnade av vid sin väninnas ord och lät henne lyfta hennes hand och långsamt placera den där hon var som varmast. Nu bet hon sig själv hårt i underläppen. Samtidigt såg hon i spegeln hur en våt fläck hade bildats på Therese trosor.

”När han hade dragit ner trosorna på mig ställde han sig någonstans i rummet och lyssnade till mina upphetsade andetag.”

Juliette lät sin hand ligga stilla, mer vågade hon inte göra.

”Sen kunde jag höra det metalliska ljudet från hans bälte, hur han knäppte upp det.”

Therese la sin hand ovanpå Juliettes och tryckte till.

”Å-åh”, utbrast Juliette och tittade hastigt ner på sin väns hand ovanpå sin egen med en blick ansträngd av både upphetsning och förvåning.

”Såja”, sa Therese och rörde försiktigt Juliettes hand fram och tillbaka över hennes tunna shorts till dess att hon började göra det av egen kraft.

”Jag var som paralyserad”, fortsatte Therese, ”jag visste inte vad han skulle göra härnäst, bara att jag inom en mycket kort stund skulle bli knullad någonstans, och det hårt.”

Therese lät sin vänstra hand leta sig in under Juliettes t-shirt och upp till hennes ena bröst där hon varsamt började massera hennes styva bröstvårta.

”J-ja, j-ja”, stammade Juliette fram medan hon började gnugga sitt underliv nästan helt hämningslöst.

”Plötsligt kände jag hur mina släppar trycktes upp”, sa Therese, ”hur hans stora kuk pressades in i min lilla mun. I det ögonblicket höll jag på att komma, enbart till hans kraftiga andetag och erfarna kuk i min oskuldsfulla mun.”

Therese drog häftigt ner Juliettes shorts som hade blivit blöta nu, blottade hennes underliv och såg att det var helt slätrakat. ”Jag hann dock inte komma i den stunden, för rätt som det var avbröt han sig själv och ställde sig bakom mig. Han tog ett krafttag om mina höfter…” Therese tystnade en sekund, sedan befallde hon Juliette att ställa sig upp.

”V-va?” frågade Juliette nervöst.

”Kom igen, ställ dig som jag står nu.”

Tveksamt intog Juliette sin väns position varpå Therese placerade sig bakom henne.

”Din stjärt är verkligen fin”, sa hon och la sina händer om hennes höfter precis som hon sagt att hennes pojkvän hade gjort. Hon lutade sig ner och kysste mjukt Juliettes ena skinka, sedan la hon ömt sin hand på den och började kyssa hennes innerlår till dess att hon närmade sig källan till all den vätska som rann nedför hennes ben.

”Han sköt in sin styva kuk i mig med sin fulla kraft”, viskade Therese så nära Juliettes underliv att hon kunde känna hennes andetag mot det.

”Mhm?” Juliette sköt bak sin rumpa i hopp om att Therese känsliga ansikte skulle pressas mot henne, men Therese vek retsamt undan och tittade bara på hur Juliette rörde sin lilla rumpa i blindo.

”Någon gång nu sa han en sak som gjorde mig helt tokig av kåthet. Han sa att han inte kunde få nog av att knulla min oerfarna tonårsfitta.”

”A-aha”, sa Juliette och föreställde sig att Thereses pojkvän sa det till henne istället, som ju var ännu mer oerfaren, och hur hennes underliv säkerligen hade kramat om hans stora kuk hårdare än någon han knullat förut.

”Fast han slutade och gjorde istället det där jag aldrig hade varit med om förut.”

”V…” började Juliette men kunde inte avsluta meningen eftersom hon rätt som det var kände hur Therese tryckte in två fingrar i hennes underliv. Det hon hade varit på väg att säga övergick bara i ett utdraget kvidande och ett av den ostadiga andningen upphackat stön.

”Han avlägsnade sig, och sedan – helt drypande våt från min fitta – pressade han med viss styrka in hela sin kuk – sin väldiga kuk – i mitt trånga rövhål.”

Juliette kunde känna hur sängen rörde sig av att Therese hade börjat smeka sig själv nu, sedan följde den märkliga men samtidigt djupt behagliga sensationen av Therese två gracila fingrar som långsamt gled in där ingenting hade glidit in i henne förut. ”T-herese, T-herese”, stammade hon, ”det är så skönt, så underbart skönt!”

”Vad menar du?”

”Dina fingrar…” Juliette förstod av sängens vibrationer att Therese började smeka sig själv ännu hårdare av att höra henne förklara. ”D-dina fingrar…” Upphetsningen gjorde det svårt för henne att tala till punkt. ”Dina fingrar”, försökte hon på nytt, ”du trycker ju in dem i mig, å-åh du trycker ju för sjutton upp dina fingrar i mitt tighta lilla rövhål, Therese!”

Therese smekte sig själv hejdlöst nu. ”J-ja”, gnydde hon, ”jag töjer ut ditt orörda lilla rovhål åt dig.”

”Snälla Therese, fortsätt berätta för mig om igår.”

”Ja, han tryckte som sagt in sin ådriga kuk i min stjärt med hela sin styrka, och sen – efter bara några stötar – kom han till ett vrål och fyllde mitt rövhål med hela sin sats som var så stor att den rann ut och ner längst mina ben och jag skrek, jag skrek – så mycket njöt jag – när jag kände det…” Therese röst övergick till att bli oförståeliga läten som hon lät dränka i Juliettes underliv medan hon, nu allt vad hon hade, tryckte in sina fingrar i hennes stjärt så att hon skrek på precis samma sätt som hon själv hade gjort dagen innan. Juliette trycktes fram av stötarna från Therese två fingrar och utropade ett kvidande skrik varje gång samtidigt som hon skälvde av välbehaget från sin väninnas fylliga läppar. Hon kunde inte låta bli att föreställa sig att hon i detta tillstånd också fick sin mun uppressad och fylld av Thereses fullvuxna pojkvän. Hon kände hur saliven började rinna ur hennes hungrande mun, hörde i sitt inre det vrål om vilket Therese nyss hade pratat, och kunde för allt i världen inte hålla tillbaka den delvis anala orgasm som exploderade i henne så fort hon kom att tänka på hur det vore att just nu känna en enorm sats först rinna ur hennes till bredden fulla mun och sedan sprutas i hennes ansikte. Hon tänkte på hur mycket Thereses pojkvän skulle njuta av att se hennes ansikte – med hennes oskuldsfulla blick – sprejas ner helt och hållet av all hans säd. Hon föreställde sig hur han skulle komma en gång till av att möta sin flickväns blick medan hon satt och pumpade henne i stjärten med sina fingrar.

Therese, som kände sin väns orgasm i hela hennes kropp, utropade som reaktion på det: ”Jag kommer – mhm! mhm! – åh gud Juliette så jag kommer!”

De lade sig bredvid varandra, låg tysta en lång stund alldeles utmattade.

”Livet”, sa Juliette till slut, ”kanske fortfarande har mer att erbjuda trots allt.”