Goda grannar

Goda grannar





Lördag eftermiddag:

Jag stod och höll på att rensa upp i köket efter att ha lagat pannkakor till min pojke, Agaton.

Visst hade vi fått lite frågor angående namnet, men han såg ut som en Agaton när han föddes och vi hade aldrig ångrat namnet. Det finns konstigare namn än så vill jag lova.

Min fru var iväg på konferens hela helgen och jag tog hand om oss båda killar och vi hade det rätt bra och passade på att mysa och käka lite onyttigt när Malin var borta.



Så just som jag höll på att gnugga bort fastbrända klickar pannkakssmet från spishällen, ringde det på dörren. Jag slängde ifrån mig disktrasan och gick för att öppna. Det var bara fyra meter från spisen till entre´n så det gick snabbt.

När dörren gled upp möttes jag av ett brett välbekant leende och jag såg att det var grannfrun några hus bort som stod där med sin lille pojke, Hubert. Hubert och Agaton gick på samma dagis och skulle börja i samma klass nästa sommar, så det var bra att de umgicks, tyckte båda familjerna.



-Hej, Micke! Går det bra att Hubbe får vara här medan jag sticker iväg och kollar på lite kläder? frågade Emelie, som hon hette. Hon var lite av en klädsnobb, men var trevlig ändå!

-Visst, Emelie! Synd ni inte kom innan. Då hade ni kunnat få någon pannkaka!

-Ja, det hade ju inte varit fel, men man får ju tänka på vikten, så det var kanske tur i oturen. Kanon att han kan vara här. Jag kommer igen om en halvtimme, okej?

-Absolut! Vi ska nog reda oss! Lycka till!

-Hej då, Hubbeponken! Kommer mamma snart! Var snäll mot farbror nu! sa hon och skrattade till med sin vackra mun.

Hon gick med raska steg bort till deras hus, satte sig i sin Chrysler och körde iväg.



Jag och pojkarna lekte, samtidigt som jag försökte hålla jämna steg med att plocka undan efterhand som de plockade fram. Tiden flög och när det ringde på dörren igen, såg jag att det redan gått en timme.

-Hej, hej! sa Emelie när hon klev innanför dörren och tog av sig sina skor.

-Mamma, mamma, mamma! skrek Hubert och slängde sig i famnen på sin mamma. Han omfamnade henne och höll nästan på att välta henne i den lilla hallen. Sedan for han tillbaka till Agaton igen och de fortsatte att leka. Hon såg på mig och vi tyckte båda att det var synd att bryta deras lek.



-Vill du ha lite kaffe? frågade jag. Jag skulle ändå sätta på lite.

-Jaså du? sa hon och log frågande, men jag uppfattade inte tvetydligheten i det jag just sagt.

-En stor kopp?

Hon log märkligt, men nickade och gick och satte sig i soffan, så jag fixade snabbt i ordning allt och hittade till och med några kakor vi kunde ha till.

-Hur gick det med shoppandet? sa jag och läppjade på kaffet, som fortfarande var för varmt.

-Förlååt att det tog tid! Det var inte så lätt att hitta rätt storlekar.

-Det var inte så jag menade, det gjorde ingenting. Jag märkte inte ens hur fort tiden gick!

-Ja, det blev väl några plagg i alla fall. Du vet hur vi kvinnor är!



Hubert och Agaton lekte högljutt men bra. Inget bråk alls. Vi satt och pratade en bra stund, för ingen av oss hade någon tid att passa och i morgon var det ju ändå söndag, så de vanliga tiderna behövde inte hållas då.

Vi kom oundvikligen in på småbarnlivets små bekymmer med sömnbrist och annat som brukar bekymra oss som har småbarn och vi lät förmodligen rätt tråkiga för någon utomstående. Jag var noga med att poängtera att jag också var duktig på att ta hand om Agaton och vara uppe på nätter, något som egentligen var onödig information.



-Synd bara att det är så många som bryter upp! sa jag. Emelie tittade på barnen.

-Ja! Det händer en del när de små liven invaderar. Det gäller att stå ut!

-A va fan, det blir väl bättre så småningom. Tror du inte det?

-Jo, de kommer säkert att sova lite mer. sa hon, men utan den glada röst hon haft innan.

-Det är inte lätt att leva upp till den helyllefasad som skådisar gärna visar i sina vitlaserade sovrum med korgstolar och hängande amplar, eller hur? försökte jag.

-Nej! Men man försöker!



Jag kände att det kanske var fel ämne, så jag försökte byta.

-Såg du Zlatan i går? Vilket jävla mål!

-Jag hörde Stoffe vråla. Jag hade gått och lagt mig. Den där fotbollen hade jag………Nä, strunt i det!

Stämningen hade inte blivit bättre.



-Förlåt! sa jag.

-Äsch! Det är jag som ska säga förlåt! Komma här och sabba en trevlig kväll för dig! Vi kanske ska gå hem nu, så ni får vara lite i fred!

-Emelie! Du har inget att be om ursäkt för! Drick upp ditt kaffe, så kommer jag strax. Hon log och satt kvar. Jag gick ut i köket och tittade igenom vad jag hade i kylen. Jepp, där längst bak stod en bag-in-box. MerlotHejsanTjosan-nånting! Det fick duga!

Jag hällde upp två glas och kom in med dem till vardagsrummet.



-Tack, Micke! Fan, vad jag behövde detta! sa hon och tog en djup klunk, lutade sig tillbaka i soffan och såg ut att slappna av lite. Det var inte ofta man såg Emelie avslappnad, utan hon höll alltid på med något och såg alltid väldigt bra ut. Aldrig att man såg henne med rufsigt hår, mysbyxor eller en fläck på något plagg. Image var viktigt för henne. Hon var så långt man kan komma från delfintatuerade white-trash kärringar med piercing i näsan i sliten onepiece med foppatofflor på sina överbelastade fötter och en smal mustaschprydd gubbe i kamojacka och cowboyhatt.

-Kanske kunde vara läge, tänkte jag! och satte mig ner bredvid henne och tittade på våra barn som lekte så bra ihop.



Vi satt väl så några minuter och bara läppjade på vinet, utan att säga så mycket. Ibland behöver man inte det, utan tystnaden kan också betyda en hel del.

-Så du gillar inte fotboll? försökte jag lite skämtsamt. Emelie hade förmodligen aldrig sparkat på en, tror jag. Hon tittade på mig med allvarlig min, men hon såg inte arg ut.

-Hade jag fått en tiondel av den uppmärksamhet fotbollen får av Stoffe, hade jag varit en lycklig kvinna!

-Hmm! Hans förlust! svarade jag sanningsenligt. Emelie var en vacker kvinna som platsat i vilket hemma-hos-reportage som helst. Men var hon inte lycklig?

-Ja, men visst är det? svarade hon utan att verka ta någon notis om komplimangen. Annars hör man alltid män klaga över bristande intresse från frun, eller hur?

-Jo, så kan det nog vara!



Hon svarade inte tillbaka utan vände sig mot barnen som just slängt en tom kakburk i plåt i golvet.

Men så vände hon sig tillbaka.

-Så kan det nog vara vad? Att det generellt är så, eller att du har det så?

-Kan inte säga generellt, men Malin är i alla fall någon annanstans. Fast i tvätt, disk, försäkringskassa, föräldraråd och så där. Det är inte som förr!

-Nä, det kan man nog inte förvänta sig heller! sa hon och jag kände att det inte var någon ide att ta det här för långt. Vissa ämnen är alltid svåra att ta upp med kvinnor, till exempel allt som har med barnafödande att göra. Känsliga grejer!

-Funderar på att köpa ny bil! Blir lite mycket att laga på den vi har nu! sa jag och försökte komma in på någon mindre farligt.



Emelie svarade inte, utan tog en kaka och sträckte sig sedan mot vinglaset som nu började bli tomt.

Hur Stoffe kunde hålla tassarna borta från Emelie kunde jag inte förstå. Hon hade ett perfekt utseende, breda sexiga höfter, smal midja, rejäla tuttar och ett vackert ansikte. Dessutom var hon ju trevlig också. Bäst att inte fråga!

-Man borde ha ett kontrakt när man skaffar barn om hur saker och ting ska fungera efter födseln!

-Kanske ingen dum ide! svarade jag.

-Man styr upp matlagning, handlande, fritidssysselsättning, sexliv, lämning på dagis och så vidare! Fan, jag har nog kommit på något här! sa hon och lutade sig leende tillbaka i soffan!

-Ja! Det hade inte varit dumt! Frågan är bara hur man skulle se till att det fungerade! Någon form av straff eller böter?

-Kanske blir svårt! Vad gäller sexet får man väl finna sig i att partnern går någon annanstans!



Jag svarade inte, för jag visste inte vad jag skulle säga, utan bara tog hennes nästan tomma glas och såg frågande på henne. Emelie tittade på mig och nickade långsamt. Det började bli sent för barnen, men de klagade inte, utan lekte på fint.

När jag kom tillbaka hade Emelie lutat sig ännu längre tillbaka och tittade upp i taket. Hon såg ut att vara försjunken i tankar.

-En femma för dina tankar! Varsågod, förresten! sa jag och satte ner glaset framför henne.

-Tack! Och mina tankar kostar minst en tia! skojade hon.

Nu råkade jag ha en tia i fickan, så jag slängde upp den på bordet och vi skrattade båda två.



-Micke! sa hon plötsligt allvarligt. När fick du till det senast?

Jag fick verkligen tänka efter.

-Två, nej, tre månader sedan! Shit! Är det verkligen så länge? Ja, det är det nog! Faan! sa jag och tog också en djup klunk av vinet. Tiden springer verkligen i väg!

-Fyra månader sedan!

-Okej, du slår mig! Jag ska inte klaga! Men Stoffe har verkligen prioriteringarna felinställda! sa jag och kände hur det började pirra lite av vinet, eller?

-Äsch, förlåt! Nu blir vi sådär neggo igen! Ska ni iväg nånstans, då?

-Lugnt! Nä, inte råd! Inget kul får man ha! sa jag utan att tänka mig för riktigt.

-Vore det en omöjlig tanke, eller en moraliskt förkastlig ide om man försökte finna en liten lösning på vissa saker? Är man en dålig människa, menar jag? För att hålla sig på fötter och orka med?



-J-jag är nog inte riktigt med på vad….

-Skit i moralen nu! Tänk logiskt. Vi har samma problem och känner att vardagen håller på att rasera på grund av bristande intresse eller prioritering från våra partners? Skulle man kunna lösa det, eller gör man bara saker värre? Slår man spiken i sin egen kista? Är det bara ett tecken på att allt håller på att gå åt helvete?

-Du menar……..att vi skulle göra något åt saken? Jag var riktigt häpen!

Barnen var väldigt långt borta nu. Samtalet hade tagit en väldigt allvarlig väg och jag anstängde mig för att se risker och faror. Om Emelie sade det jag trodde hon sade, så kom det verkligen oväntat. Jag hade aldrig trott att hon skulle kunna vara intresserad av mig på det viset alls!

-Teoretiskt, ja! Vad skulle hända?



”Shit!” tänkte jag. Hur i helvete ska jag klara mig ur det här? Ville jag klara mig ur det ens?

-Teoretiskt tror jag att det skulle funka! Frågan är väl hur det skulle fungera praktiskt? Jag mena…..

-Om man gör upp regler som styr allt! Om man ser till att planera och förbereda allt som går, så borde man kunna lösa det rent praktiska! avbröt hon mig.

-Meddelanden sköts muntligen eller via anonym mail, det är bara att skapa ett anonymt konto. Man kan ha signaler. En lampa vänd på ett visst håll i fönstret exempelvis kan betyda en viss sak man kommit överens om i förväg!

-Kolla på hemlige agenten! sa Emelie och log.

-Läst alla Hamilton! sa jag och log osäkert tillbaka.

-Jag tror känslobiten blir svårast! Hur gör man om avundsjuka eller andra starka känslor dyker upp?

-Hmm! Man måste hela tiden prata och vara beredd att avbryta om en av parterna tycker att det går för långt! Eller hur?

Emelie nickade och drack snabbt ur resten av glaset.

-Mer! sa hon och jag tog villigt glaset och gick ut i köket för att fylla på det. Jag kände att det gungade när jag gick, trots att jag inte druckit tillräckligt med vin för en sådan reaktion. Det här gick lite för snabbt för min smak!



När jag kom tillbaka med vars ett nytt glas vin, tittade hon mig forskande djupt in i ögonen. Jag betraktade också hennes och såg både hunger, längtan och en stor sorg.

-Tänk om det skulle fungera? sa hon lågt till mig.

-Ja, tänk om! Teoretiskt?

-Åt helvete med teoretiskt! Jag vet att det kanske inte är så enkelt, men tänk om det skulle funka! Micke? Tycker du jag är attraktiv?

-Öhhh? Ja, för fan! Stoffe måste vara sinnesjuk som inte ser vad han har!

-Jag går igång på dig, Micke! Jag undrar…….? hon avslutade inte meningen, utan vände sig lite bort från mig som om för att tänka.



Klockan var nu läggdags för våra barn och jag kände att det var läge att fimpa detta samtal som nog gått för långt. Jag hade inte haft några planer på att göra något åt min sexbrist, men Emelies tankebanor hade fått mig att börja fundera på farliga saker.

-Agaton! dags att borsta tänderna! sade jag och reste mig upp.

-Låt dem leka! Snälla? bad Emelie.

Gav jag med mig nu, gjorde jag ett val jag skulle få stå för resten av livet, med stor risk för allvarliga konsekvenser. Bara vetskapen om att jag inte var ensam om att inte ha det bra i sängen gjorde mycket. Men Emelie var något farligt på spåren och jag hade spelat med än så länge.



Som i trans räckte jag henne min hand och hon tog den med darrande fingrar. De var alldeles kalla och jag såg på henne att hon var rädd, eller åtminstone rejält nervös.

Jag hjälpte henne upp ur soffan och vi kastade ett öga på våra barn som nu lekte med plastdjur som de ställt upp i långa rader. De skulle leka ett bra tag till!

Jag gick först upp för trappan och Emelie följde efter, fortfarande hållandes i mina fingrar. Pulsen slog i öronen och hjärtat i bröstkorgen. Vad var det jag gjorde? Ledde jag en kvinna in i mitt och Malins sovrum? Jag måste vara galen och dum i huvudet!



Väl inne i det ljusa sovrummet där sängen stod som ett monument över det brott jag var på väg att fullfölja, vände jag mig mot Emelie. Hennes uppsatta platinablonda hår lyste och hennes stora ögon klippte flera gånger och jag såg att hon hade samma ansträngda andning som jag hade.

Nu fanns inga barn! Nu var det bara Emelie och jag! Inget utanför detta rum existerade och jag tog mod till mig och klappade Emelie på kinden med utsidan av mitt pek och långfinger.

Hon grimaserade till och jag såg tårar komma från ögonvrårna innan hon flög fram och omfamnade mig och snyftande begravde ansiktet i min axel. Jag höll henne hårt! Det var kanske bara något sådant litet hon hade behövt egentligen, så jag bara höll henne och vaggade lite, medan hon grät en stund i min famn.



Emellertid fungerade kommunikationen mellan min hjärna och den lite mer impulsive kuken lite sämre och jag märkte hur min kuk spände sig och började bulta. Inte vad jag ville just nu, men det fanns inte mycket jag kunde göra åt det.

Emelie märkte det kanske inte, hoppades jag. Men det visade sig snart att hon gjorde det, för hennes hand gled ner till mitt skrev och kände på min lem som om för att bekräfta att det var den som kändes mot hennes mage.



Jag stönade nog till lite och hon släppte mig och backade några steg. Tårarna hade slutat rinna och vi stod mitt emot varandra och tittade utforskande på varandra.

-Är vi galna? frågade jag.

-Ja! Och jag gillar det! svarade hon och drog av sig sin tröja. Det syntes att hon hade en bh under t-shirten som nu blottades. En sådan där vadderad. Har aldrig gillat dem, förutom klyftan de kan åstadkomma. Emelie behövde dock ingen sådan för hennes byst var stor nog ändå och jag bevittnade hur det böljade innanför tyget när hon snabbt rörde sig.

Hon drog upp t-shirten och stod nu i jeans och bh. Jag kunde se hennes bristningar i huden på magen och hon täckte över dem reflexmässigt.



-Låt bli! Jag vill se dig!

-Stoffe avskyr mina bristningar! Han sade det en gång när han var full!

-Vad är väl mer kvinnligt än att få barn? Spåren efter något sådant ska du bära med stolthet! Om det så är bristningar eller hängande tuttar som ammat! Jag vill gärna se dem, Emelie!

Emelie log mot mig och efter tre-fyra sekunder sträckte hon sig bak och knäppte upp spännet. Bh´n höll hon fast med händerna en sekund innan hon släppte den och den föll till golvet med ett svagt, mjukt ljud.

Hon höll ut armarna och jag såg hur hennes bröst prydde hennes överkropp och hur vackra de var.

De var inte alls så hängiga och bröstvårtorna pekade stolt lite ut åt sidorna och uppåt. Hårda och inbjudande med små knottror runt om. Hon såg på mig hur min blick låstes och hur jag log. Hon log också och såg sedan förföriskt på mig, med nytt självförtroende och började knäppa upp sina byxor så att brösten hängde ner mot golvet och gungade imponerande.



-Kom igen, Micke! Var inte blyg för mig nu!

Genast började jag ta av mig mina kläder och var nästan klar innan hon fått av sig sista strumpan och stod naken framför mig. Nu var vi båda som vi hade skapats. Jag andades snabbt och kuken stod alldeles rakt upp och bara väntade på uppmärksamhet.

Hon höll händerna bakom ryggen och lade vikten på ena höften, vilket verkligen framhävde hennes feminina och sexiga kropp. Försiktigt tog jag ett par steg mot henne tills jag bara var en decimeter från henne. Min kuk nästan snuddade vid hennes navel och hennes bröstvårtor var bara några centimeter från mina revben.



Spänningen mellan oss var intensiv och jag lyfte till slut mina händer, kupade dem och tog Emelies bröst i mina händer. Så varma! Så tunga! Så härliga!

Emelie tog ett djupt andetag, blundade och lutade sig fram mot mig. Min kuk trycktes nu mot henne och jag kände hur den vek sig åt vänster mot hennes mage. Hennes hand kom från ingenstans och tog om mina testiklar och kände mjukt på dem.

Herregud! Vad gjorde vi? I mitt sovrum med våra barn där nere! I Malins och min fristad, där vi älskade! Nåja, ibland i alla fall!



Men Emelies nakna, varma kropp sköljde bort allt sådant! Hon tittade upp på mig med sina blå ögon, särade lite på sina målade, fylliga läppar och kysste mig på bröstkorgen. Hon gick snabbt till mina bröstvårtor och sög lite på dem, innan hon fortsatte nedåt mot min erigerade lem.

Hon tittade sexigt upp på mig och stack ut sin tunga. Sakta, sakta slickade hon toppen av min omskurna kuk och jag trodde att ollonet skulle explodera när tungspetsen gled runt det och undersökte. Hon plutade med läpparna och gav ollonet små lätta kyssar, innan hon till slut öppnade munnen och omslöt det med sina fylliga läppar.



Jag stod nästan inte ut och fick blunda för att inte komma på direkten. Hon kände nog det på sig, för hon slutade och ställde sig upp framför mig. Hon tryckte sina bröst mot mig och jag lade mina händer på hennes rygg och lät dem glida ner till hennes runda, mjuka rumpa.

Kuken var återigen klämd mellan oss och nu kände jag hur försats rann från ollonet och blötte ner våra magar. Så lade jag henne försiktigt ner i sängen och tittade på henne där hon låg naken framför mig med armar och ben åt sidorna. Brösten var runda och vårtorna pekade upp mot mig.

-Ta mig, Micke! Här och nu! Kom in i mig! uppmanade hon mig, lite i onödan, för det var just det jag ville!

När jag tittade ner mot hennes kön, såg jag att det mörkblonda håret där var kortklippt, men också vått. Hon var definitivt redo! Men ändå förde jag ner min hand och kupade könet och fick hennes väta bekräftad.

Jag satte min vänsterhand i sängen bredvid henne och tog tag om kuken med min högra. Med säker hand styrde jag kuken mot det varma målet och kände hur hennes hår kittlade mot ollonet innan jag hittade rätt och utan några problem slukades av hennes slida, som verkade ha väntat på just detta!



Emelie stönade när jag lätt gled upp i henne. Hon höll hårt om mina handleder och jag njöt av varje millimeter jag erövrade. När jag var i botten lade jag all min vikt för att säkerställa att jag var ända inne. Våra bäcken pressades hårt mot varandra och jag började sedan knulla henne. Långsamt först men hon var ivrig och hennes juckande var snabbare än mitt, så jag ökade takten tills vi möttes och njutningen blev som störst för oss båda.

Vilken hetta! Hon var verkligen upphetsad och kåt!



Vi lät nu all uppdämd kåthet flöda och vi hade inte märkt om det stått ett östtyskt oompa-band intill oss när vi knullade hårt och hett. Kuken slog upp i hennes våta fitta och hon gnydde och klämde hårt om mig med sina förvånansvärt starka fingrar. Hon slog armar och ben om mig och vi rullade omkring samtidigt.

Min uthållighet var så klart inte den bästa, men anmärkningsvärt nog var det hon som kom först.

Jag kände hur det klämde åt om min kuk och hur hon bet ihop tänderna och knep ihop ögonen, uppenbarligen mån om att inte göra för mycket ljud ifrån sig när njutningen spreds ut i hennes krampande kropp.

Det var inte lätt att hålla ut under tiden det gick för henne, men jag försökte se till att hålla en snabb takt med kuken i hennes fitta under tiden och så fort hon var klar släppte jag på kontrollen.



Mitt stönande fick henne att reagera med en gång och hon sköt sig ifrån mig en bit så att kuken hoppade ur hennes hål. Hon tog den snabbt i sina händer och runkade mig hastigt och skönt. Satsen kom och jag sprutade som jag aldrig sprutat förr. Den som spar, han har!

Hon fick flera träffar i ansiktet och över brösten. Resten hamnade över magen och det såg ut som om flera män hade hjälpt mig med att täcka hennes överkropp med säd.

Med gapande mun tittade hon ner och beskådade resultatet av min besprutning och torkade sakta bort sperman från ansiktet med baksidan av handen.



-Jävlar! Det var inte dåligt, Micke!

Jag bara stod och rös av efterverkningarna i min kropp och rös behagligt samtidigt som kuken guppade upp och ner av tömningsreflexen.

-Åhhhhh! Skööönt! Satan vad skönt! fick jag ur mig.



Sedan kom vi hastigt tillbaka till verkligheten och spände upp öronen. Inget bråk där nere i alla fall. Jag tog ett par handdukar från garderoben och slängde en till Emelie som hade ett digert jobb att få bort all min sperma från sin kropp. Jag torkade mest av kuken och tog sedan på mig. Jag inväntade Emelie som skyndade sig så gott hon kunde och speglaed sig snabbt, innan vi gick ner till barnen.



-Hubbe schover! sa Agaton och lekte vidare med ett vårtsvin.

-Ja, jag antar att et är dags att gå hem nu! sa Emelie och tittade på mig. Tack, Micke! Jag behövde det!

-Jag med! sa jag och antog nu att det skulle stanna här med detta. Men jag var nöjd och ändå lite orolig över de moraliska aspekterna. Kanske skönt om vi lät det vara nu och istället hade detta som ett fint minne.

-Hej så länge, Micke! sa hon och lyfte upp Hubert som höll i sin filt. Tack så mycket, så ses vi snart igen. Står lampan i köksfönstret mot gatan till, är du välkommen på lite vin. Låter det bra? sa hon och blinkade med sitt ena öga!