Ailu och Atreyu: Del 5. Liams del 2

(Jag har verkligen inte haft lusten att skriva på ett tag, det har varit mycket med jobbet och allt sånt. Så då har novellerna blivit lidande. Sen har jag också haft stor idétorka och varit nära på att lägga ner den här novellen ett par gånger. Men här kommer uppföljaren till Ailu och Atreyu. Liam är med i den här delen också. Hoppas ni gillar den och kommentera gärna, så jag vet vad ni gillar och inte gillar.)





Liam, Del 2; Dagdrömmar, minnen och rädslor.

Liam dagdrömmer

Atreyu somnade ganska fort, han hade väl inte tagit mig på allvar. Fast jag bryr mig inte, han må vara stor och dominant, men det kan jag också vara, jag har bara valt att låta honom bestämma när vi knullar. Och för att vara ärlig är han jävligt sexig när han är dominant och bossar runt med mig. Jag älskar det!

Men han har undanhållit sin lillebror för mig, jag vet att dom knullar. Det märkte jag direkt jag såg honom, och Atreyus reaktion såklart. Det var ju typ som att sätta sista spiken i kistan. Men hans lillebror var ju jävligt het, och honom ska jag knulla. Jag ska göra det på ett eller annat sätt, jag skiter fullständigt i om jag måste binda fast Atreyu bara för att få hans lillebror. Men skulle också vara jävligt hett om jag lyckades binda fast honom, för då skulle han bli så förbannad och då skulle sexet bli ännu bättre.

Det var en gång vi började bråka och det slutade med att jag slog till honom allt jag orkade, han rörde inte en min utan bara torkade bort blodet och sen kom det där illmariga leendet han kan få ibland. Han var så snabb när han kastade sig fram över mig, han slet bara tag i mig och vände mig om, han tryckte upp mig mot väggen. Innan jag viste ordet av så flög bältet åt all väders väg, och han slet ner mina jeans. Och självklart så försökte jag att kämpa emot, men han är ju större än mig och han tog bara ett stadigt tag i mitt hår och pressade mitt huvud mot väggen. Det var första gången han verkligen råknullade mig och visade att jag inte hade något att säga till om, jag hade så ont efter den gången. Han hade mer eller mindre kastad runt med mig medan han tog mig och när han var klar så klädde han bara på sig och drog. Han sa inte ett ord till mig, han bara knäppte sina jeans och drog, lämnade mig där på golvet helt sönderknullad och trött.



Fast det kanske inte är så smart att reta upp honom så mycket genom att binda fast honom och sen knulla hans söta lillebror framför honom. Han skulle säkert slita sig loss och försvara sin lillebror med livet och jag skulle åka på så mycket stryk att jag inte skulle kunna ligga på golvet utan att hålla i mig…

Åh jag skulle så gärna vilja knulla Atreyus lillebror framför honom medan han var fastbunden i en stol. Då skulle jag ta hans lillebror bakifrån, hårt och våldsamt som Atreyu knullar mig, han skulle ha händerna på varsin sida om Atreyu, hålla i hans axlar så att han fick stöd. Och så att Atreyu skulle kunna se var enda liten känsla som han älskade lillebror skulle känna när jag spänner på honom så hårt jag bara kan. Han skulle stöna så gulligt och det skulle driva Atreyu till vansinne, han skulle försöka slita sig loss från stolen, stöna och stonka, skrika ut sitt ursinne tillsammans med hans lillebror enorma orgasm.

Och när jag var klar så skulle jag knyta loss Atreyu och han skulle kasta sig över sin lillebror med sitt dunkande och enorma stånd. Kåtheten skulle driva honom till vansinne och hans redan utmattade lillebror skulle inte veta vad som hände. Atreyu skulle pressa ner honom hårt på golvet, kyssa honom vildsint över hela kroppen, med början på läpparna, sen kinden och ner till halsen. Där skulle kyssarna övergå till bett, och han skulle bita, slicka och kyssa sin väg ner till nyckelbenen, halsgropen och sen ner till bröstvårtorna.

Atreyu skulle sen slicka och bita i dom tills dom var stenhårda och att det inte gick att röra dom utan att lillebror skulle stöna högt. Och han lillebror! Han skulle stöna högt, gny och be om att få bli tagen igen, av sin storebror. Han skulle dra sina fingrar igenom Atreyus lena hår, riva honom på armarna och ryggen, göra allt för att hetsa upp honom ännu mer.

När Atreyu inte kunde bli mer kåt eller kåta upp sin bror mer skulle han lyfta upp hans ben och lägga dom runt sin midja för att sen tränga in snabbt och hårt. Båda två skulle skrika av lust! Det skulle inte vara någon lugnt mys sex, nej det skulle vara hårt och brutalt, desperat nästan. Han skulle dundra på som bara han kan tills han skulle komma i sin söta lillebror.

Och när Atreyu hade tömt sig i sin lillebror skulle han rulla av honom och ligga utslagen på golvet. Det är då jag kommer tillbaka och tänker vara med i matchen igen, jag skulle krypa upp till dom och jag skulle slicka rent deras kukar från all sats. Men ägna mest tid åt Atreyu så att han inte skulle flyga på mig med det samma, jag skulle se till att han hade det så skönt att han inte skulle klaga alls. När bröderna hade vilat upp sig lite så skulle vi alla tre knulla, ja, jag och Atreyu skulle knulla hans lillebror tillsammans…



Jag väcks bryskt upp ur mina dagdrömmar när jag känner en hård hand gripa tag i håret på mig och dra det hårt bakåt. Och där stod han, Atreyu, stor och stark som alltid, och nu förbannad. Han hade vaknat och upptäkt att jag ännu inte hade försvunnit, utan gått omkring i hans lägenhet i ett par timmar helt ensam. Han vrålade åt mig att försvinna ut ur hans lägenhet samtidigt som han mer eller mindre kastade ut mig i hallen.



Gamla minnen tränger sig på Atreyu

Fan vad jag hatar det där lilla kräket!!! När jag tänker tillbaka på det så har jag aldrig riktigt gillat Liam, jag har känt honom sen jag var 16 år gammal. Vi träffades för första gången på en fest och han såg väl nått i mig som han gilla, medan jag inte såg något i honom som var värt att gilla eller ens lägga ner tid på att gilla.

Men han var påträngande och det visade sig att han hade mycket pengar, och att han kunde köpa allt han ville ha. På den tiden tyckte han om att skryta om hur mycket pengar hans farsa hade, han lärde sig senare att det kanske inte var så smart…

Han hade i alla fall lyckats supa in mig så långt under bordet att jag knappt visste vad jag höll på med… På något sätt så lyckades han övertala mig om att jag skulle sova hemma hos honom, när vi väl var på väg hem till honom så började det hela. Han var lite väl närgången, hjälpte mig att gå lite mer än vad han behövde. Och så fort vi kom in i hissen så lutade jag mig emot väggen och Liam ställde sig nära mig, han drog lite lekfullt i min skjorta och helt plötsligt så kysste han mig.



Efter som att jag var full så reagerade jag inte speciellt snabbt, men tillslut så insåg jag att det var en kille som försökte att hångla upp mig och jag var inte det minsta intresserad av honom, så jag kuffade bort honom. Jag tog nog i lite mer än vad jag borde ha gjort, för han smällde i väggen på andra sidan ganska hårt. Men han log bara lite och strök fingret mot läpparna och sen kom tungan efter som för att spara smaken efter mig.

”Gjorde jag dig obekväm nu?” Han skrattade lite lågt och log ett lurigt leende, han slickade sig igen om läpparna och sen tog han ett steg emot mig. Jag stod och tittade på honom och försökte att lista ut vad han tänkte göra. Liam fortsatte att le mot mig och kom ännu lite närmare mig, jag stod kvar lutad mot väggen. ”Dina läppar smakade väldigt gott… Och du är så het…”

Han tog ännu ett steg närmare och stod nu lite för nära igen, men precis när han tänkte hitta på något så kom vi upp till våningen han bodde på. Jag satte handen mot hans bröst och tryckte bort honom från mig, han flinade bara och tog min hand och drog ut mig ur hissen. ”Jag borde åka hem…” Jag stannade och drog åt mig min hand, Liam stannade tvärt och såg på mig nästan plågat. Han höll ut handen emot mig som om jag var ett litet barn som skulle springa in i hans armar vilken sekund som helst. ”Jag åker hem till mig och sover istället… Det är bäst s兔

”Nej!” Liam skrek nej så snabbt och högt att jag hoppade till, han hade tagit några snabba steg emot mig och tog tag i min hand. Han ryckte till i den så att jag tog ett steg emot honom, och sen han pressade sina läppar mot mina. Jag började genast försöka att knuffa undan honom men han var förvånansvärt stark och lyckades hålla i mig trots mina försök att knuffa bort honom. Tillslut så släppte han mig och tog ett steg ifrån mig. ”Nej stanna. Du är inte i nått bra tillstånd att raggla hem… Jag lovar att lämna dig i fred…”



Jag tittade lite misstänksamt på honom och han verkade inte vänta på ett svar ifrån mig för han vände bara runt och öppnade dörren till lägenheten och gick in. Han ville väl inte se om jag tänkte dra eller följa med honom in i lägenheten.

Han hade lämnat dörren öppen så att jag bara kunde gå in, men jag hade redan bestämt mig för att gå hem… När jag vände mig om för att trycka på hissknappen så hörde jag en suck och vände mig om igen, jag såg tittade mot Liams lägenhet och såg hans skugga stå där och var nära på att vända sig för att gå och längre in i lägenheten.

Jag vet inte riktigt vad det var som tog åt mig men jag vände om och gick mot dörren, jag gick in i hallen och stängde efter mig. Liam hörde dörren gå igen och kom rusandes, när han såg mig började han genast att le. Jag såg nog ganska trött och sur ut medan jag drog av mig skorna och jackan, gick bara förbi honom och han kom snabbt ikapp mig och visade in mig i sovrummet.

När jag kom in i sovrummet fick jag mig en chock. Där inne fanns den största sängen jag någonsin har sett. Liam sprang förbi mig och kastade sig i sängen och landade i mitten av den, han kunde ligga raklång åt alla håll med armarna utsträckta utan att ta i väggen eller ha fötter och benen utanför sängen.

Han flinade åt mig och jag stod bara där och stirrade på den enorma sängen. ”Tror du att du kommer att få plats i sängen? Orkar inte bädda i gästrummet… Och ska jag vara ärlig så står det bara massor av lådor där inne…” Jag nickade bara och stod kvar, jag vet inte om jag riktigt lyssnade när Liam pratade. För han pratade sjukt mycket, hela tiden. Tillslut så gick jag fram några steg och stod i mitten av rummet, och Liam flög runt i rummet och kastade kuddar och täcken på sängen. ”Jag sover intill väggen, i hörnet. Så du kan sova på andra sidan sängen om du vill. Räcker det med kuddar eller vill du ha fler? Och räcker det med ett täcke eller är du en sån som fryser som en tok och ska sova med tre täcken?”

”Det är räcker med kuddar och ett täcke… Jag är inte så kräsen när det kommer till det. Brukar kunna sova över allt bara det är någorlunda mjukt…” Jag gick fram till sängen och ställde mig bredvid den, Liam höll på att dra av sig kläderna och krypa ner under sitt täcke redan. Och jag började knäppa upp min skjorta, jag märkte att Liam satt upp i sängen och stirrade på mig medan jag klädde av mig. Jag slängde skjortan på stolen som stod vid bordet och gjorde det samma med jeansen, jag kröp upp i sängen och la mig tillrätta. Jag låg bara där och stirrade upp i taket. ”Förresten är det okej för dina föräldrar att jag sover över?”

Liam skrattade till, och det var ett ganska så livlöst skratt och jag kunde höra på enbart skrattet att han verkade tycka att det var ett jobbigt ämne… Hade lampan fortfarande varit tänd så hade jag väl sett att han var ledsen eller nått. ”Inte fan vet jag. Och ska jag vara ärlig så bryr dom sig inte heller. Farsan mosade in mig här för ett år sen, han tröttnade typ på mig eller nått.” Liams humör verkade ha svängt runt totalt för han lät riktigt arg när han pratade om sin farsa och familj, jag la mig på sidan och försökte att se hans ansikte. Men jag såg bara att han låg med ryggen emot mig, det lilla ljuset utifrån lös upp svaga konturer av hans rygg. Jag låg bara där och tänkte på att bara för att man har hur mycket pengar som helst så behöver man inte vara lycklig och ha ett bra familjeförhållande. ”Atreyu… Vad tänker du på?”

Jag låg bara och blundade ett tag och försökte att fundera ut ett bra svar för jag tänkte inte berätta det jag egentligen tänkte på. Jag hörde och kände när Liam vände på sig i sängen och kravlade sig lite närmare mig. ”Jag tänker på hur skön säng du har…” Han skrattade lågt och la sig ner igen, han hade släpat med sig kuddar och täcke till mig. Jag öppnade ögonen och såg att Liam låg betydligt närmre mig än vad jag hade trott och det chockade mig lite.

Innan jag viste ordet av så tog han tag i mig snabbt, och pressade sina läppar emot mina. Han tryckte ner mig bland kuddarna och försökte att lirka in sin tunga i min mun, jag kämpade emot ett tag för jag var inte intresserad av honom. Men det märkte inte Liam av alls, han verkade bara tycka att mitt motstånd var en lek.



Tillslut så tröttnade jag och tog i ordentligt, jag rullade runt så att jag hamnade överst och tryckte honom hårt ner i sängen. ”Nu lägger du av!” Jag hade fått tag i Liams armar och jag höll i dom allt vad jag orkade. Liam såg ganska så chockad ut över det som hände, han var väl inte van vid att inte få som han ville. Jag var på riktigt dåligt humör nu, och att jag var både trött och full hjälpte inte alls, så jag var antagligen lite hårdhäntare än vad jag hade tänkt. Men jag var inte intresserad av att strula med honom eller knulla. ”Jag är inte intresserad av dig! Jag vill inte strula med dig och jag vill definitivt inte knulla med dig!”

”Men du är så jävla het att jag inte kan låta bli att ta på dig! Och dina läppar är typ beroende framkallande, och sättet du smakar på gör mig nog en aning galen!” Själv tyckte jag att Liam var spritt språngande galen redan så det här var illa. Liam försökte att välta omkull mig så att han kunde vara överst igen, men det gjorde bara att han gned sitt skrev emot mitt och jag kunde känna hur hård han redan var under jeansen. ”Jag lovar att du kommer att älska att bli knullad av mig, du kommer att skrika, tigga och be om att jag inte ska sluta knulla dig!”

Jag höjde bara ett ögonbryn och såg på honom, jag tänkte inte låta nån knulla mig i röven igen. Det hade jag redan testat och inte gillat, så jag total vägrade det helt. Liam fortsatte med att gnida sitt skrev emot mig och jag viste inte längre om det var försök att knuffa mig av honom eller bara för att tillfredställa honom. ”Nej du, tänder inte på det. Testat redan och vägrar att göra det igen.”

Liam kom tillbaka till verkligheten när han hörde dom orden, och det var inte besvikelse han hade i ögonen utan överraskning och nyfikenhet. ”Så du har legat med killar förut?” Han slappnade av under mig och jag blev lite chockad igen att han skulle ge sig. Jag släppte honom och klev av, jag la mig så långt bort ifrån honom som jag kunde komma. ”Så du är gay alltså?”

”Nej jag är inte gay, jag är bi-sexuell. Och ja, jag har knullat med en kille förrut och jag tyckte inte om det. Det var smärtsamt och det var inte för mig.” Jag suckade där jag låg i den stora sängen bredvid en kille som var askåt, på mig och antagligen fyllekåt. Jag stirrade upp i taket och förbannade honom lite över att han inte hade ett intressantare tak att titta på. Jag hörde hur han makade sig närmare men han stannade en armlängd ifrån mig, som för att visa att han respekterade mitt persoliga utrymme och att han inte tänkte hitta på nått mer. ”Jag tänker inte strula med dig och jag tänker inte knulla med dig, speciellt inte nu när både du och speciellt jag är packad…”



Jag la mig tillrätta och höll precis på att somna, då var han där igen, han smekte försiktigt över min arm först och innan jag hann säga åt honom att sluta hade han kastat sig upp och satt sig gränsle över mig. Han pressade ner mig i sängen med all kraft och lutade sig ner för att kyssa mig. ”Nej nu jävlar har jag fått nog!” Men innan jag hann kasta av honom så pressade han sina läppar emot mina igen, och jag kunde verkligen känna hur desperat han var.

”Knulla mig! Snälla! Jag måste få dig på något sätt, och du säger att du vägrar att bli knullad igen… Så knulla mig istället då, snälla!” Han släppte mig helt och satt bara gränsle över mig, han rörde sig inte och jag rörde mig inte heller. Jag visste inte vad jag skulle säga eller göra för den delen, han hade verkligen fått mig att bli chockad… Och nästan ingenting chockade mig… Låg bara där och tittade på honom i någon minut och jag kunde känna hur obekväm han blev av det. ”Snälla säg något d兔



Jag vet inte om det var för att han såg så himla desperat eller för att jag faktiskt var kåt, eller för att jag inte orkade med honom längre, men jag satte mig snabbt upp och slog armarna runt honom samtidigt som jag pressade läpparna hårt mot hans läppar. Liam släppte då iväg ett litet stön och han slappnade av i min famn, njöt av att jag äntligen gjorde honom till viljes.

Jag la mig ner i sängen igen och han följde med ner, vi hånglade bara och lät händerna gå på äventyr över varandras kroppar. Jag bestämde mig för att vända på oss, och vi rullade runt försiktigt så att Liam hamnade underst. Jag såg honom i ögonen och han nickade, jag visste att han ville att jag skulle dra av hans boxer och det gjorde jag utan att tveka. Där efter drog jag ner mina egna, jag la mig tillrätta ovan på honom och började att gnida min kuk i mot hans, vi stönade båda ikapp. Vi låg bara där nakna och hånglade, smekte varandra och gned våra kukar mot varandra, tills Liam inte kunde hålla sig mera och nästan skrek att jag var tvungen att ta honom.



Förbannade jävla minne!! Varför måste jag ha minnen om kräket?! Jag ruskade på huvudet och bestämde mig för att inte tänka på det mera… Det är så irriterande när gamla minnen bara dyker upp så där, och man försvinner in i sin egen värld. Fan, vad jag inte orkar tänka på det lilla kräket, och jag stinker… Måste ta en dusch.



Ailu

Försvinn! Orden ekade i huvudet på mig om och om igen… Jag kunde inte få bukt med min rädsla, en rädsla jag inte visste fanns där… En rädsla för Atreyu. Jag hade mer eller mindre panikångest, visste inte var jag skulle ta vägen eller vad jag skulle göra… Jag gick och kollade låset på dörren flera gånger om, överlåset är låst, underlåset är låst, kedjan är på och så känner jag på dörren bara för att försäkra mig om att allt är på sin plats… Den går inte att rubba…

Jag går tillbaka till mitt sovrum och lägger mig i sängen omringad av alla kuddar och täcken, men jag känner mig inte säkrare för det. Jag sitter och tittar ut genom fönstret och försöker att inte tänka, men hela tiden så poppar det upp en tanke som gör mig vettskrämd. Det är Atreyu som kommer och är ohejdbar, han forcerar dörren utan problem och kommer in i lägenheten, och han ger mig mitt livs omgång, han kommer att slå mig sönder och samman… Sen säger han att han aldrig vill veta av mig igen.

Jag skakar bort dom hemska tankarna och försöker att tänka på något annat, och då kommer dörren in i tankarna igen… Varför? Det känns som om det är något jag har glömt i mina säkerhetsåtgärder… Jag går igenom allt i lägenheten igen, alla fönster är stängda, gardinerna fördragna, lamporna släckta, dörren är låst med alla låsen och kedjan är på… Vad är det jag har glömt..?

Helt plötsligt står det klart för mig vad det är som jag har glömt… Det blir klarare än något annat i mitt sinne, det har med dörren att göra trots allt…

Han har nycklar hit…

I samma sekund som jag tänker tanken så hör jag någon försöka sätta in sin nyckel i låset, jag rusar upp ur sängen och springer mot ytterdörren. Jag mer eller mindre kastar mig mot den för att kolla ut ur kikhålet, och i och med att jag kastade mig emot dörren blev det ett ljudligt pang. Och det jag såg genom kikhålet var inte Atreyu som försökte ta sig in, utan en kille som bodde en trappa över mig, han hade blivit så skrämd av ljudet att han hade trillat baklänges och slagit i huvudet i marmorgolvet.



Jag var blixtsnabb med att låsa upp dörren och jag försökte att kasta upp den men det var något som tog stopp, jag förstod inte alls vad det var… Varför vill inte dörren öppnas med än 10 cm? Oj… Hehe, jag glömde ta av kedjan i min panik att få upp dörren. När jag äntligen tog mig ut så hade killen satt sig upp litegrann, han satt och höll sig för bakhuvudet. Han grimaserade medan han kände på huvudet och jag överöste honom med massor av frågor och råd, men jag är ganska säker på att han inte förstod ett ord av det svamlet som kom ut ur min mun. Han höll upp en hand och tystnade mig direkt… Jag satt på huk framför honom och tittade på honom, jag lugnade ner mig och det var då jag insåg att han inte var nykter. Han hade festkläder på sig och luktade av rök och alkohol…

”Vad var det där bra för?” Han hade slutat grimasera och spände sina ögon i mig, och det fick mig att inse att han inte var det minsta påverkad… Ingen kan ha den skärpan i blicken om man har druckit sprit. Han såg på mig med sina iskalla blå ögon och väntade på att jag skulle svara. ”Nå?”

Vad skulle jag svara? Skulle jag dra till med en lögn om varför jag attackerade min egen dörr? ”Förlåt, jag trodde du var någon annan som försökte ta sig in… Jag var helt bombsäker på att du var en annan person som jag inte vill ska komma in eller ens hit…” Jag drog handen genom håret, precis som Atreyu brukar göra, och försökte på mig ett halvhjärtat leende. Jag suckade och såg på honom, det gick inte att läsa av om han trodde mig eller inte. ”Jag psykade ut mig själv med andra ord, och när jag hörde att någon försökte trycka in en nyckel i låset fick jag panik…”

Killen reste sig upp och jag hade aldrig tidigare tänkt på hur stor han faktiskt var… Antingen så måste han vara i Atreyus storlek eller större, och när jag tänkte på det så fick det mig att känna mig väldigt liten. Hur har det kommit sig att jag har omgett mig av personer som är större än mig..? Är jag så osäker som person att jag behöver någon som tar hand om mig?



Han stod där framför mig och jag satt kvar på golvet, hade inte en tanke i världen på att resa mig av någon anledning. Han såg på mig med en konstig blick och innnan jag visste ordet av så hade han böjt sig ner och grabbat tag i mina axlar…

Jävlar, nu är det kört…

Jag knep ihop ögonen och hoppades på att det inte skulle göra allt för ont, för jag visste att det bara skulle bli värre om jag skulle försöka göra motstånd. Men inget hände, han drog bara upp mig på fötter igen och stod framför mig. ”Jag ber om ursäkt för att jag skrämde dig, det var inte meningen… Jag har varit ganska tankspridd idag och vet inte alls varför jag försökte öppna din lägenhet med min nyckel. Kan du förlåta mig?” Jag kunde inte alls få fram ett ord, jag nickade bara som ett fån. Jag undrar varför jag hade förväntat mig ett kokstryk? Hade verkligen Atreyu kuvat mig så mycket att jag nu mera var rädd för allt? Kanske till och med mig själv… ”Om du någonsin behöver nått, låna lite socker eller kanske hjälp med nått så tveka inte att komma upp en trapp och fråga. Förresten, jag heter Nicke.”

Han räckte fram handen och jag skakade den med en viss tveksamhet. ”Jag är Ailu.” Min röst var låg, och jag kände mig som värsta mesen. Jag hade vanligtvis en stark och klar stämma, men nu lät jag inte högre än en kyrkomus… Jag stod och funderade på Nicke, det var ju ett smeknamn för Niklas, varför sa han inte hela sitt namn. ”Nicke..?”

”Eh, ja… Eller egentligen är det ju Nikodemus Tiberius Amadeus Morgonstierna… Mina föräldrar måste ha tyckt att dom var värsta komikerna… Vem fan döper sina ungar till alla mina tre namn liksom? Vet du hur djävulskt jobbigt det är att försöka klämma in alla namn på olika ansökningar? Det är näst intill omöjligt!” Nu kunde jag inte låta bli att le, nu när Nicke malde på om sitt vardagliga liv och sitt namn som han tydligen inte gillade alls. Och jag kände faktiskt igen mig i det där, mitt namn var ju inte precis vanligt… Jag kände inte till någon annan som hette Ailu, eller nått av mina andra namn heller. Jag stod där och var borta i mina egna tankar tills Nickes röst drog mig tillbaka till verkligheten. ”Nej du, Ailu. Nu ska jag fan ta och kila upp till mig! Jag är trött som bara satan. Och du, glöm inte det jag sa. Om det är något så kan du alltid komma och knacka på hos mig.” Han vinkade och gick bort till hissen och åkte upp till sig.



Jag gick in i lägenheten igen, och var inte alls lika rädd som innan, men jag låste ändå dörren noga, överlås, underlås, kedjan är på och testa att rycka i dörren så att den verkligen är låst. Och det var den.

Jag gick trött bort till sovrummet och la mig på sängen, jag låg bara och stirrade upp på min tanklampa ett tag och försökte att komma på vad jag skulle göra. Tillslut så hade alla tankar klarnat och jag visste att jag var tvungen att höra av mig till Atreyu. Jag velade mellan om jag skulle ringa eller skicka ett sms. Jag bestämde mig tillslut för att det var bäst att skicka ett sms, då kunde han ju välja att ignorera det om han inte ville snacka med mig…



Fortsättning följer!



(Den blev ganska lång med hoppas ni gillar den! Kommentera gärna!)