Strängar 2

STRÄNGAR 2 – Förvirring



av Andrew Loss





Det här är del 2 i serien ”Strängar”. Delarna fungerar fristående, men för att få en sammanhängande bild rekommenderar jag att man läser delarna i ordning.

Betygsätt och skriv gärna kommentarer!

Mvh

Andrew Loss



***



Väckarklockan bredvid sängen visade på 02:15 och vi måste alltså ha slumrat till en stund. Hennes huvud vilade på min högra arm och hon blinkade lite yrvaket samtidigt som hon vaknade och log mot mig. Hela hon utstrålade att vara i ett lite tilltufsat tillstånd med håret på ända, bara fragment av läppstift kvar på läpparna och lite lätt utsmetad maskara. Men jag är helt säker på att hon aldrig hade varit vackrare än i just det ögonblicket. Jag drog vänstra handens fingrar genom hennes underbara hår, som låg lite rufsigt tillknycklat i total oordning, smekte bak håret från kinden till bakom örat. Lät pekfingret försiktigt vandra från ögonbrynet ner till hakspetsen, kysste lätt hennes mjuka, avspända och lite varma läppar.



Det jag kände var någonting mer än kvällens och nattens galna kåthet. Jag var fylld av ett lugn och en harmoni jag inte känt någon gång tidigare. Jag var helt enkelt lycklig.



Höger arm hade nästan blivit lite bortdomnad och jag flyttade lite på armen under hennes huvud. Värmen från hennes kropp strålade tryggt mot mig under täcket och minsta rörelse avslöjade alla de blandade dofter som doldes där nere och fläktade upp som konkreta bevis för att det som hade hänt faktiskt hade hänt.



Egentligen ville jag bara ligga kvar och hoppas på att tiden skulle stå still och att vi aldrig skulle behöva konfronteras med någonting annat än det som just var, där i sängvärmen. Men jag ville mer, ville inte att vårt gemensamma skulle vara begränsat till en kort stund i hennes säng i hennes sovrum i hennes lägenhet just den här okristligt tidiga lördagsmorgonen.



– Du sade någonting om te, vill jag minnas.



Jag drack egentligen helst inte alls te. Kaffe var mer min grej, men jag kände en stark övertygelse om att detta kunde vara rätt tillfälle att ge en kopp te en ärlig chans.



– Ja, det gjorde jag ju. Är du också lite hungrig?



Det hade gått några timmar sedan vi alla satt och åt av hennes kycklingrätt och nu kurrade det nästan lite i magen.



– Hmm, kunde nästan tänka mig en liten macka ute i köket. Tror du går att ordna?



Vi satte oss upp i sängen och såg oss lite yrvaket omkring, skådade ut över det lilla trevliga kaoset på sovrumsgolvet. En strumphållare i en hög tillsammans med två ljusa strumpor, ett par tunna vita trosor (vars doft jag plötsligt nästan tyckte mig kunna förnimma), strax intill en vackert spetsmönstrad BH utsträckt mot min egen vita skjorta. Allt tillsammans bildade ett spår, en röd tråd, ut till hallen utanför sovrummets varma ljus.



Ännu en kyss, nu lite djupare, blötare, men lugn och avslappnad. Motvilligt drog jag mig ut från täckets värme och huttrade till lite av den plötsliga avkylning min nakna lite fuktiga kropp utsattes för. Stod en liten stund och njöt av att naken och med ett halvvaket morgonstånd rakt ut i luften se henne ligga utsträckt i sängen och le tillbaka mot mig.



Jag tog upp skjortan från golvet och drog på mig den över huvudet. Den översta knappen var borta, men det kändes nästan som en acceptabel förlust. Ett liknande klädkaos rådde på köksgolvet. Kalsongerna låg ihopkorvade i en hög tillsammans med byxorna. Byxorna hängde jag över en stol. Kalsongerna drog jag på mig. När jag vände mig om kom hon ut i köket, iklädd en ganska kort vit morgonrock (vitt verkade vara hennes färg). Vi stirrade ut över kaoset med disken, som ju var den officiella orsaken till att jag hade stannat kvar när de andra åkte iväg. Så mycket plockande med disken hade det ju nu inte blivit kvällen innan.



– En lite macka ute i köket, sade du?



Hon vred på ugnen och plockade snabbt fram mjöl och lite andra ingredienser från skåp och kyl och vispade ihop någon sorts smet och plattade ut den till två stora kakor på en bakplåt.



Under tiden som ugnen värmdes upp hjälptes vi snabbt åt med att hjälpligt plocka undan tallrikarna och den övriga disken till högar på diskbänken. Plåten åkte in i ugnen och efter en stund satt vi vid köksbordet och drack te (helt OK, faktiskt) och åt nygräddade scones med ett par olika sorters marmelad. Kolhydraterna var välkomna och vi fylldes med ny energi.



Samtidigt som samtalet berörde djupheter som sconesrecept, marmeladsorter och den eviga frågan om huruvida det var teet eller kaffet som var guds främsta gåva började en välbekant känsla återvända. Jag satt lite avslappnat tillbakalutad en liten bit från bordskanten och blev torr i halsen och nästan lite hes när jag insåg att en bultande hård erektion på nytt och okontrollerbart reste sig mellan benen på mig. Hon hade tystat och satt med munnen halvt öppnad, stirrade tvärs över bordet och ner i mitt skrev. Det blev som ett outtalat startskott och jag for upp från min stol, som välte bakåt och slog i väggen med en duns, och drog med henne upp, tryckte henne mot köksbänken samtidigt som jag drog isär hennes morgonrock. Hon var helt naken under och jag tryckte ganska hårt in två fingrar i det blöta skötet och började röra hela handen i en bestämd nästan cirkulär rörelse in, upp, fram, ut och in igen. Hon lade armarna över mina axlar och kysste mig vilt, samtidigt som hon stönade högljutt och gällt varje gång mina fingrar penetrerade henne.



– Ja, så, hårt, var inte försiktig, aah!



Hon ryckte snabbt bort min hand som om det var väldigt nära för henne. Min handflata bar på en liten sjö av safter och jag runkade snabbt och hårt ut det hala och blöta över mitt bultande stånd.



– Kom nu hårt och spruta i mig en gång till!



Hon hoppade upp på köksbänken bakom, satte sig längst ut på kanten och höll benen brett isär. Skötet hade öppnat sig som ett vått och vackert ostron. Höjden stämde perfekt och jag riktade mitt stånd rakt fram och gled direkt in i havsfruktens lilla gap. När hon lutade sig lite mer framåt blev penetrationen både djup och trång samtidigt som klitoris trycktes mot mig varje gång jag kom in längst in. Jag lade all kraft och tyngd framåt varje gång jag stötte hårt och djupt in i henne. Hennes armar vilade runt min nacke och vi kysstes och stönade hest och dämpat när vi samtidigt närmade oss. Min händer smekte eller nästan knådade de mjuka brösten uppåt och inåt hårt mot varandra. När det var möjligt knöt hon då och då benen runt mig och pressade mig ännu hårdare in i henne. Hon kom ett par sekunder före mig och när jag nådde min kulmen var det knappt att jag kunde hålla balansen.



Rörelserna stannade sakta av och vi stod kvar, på nytt svettiga och andfådda med mig kvar i hennes blöta sköte, vars safter nu sipprade ut och droppade ner på köksgolvets plastmatta. Hon lade benen runt mig och höll sig hårt fast, log mot mig igen.



– Varför gör du såhär med mig?

– Jag gör väl ingenting, kan väl inte hjälpa att jag fick värsta staken bara av att helt oskyldigt sitta och äta scones med min spelfröken. Fast, nu känns det kanske inte i första hand som att jag står här i köket sammanfogad med just min spelfröken. Vet inte vad du känns som, vet bara att det känns väldigt bra.

– Får jag smaka?

– Vad?



Hon puttade bort mig lite från bänken och ställde sig på knä framför mig. Mitt stånd hade slaknat halvvägs när hon först började låta sin tunga dansa lätt mot ollonets underkant, för att sedan låta hela munnen ta emot mig. Hon höll och runkade lite försiktigt i kuken som på något sätt fick nytt liv. Jag kände hur de sista dropparna av sats sögs ut och hamnade i hennes mun. Erektionen blev inte omedelbart stenhård men det smackande sugandet gjorde att jag närmade mig utlösning en gång till. När hon tog mig längre och längre och djupare in var det som om kuken till slut gav med sig och växte ut till full storlek igen och hon fick kväva en kräkreflex. Till slut pressade hon själv staken förbi svalget en bit ner i halsen och det blev en väldigt trång och mjuk känsla. När jag stönade att jag skulle komma höll hon ollonet i munnen och jag kom och sprutade det sista jag hade i och runt munnen. Den sista utlösningen gjorde nästan ont i testiklarna och jag kände för första gången att jag faktiskt inte kunde ge mer.



Hon reste sig upp och med sin egen saliv och min sats och smak rinnandes ur munnen kysstes vi länge och härligt.



– Jag har alltid fantiserat om det där, men när det har kommit till kritan har jag aldrig velat att någon skall spruta i munnen på mig. Det är så konstigt med dig, du får mig att känna mig ren som den vitaste nysnö och samtidigt underbart snuskig och smutsig om vartannat och på samma gång lycklig i en märklig blandning.

– Jag kan inte neka till att jag har fantiserat en del om dig, för det har jag verkligen gjort, men det här är så mycket mer än bara en förverkligad fantasi. Just nu är du allt jag vill ha.



Vi såg tyst på varandra med det som kändes som en djup gemensamt delad känsla och jag ville återigen att tiden bara skulle stå still och aldrig mer röra sig en endaste liten millimeter.



– Hmm, om det inte vore för att jag är orolig för att folk skall börja prata fick du gärna stanna kvar en stund eller en vecka till, men nu tror jag, även om det tar emot, att vi måste se till att du kommer härifrån. Glöm inte gitarren, vi övar på tisdag!



Jag hade letat upp mina kläder och gjort mig i ordning. Ytterkläderna hängde prydligt vid ytterdörren, som en påminnelse om att fredagskvällen faktiskt hade påbörjats alldeles fullständigt lugnt och städat och i god ordning. Gitarren hängde på min rygg när hon stängde ytterdörren efter mig med en försiktig duns.



Efter en frisk cykeltur var jag hemma igen och när jag klev in i duschen var klockan nästan halv fem.



Varje tisdagskväll var det gemensam övning för det som, kanske lite fantasilöst, kallades för Stora Gitarrorkestern. Alla som hade varit med hemma hos henne på fredagskvällen och några till var med. Hon stod inne i ensemblesalen och väntade på oss när vi kom in.



Mötet och kvällen blev dock inte alls som jag hade trott. Dagarna efter det som hände hade jag tillbringat i ett sorts tillstånd av inre rus, där mina tankar ständigt återvände till henne, lägenheten, dofter, ljud, värme, kyla. Mitt under en mattelektion på måndagsförmiddagen hade jag plötsligt kunnat förnimma hennes smak och insåg att jag bara satt och stirrade rakt fram med dimmig blick någonstans i fjärran. När jag kom in i ensemblesalen på tisdagskvällen bröts förtrollningen och ingenting av det jag hade hoppats på i form av en vänlig blick eller kanske ett litet snett leende upp mot den där smilgropen infriades. Hon tittade rakt fram utan att ens möta min blick och jag togs raskt ner på jorden igen. Hon visade nästan en sorts irritation mot mig som jag aldrig hade sett tidigare och jag började omedelbart bearbeta en känsla av att det var över, nästan innan det ens hade hunnit börja. Snacka om mental bergochdalbana.



Övningen höll på i sin timme och det slumpade sig så att det faktiskt inte alls föll sig naturligt för mig att stanna kvar lite längre och bara prata lite med henne. Plötsligt satt jag där på cykeln i kylan på väg hem och kände att jag hade förlorat något jag inte ens hade hunnit få, något jag inte heller hade rätt att kalla mitt.



Onsdag och torsdag gick jag som i en tjock dimma och jag minns knappt ens vad jag gjorde. På torsdagskvällarna hade jag min individuella gitarrlektion. De senaste åren hade jag alltid haft kvällens sista tid, 17:30. Just denna torsdag kom jag säkert en halvtimme i förväg, vilket jag aldrig brukade göra. Nu satt jag där i en soffa utanför dörren uppe på andra våningen och försökte höra hennes röst. Vet inte vad jag höll på med riktigt. Såhär brukade jag faktiskt inte bete mig. Lektionen innan min höll över fem minuter och sedan var det äntligen min tur att kliva in. Tjejen före mig hejade glatt och jag tror att jag minns att jag hejade tillbaka innan jag stängde dörren efter henne.



Jag gick runt pianot och där bara satt hon på pianopallen. Jag undvek att möta hennes blick och började i stället ta in henne nerifrån och upp. Ljusbruna ganska högklackade sandaletter i matt skinn, ljusa tunna strumpor på de tätt sammanhållna benen (samma strumpor som i fredags?), en nästan lite tajt, enkel sandfärgad kjol, som precis räckte nedanför knäna och en vit, tunn men inte genomskinlig blus med halvlånga ärmar och ganska hög knäppning upp mot halsen. Ansiktet, nej, jag undvek ansiktet, ville inte försöka möta hennes blick än. Håret, inte alls underbart rufsigt som i lördags morse, utan snyggt fixat, fasen hade hon inte till och med varit hos frissan? Igen?



Nu mötte jag hennes blick och hon mötte faktiskt även min och hon log äntligen, även om det var lite avvaktande.



– Förlåt, för att jag betedde mig lite konstigt senast vi sågs. Vet inte riktigt vad som hände, men jag kände bara att allt hade blivit för mycket och att min nya värld, med dig, kolliderade med min gamla. Kände att jag hade ett behov av att hålla isär det som inte hör ihop och då blev jag lite taggig utåt.



Samma problem som jag hade, fast tvärt om. Jag hade ju försökt baka ihop hennes olika delar till en ny helhet. Fasen, det här med relationer är ibland inte alls speciellt enkelt.



– Räck mig din gitarr.



Hon tog emot gitarren och lade den på ett bord vid ett fönster bakom pianot.



– Jag har dock ett problem jag hoppas att du kan hjälp mig med. I morse bestämde jag mig för att det vi nu kort har skapat, relationsmässigt, måste få ett definitivt slut, att jag helt enkelt inte har utrymme mentalt för mer än en enkel elev-lärar-relation. Men det har inträffat en sak.



Hon reste sig upp och började sakta dra upp kjolen, över knäna, förbi strumpornas spetskant och strumphållarens små spännen, vidare upp förbi ett par väldigt tunna, ganska vida, vita trosor med bred spetskant. Kjolen stannade kvar ovanför höfterna.



– Jag insåg under dagen att den ende jag tog på mig de här kläderna för var dig och nu har jag ett litet problem.



Hon vek undan trosans gren, tog min högra hand och tryckte den mot skötet, som formligen svämmade över när handen trycktes mot det mjuka och varma.



– Förstår du? Det här funkar inte, jag kan inte vara ifrån dig. Hjälp mig nu, så lovar jag att kompensera dig sedan.



Hjälpa? Kompensera? Ett plaskvått sköte? Vad är det här? Helvete! Var det jag som beskrev det som en bergochdalbana? Tänk om någon kommer in? Kan vi hålla oss tillräckligt gömda bakom pianot? Brukar ens någon komma in när vi har lektion? Har någon någonsin gjort det? Den stenhårda kuken mellan benen verkade inte bry sig, över huvud taget, och hade ett tydligt svar på alla frågor som dök upp.



Jag fällde ner pianolocket med min lediga vänstra hand och hon lutade sig lite lätt mot det tunga pianot, vänd mot mig med benen lite lätt isär. Vi förenades i en kyss och jag fortsatte att ganska hårdhänt penetrera henne med först två och sedan tre fingrar, handflatan hårt pressad mot klitoris. Tungorna brottades i en hårdhänt kamp i våra munnar, stönanden som kvävdes mellan och inom oss.



Hon tog bort min blöta hand från det lilla paradiset, knäppte upp mina byxor och drog ner byxor och kalsonger till knäna. Kuken stod rätt upp, riktad mot hennes ansikte och hon slöt min sjöblöta handflata runt min egen stake och hjälpte mig att dra ut det våta hala, smorde in staken.



Jag satte mig ner på knä framför henne och lät tungan börja dansa runt, men det var tydligt att det var väldigt nära för henne, så hon sänkte sig i stället bredbent ner över kuken och penetrerade sig själv nästan sittandes på huk, kvävde ett stön av njutning när jag gled in djupt. Vi hamnade i en nästan lite gymnastisk ställning, där jag, ståendes på knä, fick stödja mig framåt med händerna mot pianot. Hon hängde med armarna runt min nacke och närmast red min kuk. De strumpklädda benen brett isär, könet som pressades hårt mot mig varje gång hon kom längst ner.



Det måste ha varit en ganska jobbig ställning, men det dröjde heller inte speciellt länge innan det gick för henne. Hon stampade till hårt i golvet med klackarna, ett kvävt tjut in i min mun. Under någon sekund höll hon på att tappa balansen bakåt, men vi fick ordning på det hela.



Blickarna möttes och det fanns någonting nytt, vilt i hennes ögon. Vi reste oss upp och hon stöttade sig mot pianot med händerna.



– OK, det var, intressant, men nu måste vi gå härifrån. Någon kan ju komma!



Jag kanske i och för sig höll med henne om att det hade varit intressant och, visst, det fanns en risk att någon med nyckel skulle kunna komma in, men jag var inte speciellt tillfredsställd, snarare oerhört frustrerad och jag drog lätt irriterat upp kläderna från knäna och lyckades med att inte riktigt lyckas med att vika in mitt våta praktstånd innanför kalsonger och jeans. Jag stirrade fascinerat på de nu nästan genomskinliga trosorna. Trosgrenens blöta tunna tyg spändes mot skötet när hon drog upp och rättade till trosorna.



När hon hade fixat till sina kläder lade hon sin hand på min groteska bula.



– Jag lovar att du skall bli kompenserad, lovar, men nu måste du snyggas till lite.



Hon räckte fram någon sorts våtservett som hör till de hemligheter kvinnor tydligen kan tänkas ha i sina handväskor. Jag hade fått en ganska missklädsam rodnad runt munnen från hennes läppstift och då kunde det ju vara bra med någonting att torka av sig med. Själv gjorde hon en motsvarande operation och avslutade med att bättra på läppstiftet en aning.



– Här!



Hon räckte fram handen och gav mig en nyckel.



– Vi går ut tillsammans, men sedan vill jag att du ger mig fem minuters försprång. När du kommer till mitt hyreshus vill jag att du går in genom källardörren på baksidan och tar hissen upp till min våning. Försök att inte märkas.



Nu hade hon det där lilla sneda leendet upp mot smilgropen. Hon kramade mig och vi fortsatte att tala viskandes i varandras öron.



– OK, det låter ju som någonting jag borde klara av. Men du, gör ingenting dumt, som att duscha eller så.

– Jag skall inte duscha, du kan vara lugn.

– Jag är inte lugn, jag är frustrerad, och kåt.

– Du sa hemma i köket att du hade fantiserat om mig. Finns det någon fantasi kvar som du gärna, vill…?

– Det kan du lita på.



Jag kysste henne spelat kyskt på pannan och vi släckte, gick ut och låste.



Det knakade lite från hisschaktet när hissen rörde sig nedåt mot källaren. Jag hade skapat drygt fem minuters marginal genom att frustrerat ta en omväg på väg hem till henne. Den där bultande och nästan värkande erektionen ville verkligen inte ge sig och jag visste exakt hur jag skulle gå tillväga för att råda bot på det lilla, eller stora, hur man nu ser på det, problemet.



Väl uppe på hennes våning var trapphusets belysning släckt, men det var enkelt att hitta fram till hennes dörr i ljuset från hissdörrens lilla fönster. Dörren var olåst och jag smet snabbt in. Hon stod några meter in i hallen och såg på mig. Hon hade bytt skor till några sannolikt något mindre bekväma pumps som hade högre klackar, men i övrigt var hon precis som när vi nyss skildes. Nu hade hon den där minen igen, med munnen halvöppen, ansiktet i övrigt helt neutralt och harmoniskt. Väntan? Kanske förväntan?



Skor och ytterkläder slängdes i en hög direkt innanför dörren. På väg fram till henne slet jag snabbt av mig resten av mina kläder så att jag var helt naken när jag var framme hos henne. Hon tog tag med båda händerna i min hårda nakenhet samtidigt som jag snabbt började knäppa upp knapparna i hennes blus, drog upp och av den över huvudet, pressade henne mot väggen med mina händer hårdhänt tryckta runt brösten. Hon fick in en hand bakom sig och drog ner kjolens dragkedja, så att kjolen kunde krånglas ner på golvet.



Jag drog upp hennes trosor så att tyget spändes hårt mot skötet och smekte intensivt den blöta, redan öppna, springan genom det tunna tyget. Med de lite högre klackarna verkade höjden stämma ganska bra. Jag drog undan trosgrenen, höll staken rakt ut och tryckte, hårt i flera stötar, in den rätt in i det våta tills jag höll henne hårt pressad mot väggen med kraften från min penetration. Fortsatte att stöta så, ganska brutalt hårt samtidigt som jag masserade hennes BH-klädda bröst. Jag betraktade hennes ansikte. Fortfarande den halvöppna munnen, som signalerade att hon inte hade någonting emot behandlingen, att hon gapade efter mer.



Jag hade ju fått en viss uppvärmning och var ganska nära att komma, men här skulle det inte sprutas, inte än. Jag njöt av att vara i en situation där det var jag som styrde.



– Ta av dig trosorna och BH:n och ställ dig på sängen på alla fyra med baken mot mig.



Utsikten med den uppspärrade baken, inramad av strumphållaren, som spänt höll de ljusa strumporna på plats, var bekant från i fredags kväll och jag började på samma sätt som då med att pressa in tummen i den nu vidöppna skåran och massera runt med handen formad som en liten skål under. De högklackade skorna föll i golvet och jag föste undan dem med ena foten för att inte råka trampa på dem. Jag tog bort handen, pressade den mot hennes anus och masserade runt, först med hela handen, sedan med bara tummen tryckt mot den lilla öppningen, pressade försiktigt tills tummen sakta gled in.



Hon hade inte sagt ett ord sedan jag kom in i hennes lägenhet, bara gett ifrån sig lite lågmälda kåta stönanden, men nu blev rösten mer gäll. Fortfarande inga ord, bara kåta upphetsade (och upphetsande) höga stönanden som visade att hon visste vad jag skulle göra och att hon definitivt var med på det hela.



Tummen gled nu in ganska lätt, men det blev lite torrt. Jag drog ut tummen och började i stället slicka, först runt öppningen, sedan närmare och mitt på. Kände blandningen av hennes två smaker. Lät min saliv rinna ut och göra allting halt och glatt. Till slut penetrerade jag henne med tungan och jag kände hur hon slappnade av och öppnade upp. Nu kunde hon inte längre hålla tyst.



– Herregud, det där är skönt, snuskigt, ah, ta mig där, spruta i baken!



Hon sjönk ner, först på armbågarna. Sedan, med stöd bara av vänster arm och med huvudet mot sängens överkast förde hon in två egna fingrar i sin egen slida och började smeka sig själv hårt.



– Åh, åh, gör det nu, ta mig där bak!



Öppningen var ju ganska uppmjukad, men jag tog det ändå varligt och började med att sakta, i små rörelser ut och in, trycka mitt ollon hårdare och hårdare mot det mörka, tajta, inbjudande. När ollonet hade glidit in väntade jag ett kort ögonblick. Hennes högra hand rörde sig snabbare in och ut med ett smaskande ljud från de egna safterna.



– Ja, fortsätt, knulla mig!



Med ett bestämt tag om höfterna körde jag sakta och i små steg in hela kuken tills hela jag var inne, stannade till så ännu ett kort ögonblick. Känslan var helt obeskrivlig.



Det är något speciellt med analsex. Det är inte nödvändigtvis så att känslan, i sig, egentligen är skönare än när man hårt penetrerar ett vått och villigt sköte. Jag skulle aldrig ge upp vaginalt sex för att uteslutande gå in bakvägen. Känslan är, annorlunda. Kanske spelar även annat in. Jag hör själv till de som tycker att analsex har en ton av någonting som är nästan tangerar det lite förbjudna och jag är helt säker på att hon tyckte att det egentligen var någonting förbjudet. Känslan när någon annan passerar en gräns och går med på någonting, som under andra omständigheter kanske till och med skulle vara fullständigt otänkbart, bidrar nog även det till att känslan förstärks. Nu är det väl så att det nästan förbjudna och otänkbara också är lite extra spännande och intressant och det spelar naturligtvis in när man tränger in och känner hur ändtarmen sluter sig tajt runt ens stake.



Anal penetration är även något man, som man, själv kan relatera till. En av mina tidiga flickvänner brukade då och då använda en dildo. Någon tråkig lördagskväll var hon iväg på någon tjejgrej och jag hade jag legat där ensam i sängen och känt mig sådär ovanligt vrålkåt. Tanken på den där dildon och vad man skulle kunna tänkas göra med den växte sig fast som ett litet virus i hjärnan och jag rullade på en kondom över den halvhårda gel-lemmen. Det var väl inte helt enkelt att få in den i baken och försökte jag pressa på för mycket gjorde det ont. Jag fick ta hjälp av lite hudkräm för att minska på friktionen och plötsligt ploppade den in i mitt allra heligaste. Känslan när jag, för första gången, blev penetrerad var nästan lite omskakande och framförallt var det oväntat skönt. Jag minns att det omedelbart rann ut ganska stora mängder försats och att jag började runka som aldrig förr. Utlösningen var också kraftigare än något jag hade känt dittills på egen hand och hela upplevelsen var helt enkelt ganska omtumlande. Jag spolade ner den besudlade kondomen i toaletten och tvättade även av dildon väldigt noga, utan att någonsin berätta för flickvännen var den en gång hade hamnat.



Känslan när jag stod där bakom henne med roten på min kuk pressad mot hennes anus samtidigt som hon stönandes pressade sina egna fingrar in och ut i det andra hålet var, som sagt, obeskrivlig.



– Är det OK?

– Ja, ja, guud, kom nu och ta mig med dig, jag är så nära!



Med ett ordentligt tag om höfterna började jag röra mig hårdare och snabbare. Efter en kort stund spändes hennes hela kropp i pulserande rörelser och hon närmast vrålade med ansiktet pressat mot sängen. Nu orkade jag inte hålla emot längre utan kom också jag i en serie av krampaktiga uttömningar där jag fyllde henne bakifrån med allt jag hade.



Hon sjönk ihop framåt på magen och jag följde efter liggandes ovanpå, fortfarande kvar i henne och vi låg på det sättet utan att röra oss i ett par minuter, hon fortfarande med ansiktet pressat mot sängen. Efter hand vred hon på huvudet åt vänster, som för att få lite luft.



– Ååh, vad är det här, vad gör du med mig? Jag menar inte vad du gör, men vad är det du gör med mig inombords, med mitt jag?

– Vet inte, men du sa ju att jag skulle få någon sorts kompensation, vill jag minnas.

– Jovisst och det hoppas jag att du tyckte att du fick. Problemet, eller hur man nu skall se det, är, att jag älskar det du gör med mig. Du väcker någonting inom mig jag inte känner igen. Det jobbiga är att jag inte har någonting emot det, att det som väcks bara vill och måste har mer av det här, vad det nu är. Det vore på ett sätt enklare om jag inte riktigt gillade det du gjorde, men lät dig göra det du gör mest för att vara dig till lags, för att sedan kunna säga till dig att nu får det allt räcka, tack och hej. Men nu ligger jag bara här och tänker på att jag inte vill att det skall ta slut och samtidigt förstår jag fortfarande inte hur jag skall få in detta i resten av mitt liv.

– Vi kanske inte måste tänka så mycket. Du fattar väl att jag inte kommer att sticka nu. Du fattar väl att jag har blivit beroende, om det nu är det du beskriver, av det här på samma sätt som du har blivit, att vår relation aldrig kan bli som den var före i fredags och att det enda som på något sätt förmörkar det vi har är att du kommer att flytta till en annan stad efter sommaren. Men det är ju flera månader kvar tills dess och du kommer att få många tillfällen att låta mig få höra dig säga att du vill att jag skall knulla dig.

– Det där är ett ord jag faktiskt inte trodde skulle komma från min mun. Du ser, jag är helt hopplös, men det är väldigt fascinerande att du ligger här ovanpå mig med din, grej, fortfarande kvar i mig, där bak. Det där du gjorde med tungan var inte heller så dumt.

– Du är helt fantastisk. Vad gör du?

(viskar) – Knulla mig.