Barbafarsan

KAPITEL 1: DANGER DATING



Frånvaron var rekord låg den där kvällen, på ca 0. Detta hade aldrig hänt tidigare men om det hade någon betydelse kunde ingen säkert veta.

Jaget, Barbafarsan, Panta, Insjösjukan, Dassjäsarn, Bak&frambyxan och Plastpolymsonen livade upp varandra genom att fira högtiden; receptionisternas dag, denna 12 maj 2006. De delade broderligt på en lättöl som gjorde dem ordentligt runda under fötterna! Ingen av grabbarna kände nån ”receptionare” men å andra sidan hade de aldrig

träffat påskharen heller, och den pajasen firade ju alla.

I fönstret låg en dammig Cannabisplanta som de klädde i julgransbelysning och Davidsstjärna, sedan vevade de igång grammofonen & bjöd upp varandra till dragspelets klassiska toner.

– ”Det ä´ dans på Brännö brygga, en gammal och kär tradition, hej vad dä´ går och jasså det gör det. Jo visst ä´ det så, har du svårt att förstå?”

Stämningen var la ändå lite si sådär med facit i hand, de hade nämligen bara en halv loranga flaska kvar i backen, grabbarna var på vippen att bli törstiga och hade lågt blodsocker.

Just när de skulle börja lipa hördes ett grovt skällsord utifrån gården, alla gick dragna men fulla i faan mot fönstret och kastade ut ett getöga.

Där ute på gården låg en naken kärring i en kundvagn och förpestade idyllen som annars var lika säker som en socialdemokrat i vilt pladder om ingenting.

– ”Snart så är det vinter” vrålade tanta ursinnigt och slängde bena i vädret så att vagnen for en bit bakåt.



Panta: – ”Är inte det där din morsa? Snacka om hängiga hyllor alltså!”

Bak&frambyxan: – ”Nja, nästan skulle man kunna säga, du har en poäng där”.

Barbafarsan: – ”Dessa nerköp till kvinnofolk, se bara så den där bär sig åt! Skumt”.

Bak&frambyxan: -”Under förebärande av medmänskliga skäl borde vi göra allt som står i vår makt för att få saken utagerad”.

Dassjäsarn: -”Vilken sak, måste du snacka sånt slipslarv?”

Då insåg Bak&frambyxan att han hade gått för långt, eftersom han själv inte visste vad han hade menat med uttalandet. Han bad om ursäkt för sitt klumpiga agerande,

och detta accepterades så småningom, fast det var länge ovisst hurvida felsteget kunde förlåtas eller ej.

Insjösjukan: -”Låt oss få undan packet från gårda, vi gycklar henne ända till Tjörn!

Grabbarna öppnade fönstret och slängde sig utför stuprännan, det blev en smärtsam kamp mot gravitationen men de tjänade ju in en hel fucking minut.



– Eländet fick syn på pojkarna direkt, hon speglade sig i sin fettma och klämde fram: – ”Åhh, vad jag är mullig! Kom så får ni sitta i tantens knä!”

Plastpolymsonen: – ”Sluta nu, ser vi ut som ett gäng playboys eller? Jag är änna bara 14 år, och behöver målsmans underskrift vad det än gäller.”

Barbafarsan: -”Hade du haft en rullator så hade jag tatt dig bakifrån, men det här verkar krångligt.”

Panta: -”Där vred du skallen i skruven, gumman borde trakassera män i sin egna ålder.”

Tanten: -”Nu tar ni min sexualitet på allvar annars blir det andra kanelbullar, seså ner med både braxer och kallsipper på momangen.”

Jaget: -”Latenta önskningar som manifesteras omedvetet, mycket intressant.”

Bak&frambyxan: -”Hallå där, vi skulle ju sköta snicksnacket ju. Varför får inte jag spåra ur som alla andra dårå?”

Dassjäsarn: -”Bråka lagom era flöjtar, visa nu lite respekt för den äldre rynkan i sällskapet.”

Tanten: -”Äh, älskar man snusk så är man inte den som är den, dessutom gillar jag lugna hemmakvällar.”

Panta: -”Missförstå mig inte nu damen, men ni är ungefär lika söt som ett begagnat uppslagsverk.”

Tanten: -”Ska ni ta mig idag eller? Tala i klarspråk för bövelen och tack på förhand.”

Plastpolymsonen: -”Vi vill bara ha sagt att ni borde lämna vårt place innan någon säger nåt olämpligt.”

Tanten: -”Ni har inte 5 spänn till ett rikssamtal då?”



Grabbarna kunde inte låta bli att styvna till en aning i skrevet, när ett tillfälle som detta gavs. Därför beslöt de sig för att genomföra sin första gemensamma

gangbang. Det klingade bra i tantens öron det, snabbt svängde hon bakut och blottade sina överdrivna belgian blue skinkor.

Nog kände sig Barbafarsan en aning generad, vad skulle man säga om honom när han knullade socialfall på gården?!

Men han var ju å andra sidan inte den som va den, så han lirkade fram sin kvinnligt ergonomiska kuk och lät den bottna både högt och lågt, i mun, mus och röv.

Kärringen berättade att hennes fitta enbart hade fått smaka konserburkar på senare år, så detta kunde bli inledningen på ett makalöst fint förhållande.

Barbafarsan juckade så att både kärringen och vagnshjulen skrek, en pensionär (Vilma Bajsson) från grabbarnas trappuppgång gick förbi och beklagade sig över

denna okristliga synd. Efter moralkakorna ruskade hon irriterat om Barbafarsans kuk så att två matskedar säd pumpades iväg och dessvärre landade rätt i handväskan.



Vilma Bajsson: – ”Nej, vet du vad. Så här får det inte gå till, fy på er allihopa!” Hon surplade i sig från väskan med en skarpsinnig och undersökande blick.

Hon svalde samvetslöst och traskade vidare med näsan högt i vädret.

Panta: – ”Gå inte redan snälla ni, här finns det flera spermadonatorer.

Tanten: – ”Den där tar jag hand om din lille parvel!”

Snabbt som en vässla var hon där och fumlade i Pantas kallingar, han ville inte erkänna att det kändes fröjdefullt att ha tantfingrar runt snorren men det gjorde det!

Grabbarna ställde sig i kö och runkade och snart var alla påsatta och glada.

Tanten: -”Tänk att stora feta jag har fått 7 pojkvänner, och samtidigt dessutom.

Plastpolymsonen: -”Är detta en så kallad dejt, har allt hört talas om det begreppet”.

Tanten: -”Det kan du skriva upp, ni gick rakt i fällan. Knulla mig mera nu, på alla tänkbara sätt tack, använd er fantasi och tänk långsiktigt.”

Barbafarsan: -”Jag tror det räcker med äventyr för er pojkar nu, säg adjö till den snälla damen som tog eran oskuld.”

Tanten: -”Ni stannar här, och försök inte med några trix, vill inte nån av pojkarna gifta sig, va?

Barbafarsan: -”Är du helt lockad i öronmusslan, Grabbarna ska hem och sova nu, begrips?!”

Tanten: -”Då får ni allt ta mig med er. Jag behöver mat, kläder och omtanke.



Barbafarsan gick snabbt över till plan B: reservåtgärd nr 5 vid misslyckad dejting. Han skulle spela aggressiv samt uppvisa tecken på storhetsvansinne.

Du ska bort och detta på stört, vrålade han och knöt sin ena näve på ett gammalmodigt ryskt vis.

Han slet tag i vagnen och sprang så fort som dom skraltiga hjulen tillät, kärringen stönade:

– ”Du är så stark, som en riktig galt. Ingen sinekur här inte.”

Barbafarsan däremot verkade missnöjd med sin sugga för han skickade av hela ekipaget rakt ut i trafiken.

Kärringen försvann bakom en långtradare med gapskriket: -”Jippi, precis som på Liseberg! Vi ses snart…”

Barbafarsan: ”Ja, hon visste allt vart skåpet skulle stå. Dessutom hade hon ingen bättre förvaringsplats!”



När grabbarna traskade in på gården igen bemöttes dom som hjältar, jorå en granne klappade faktiskt händerna så det så.

Tydligen hade kärringen stulit vagnen från konsum utan att lägga i en 10:a, och det var naturligtvis oacceptabelt!

Så Barbafarsan belönades med simborgarmärket för sitt mod och sin sociala kompetens, han svor i ett gripande tal att alltid bära märket i sitt halsband,

både i vått och torrt.

-”Kära medmänniskor och skattebetalare, ibland måste man vara hård och bjuda på att det går åt helvete,

men se för guds skull till att det kommer från hjärtat!”



Alla hurrade och ägaren till konsum gav honom en hel europapall med hallonsoda, dessutom fick allihopa gratis inträde till butiken så länge dom levde.