Fiskelycka

Man har blivit gammal och grå konstaterade jag och studerade den hängande pungen. Veck av slapp hud höljde kulornas rund, grovglest växte håret på bollarna.

Jag höll en kaffekopp i ena handen och försatte kulsäcken i rörelse med den andra. Den dansar där nere. Jag drog på mig underkläderna samt min overall. Det skulle bli en lång dag på sjön, som så många andra. Trodde jag..



I kajen såg jag ålderstigna fiskarherrar. Fiskeherrar som en gång spänstigt strykit runt i hamnarna med hungriga kukar på jakt efter föda. Hamnen var alltjämt förknippad med åtrå men stämningen var idag mättad, som en för tjock utlösning, svår att svälja.



Jag kvistade över relingen och hälsade min kapten Pettersson. En kraftig man med ymnigt skägg och isblå ögon. Biten av väder av vind utgjorde han sinnebilden av sjömannen. Han hade varit med om tusen äventyr och även tagit tusen sjögossar i musslan. På båten fanns även Cocktail, en svart man med dase som en mast. Han var stark och nästan bredare än han var lång. Det bästa var det mörka krulliga håret som räckte till midjan. Idag hade han pillat ihop det till en tung fläta som gjorde mig galen av lust.



Vi fiskade mest krabbor, en och annan ål. Den hala fisken som i så många sammanhang symboliserat den yttersta graden av njutning, bokstavligen. Vi skulle nu vara ute på sjön två veckor i sträck som vanligt.



Efter två dagar på havet gled man in i rutinerna igen, och vi gled in i varandra. Cocktail var inte lika lekfull som vanligt, han hade problem magen och smärtan la sorti över sexlekarna. Men kapten och jag hade det gott i vanlig ordning. Han brukade komma till mig när sista buren var upphalad. Han kysste mig bakifrån med sina tjocka läppar och blåste mig i örat med en andedräckt som doftade av fisk och tobak. Hans grova hand letade sig in innanför overallen och med vana rörelser väcker han min sjögurka till liv. Jag känner hans hårda spjut trycka mot min avvaktande röv, jag väntar på honom. Så drar han av min overall, lite hastigare än vanligt och letar sig ner till mitt bruna näste. Han rör tungan över virveln och frustar av vällust. Han stöter in sin hala tunga i mig och jag spänner ringmuskeln runt den. Hans skägg river mina skinkor och händerna letar sig till min kulpåse.



Efter att ha blundat av njutning öppnar jag mina ögon och möter Cocktails blick. Han har fuktiga, vädjande ögon. Jag skiter hårt som sten, säger han sammanbitet, hjälp mig. Vi förstår båda två vad han menar och jag närmar mig honom sakta men målmedvetet. Lägg dig på mage över tunnan, befaller kapten Pettersson, och du, säger han till mig, lossa proppen i Cocktails arsle. Jag tar stadigt grepp om den tjocka flätan och drar honom till mig. Jag spottar honom i röven och försöker trycka mig in. Visst är det något som blockerar utgången, jag ser ett hårt torn i mynningen som gör mig nyfiken. Kapten det är omöjligt, säger jag och faller ner på knä. Undergivet men bestämt närmar jag mig hans svarta grotta. Jag drar efter andan och pressar mina fuktiga läppar mot hans läckra hål.



Jag suger med all kraft jag kan förmå. Munnen fylls mycket riktigt med något stenhårt med nötig men lite unken arom. Jag tuggar gott i mig och sväljer hårt, jag vill ha mer av det bruna guldet. Kapten Pettersson grymtar förnöjt och dunkar mig i ryggen som om han hade fått en idé. Jag möter hans blick och vi båda inser nästa drag. Jag vänder mig snabbt, ända mot ända och svankar för allt vad jag är värd. Pressa skriker kapten Pettersson till Cocktail med brusten stämma, samtidigt som han munknullar Cocktail. Med dimmig blick vänder jag mig om och urskiljer hur negerläppen spricker upp runt kukskaftet. Nu kommer korven och jag kvider till. Den arbetar sig in i mitt svultna hål och jag njuter av smärtan den orsakar. Nu är den i mig. Skit tillbaks den hojtar Pettersson med svettpärlor i pannan. Jag tar i för kung och fosterland och hör hur Cocktail vrålar. Ett djungelvrål, tänker jag.



Vi fick inte så mycket fångst den här gången, men vi fick annat.