Sara och terroristerna

Ytterligare ett litet äventyr med Sara Loft. Om någon tycker att det är för mycket att läsa, så är det helt enkelt så att det inte går att återge hennes äventyr med färre ord. Så för de som gillar henne, ger jag…….











Sara och terroristerna









När Yoda kom tillbaka efter att ha tillbringat två timmar med att dra sladdar i sitt serverrum var han slut och nervös. Skulle det fungera?

Om det gjorde det skulle han ha effektiviserat sitt avancerade nätverk av datorer och gjort det ytterligare lättare att ta sig in i andras system utan att lämna spår efter sig.

Men hans tankar tog genast en annan vändning då han såg en vacker kvinna som stod och stirrade rakt fram i tomma luften vid hans bord. Vad i helvete var detta?



Som många andra av hans slag hade han ett kaos med manicker, pinaler och prylar överallt och det dröjde några sekunder innan han såg det uppenbara svaret på varför hon bara stod där och inte reagerade på hans närvaro.

På golvet låg hans hypnostub som han använt på den tyska kvinnan under deras äventyr med klonerna. Hypnostuben var experimentell och han hade för avsikt att förbättra den, men inte haft tid.



Av någon anledning hade den här brunhåriga, kurviga kvinnan tryckt på knappen och satt den till ögat och stått så tills den fullföljt sin överväldigande ljusshow som försatte personen i en viljelös dvala, något som kunde ha stor betydelse vid kommande uppdrag.



Han gick fram till henne och frågade hur det var med henne, men han fick givetvis inget svar. Han slog henne lätt på kinden, men det var såklart meningslöst det med.

Vad fan gjorde hon här? Vem hade släppt in henne?

Hon hade tighta jeans på sig och en randig blus med uppkavlade ärmar. Hon var inte någon av Saras höjdare i alla fall av klädseln att döma. Yoda kunde inte låta bli att tänka på det uppenbara.

Att ta av henne kläderna och göra vad han ville med henne, men han kände att detta nog inte var rätt tillfälle för hon måste ju vara här av någon anledning.



Han kunde kanske bara titta lite? Nej! Han var tvungen att ta reda på vad hon gjorde här.

Bara en liiiten titt?

Yoda tittade sig omkring och gick fram till kvinnan som luktade gott av parfym och var propert sminkad. Bara en liten titt då.

Med sina smala fingrar knäppte han upp fyra knappar i hennes blus och drog den åt sidan. Hennes hy var solbränd och hon hade en vit spets-bh under. Han satte sin näsa mot hennes klyfta och luktade på hennes hud.

Underbart!



Brösten var normalstora men trycktes upp en aning av bh´n så att klyftan blev ännu mer tydlig och upphetsande. Försiktigt tog han tag i de vita spetsarna och drog bh´n nedåt tills plötsligt först den ena och sedan den andra rosa bröstvårtan hoppade ur tyget som dolt dom.

Det syntes på bröstens vitare hud att hon inte solade topless och det rann nu i munnen på Yoda av åsynen av de mjuka brösten och de alldeles runda vårtgårdarna med sina ljuva knoppar.



Han tittade sig omkring igen innan han böjde sig fram och tog den ena bröstvårtan i munnen och sög hårt på den. Kvinnan reagerade inte utan bara stod där med brösten blottade för den smala oattraktiva IT-gurun.

Yoda kände att han inte kunde sluta nu, för hans kuk stod nu som ett spett i hans byxor och krävde sin uppmärksamhet.

Nåja bara snabbt!



Han hjälpte kvinnan att sätta sig ner på en stol och sedan drog han ner sina träningsbyxor och släppte ut sin darrande påle. Med fingrarna öppnade han hennes mun och lät sedan ollonet glida in medan han höll fast hennes huvud och snabbt började stöta sin in och ut.

Kåtheten tog snabbt överhanden och han tappade nästan kontrollen på hur hårt han knullade henne. Nästan hela kuken åkte ner i halsen på henne och han hörde gurglande ljud av hennes försök att få ordentligt med luft.

Även kräkreflexen gjorde sig påmind och hon var på väg att kräkas flera gånger, men han lugnade sig innan han knullade hennes mun hårt igen.



Yoda planerade inte att göra något stort av det här, utan så fort han kände sin orgasm närma sig ökade han takten och drog hennes huvud mot sig när han juckade vilt.

När han kom höll han hennes huvud i ett järngrepp och lät den stora satsen med säd sprutas in i hennes hals så hon kväljdes igen och en del rann utanför hennes vackra läppar och ner för hennes hals.



Han förbannade sin oförmåga till självkontroll längst bak i huvudet , men kunde inte undgå att njuta i stora drag av den utdragna orgasmen han nu upplevde, hon skulle ändå aldrig komma ihåg detta.

När de sista dropparna med salt sperma rann ut i kvinnans munhåla hördes det ett gällt skrik som fick Yoda att hoppa till.



-Yoda! Vad i helvete! Emma? Emma? skrek fröken Kretsch och rusade in i rummet och slet bort Yoda från den sittande kvinnan.

Hans kuk ploppade ut ur hennes mun och det rann fullt med vit sperma från hennes läppar och ner på de blottade brösten.

Fröken Kretsch gav den frånvarande kvinnan en örfil så att det stänkte sperma från kvinnans mun.

Tyskan tittade på Yoda med uppspärrade ögon.

-Vad i helvete har du gjort med henne? Hon är ju helt väck?

-Öhh! Alltså, hon pillade på mina prylar och då var det liksom så…..

-Hon pillade på dina prylar och då vrålknullar du hennes huvud?

-Hon var på min tub, alltså! Jag ville inte, men det bara liksom blev så! försökte han förklara sig.

-Du ska nog få förklara dig, din djävul! Säg mig nu hur vi får tillbaka henne!

-Hon kommer att vakna till om en halvtimme eller så, tror jag! Hon kommer inte att komma ihåg något!

-Det hoppas jag för allas skull! Vad fan hände?



Yoda förklarade så snabbt och noggrant han kunde vad som hade hänt, men fröken Kretsch tittade mycket argt på honom och såg inte alls nöjd ut, men ägnade sig nu åt att ta hand om kvinnan och tvätta av henne och sedan göra henne lite mer presentabel än vad hon nu var.



-Yoda! Hon är min kompis, hon väntade bara på mig under tiden jag hämtade några saker.

De tittade båda på Emma som satt som en docka och bara tittade rakt fram.

-Är du säker på att hon inte kommer att komma ihåg någonting?

-Inte ett dugg!

-Vi har inte pratat klart om det här än, men nu måste jag se till att hon kommer hem. Jag kommer inte kunna se henne i ögonen igen, fattar du vad du gjort?

Yoda mumlade lite och tittade ner i golvet. Hon skulle bara veta vad mer han gjort vid tidigare tillfällen!



Grevinnan Sara Loft andades lugnt och tittade med ena ögat genom det kraftiga kikarsiktet. En sista utandning och innan hon andades in igen, smekte hennes högra pekfinger avtryckaren, skottet avlossades och kolven slog emot hennes axel och fick kroppen att studsa till.

Det tog en halv sekund innan kulan färdats sin bana och Sara hann se hur det slog upp en vattendimma runt anslaget i den massiva älgkroppen som stöp direkt till marken.



Det var väl inte unikt att Sara jagade, hon fann det rogivande samtidigt som hon höll nere antalet djur på sin mark och fick realistisk övning samtidigt. Vad som var en smula mer unikt var att Sara inte sköt på hundra meters håll. Enligt lasermätaren hade älgtjuren varit på 976 meters håll när Sara sköt.



Hon drog ut tomhylsan ur det specialtillverkade prickskyttegeväret och reste sig upp. Hon var klädd i kamouflagekläder och hade endast en liten ryggsäck med det viktigaste med sig, trots att hon varit ut i två dagar och spårat just denna stora älgtjur.

Nu skulle det bli skönt att komma hem igen, hon hade män som skulle ta hand om djuret och se till att det styckades och såldes till en lyxrestaurang i huvudstaden som betalade extra väl för de djur som kom från Saras marker. Hon åt dock själv inte av de älgar hon sköt, varför kunde hon inte sätta fingret på, för hon kunde annars äta av de djur hon fångade då situationen krävde att hon var tvungen att äta.



Hon lade in vapnet i sin Land Rover när hon efter två timmars rask marsch kom fram till den. Hon satte sig i bilen och satte igång lugn och rytmisk musik som fick henne att slappna av.

Väl tillbaka till sitt stora gods mötte hon fröken Kretsch och en annan kvinna i sin bil, en Mercedes, på väg bort. De vinkade till varandra. Inne på godset mötte hon en tydligt nervös Yoda, som stammande välkomnade Sara, men hon fick inte reda på varför han betedde sig så ovanligt, han hade väl en dålig dag.

Hon skulle komma ihåg att fråga fröken Kretsch när hon var tillbaka från att ha lämnat sin väninna i staden, kanske hon visste.



-Yoda! Jag tar mig ett bad! Inga samtal!

Yoda bara nickade, han hade snabbt rusat upp till Saras badrum och tagit bort den utrustning han hade monterat dit eftersom han visste att Sara brukade ta sig ett varmt bad de gånger hon varit ute och jagat.

Nu ville han inte riskera att åka dit mer än han redan gjort, det skulle inte bli lätt att prata med fröken Kretsch om vad han gjort med hennes väninna. Sara skulle dessutom säkert inte nöja sig med att prata om saken, bäst att ligga lågt.



Ligga lågt var just vad Sara planerade att göra just nu. Hon hade förväntat sig att fröken Kretsch skulle ha tappat upp vattnet till henne, men nu fick hon göra det själv.

Hon knappade bara in temperaturen på displayen och så började karet fyllas med ångande vatten. Under tiden tog Sara av sig de smutsiga gröna kläderna och lade dom på golvet.

Grevinnan stod nu i underkläderna och böjde sig fram för att ta av sig strumporna, därefter drog hon av sig sin bekväma bh så att hennes bröst nu fick sin frihet och hängde så vackert och naturligt. Sedan tog hon tag i sina trosor och drog ner dom till knäna och lyfte upp fötterna en i taget för att kliva ur dom. Allt medan brösten gungade av sin vikt.



När hon var helt naken började hon att fläta upp sin långa fläta för att kunna tvätta håret. Det var inte många som sett henne utan håret flätat. Hon kände snabbt med handen mellan benen och kände hur strävt det var eftersom hon inte rakat sig där på några dagar. Hon satte fram en liten tub och en rakhyvel med ett alldeles nytt blad.

Därefter gick hon bor till ett litet barskåp och tog fram ett glas som hon fyllde till hälften med gyllene whiskey och ett par isbitar.



Försiktigt klev hon ner i det heta vattnet och satte sig till slut helt ner och lutade sig bakåt med huvudet på en mjuk hoprullad handduk. Endast hennes huvud stack upp ur vattnet förutom toppen på de stora brösten med de välformade bröstvårtorna som prydde dom.



Sara låg bara och njöt de första minuterna innan hon började sippa på den starka vätskan i glaset.

Så skönt att bara ligga där och bara känna värmen uppfylla hennes kropp från alla håll. Det hade inte varit lika skönt när hon återfick värmen under hennes äventyr på Sydpolen dock, men det är en annan historia.



Hon tittade ner på sina bröst som bröt vattenytan. Vårtorna var nu hårda på grund av luftens kallare temperatur jämfört med vattnets. Hon satte glaset ifrån sig och satte händerna mot bröstens sidor och tryckte ihop dom hastigt så att det bildades svallvågor i vattnet som slog över hennes byst. Hon lekte med behagen en liten stund till innan hon beslöt sig för att lugna sig, hon var ju faktiskt inte femton längre.



Det var dags att ta hand om den korta stubben nu. Sara lyfte på sin rumpa så att hennes underliv nu lyftes ovanför vattnet, hon kände genast hur det kylde mot hennes kön.

Hon sprutade ut ett väldoftande lödder från tuben i handen och lade sedan handen mellan benen och smorde noggrant in sitt underliv. Därefter tog hon rakhyveln och drog den vant över venusberget med försiktiga, fasta drag. När hon kände att huden var alldeles len, började hon raka sig nere mellan benen och hon fick ta det försiktigare här så att hon inte skar den tunna, känsliga huden.



Men hon var van och det fanns inte ett hårstrå från hennes anus till venusberget som undgick hyvelns skoningslösa framfart. För att kontrollera att alla hårstrån var korta nog lät hon sin hand glida mellan benen och det var alltid nästan omöjligt att det inte blev så att det började hetta till i hennes krävande underliv.



Hon gled återigen ner under vattnet med ytan ända till hakan denna gången. Till och med hennes magnifika byst befann sig nu under vattenytan.

Saras minne sträckte sig tillbaka till en gång då hon var sexton år gammal och hon tränades i meditation i ett gammalt kinesiskt tempel. Hon hade varit där i fem månader och lärt sig att uppnå nivåer av medvetande hon tidigare aldrig hade trott möjligt.



Munkarna hjälpte henne med viss motvilja för att hon var kvinna, men en av överstemunkarna visste att det var något speciellt med grevinnan Loft från Sverige som gjorde att han bröt mot många av templets lagar och regler, något ingen vågade hindra honom från att göra.

Det var han som stod för hennes andliga vägledning som hon sedan haft nytta av hela livet.



När det närmade sig datumet hon skulle resa hem, kom han till hennes rum. Rummet var kalt och bestod av bamburör och väggar av papper. Mattan var flätad bambu och allt som fanns i rummet var en tunn vikt filt och en smal kudde som var ca 2cm tjock.

Hon var inte här för att ha det bekvämt, utan för att finna den andliga väg som få människor lär sig uppskatta.



-Grevinnan Loft! Ni har nu varit hos oss så länge att vi inte kan lära er mycket mer. Det har gått snabbare än någon trott möjligt, men så har jag också sagt att ni inte är en vanlig kvinna!

-Tack, mäster! Jag har bara gjort vad jag blivit ombedd att göra! Det är ni som ska ha äran av det lilla korn av kunskap jag kunnat ta till mig! sa Sara artigt och bugade djupt inför den äldre mannen.



Han bugade tillbaka och såg lite sorgligt på henne.

-Hade jag haft en dotter hade jag drömt om att hon skulle varit som ni, men nu syndar jag som önskar något som aldrig var ämnat för mig. Jag har en sak till bara att lära er, kanske den svåraste för både dig och mig. Jag får be grevinnan att lita på mig.

-Ni har mitt fulla förtroende, det vet ni!



Sara smekte sig sakta mellan benen i badet nu, när hon drömde sig tillbaka.



Överstemunken tog sina händer ur ärmarna på sin rock och Sara såg ett mjukt sidenrep i hans händer. Han gick fram på knä till henne och sträckte sig efter hennes ena hand, hon sträckte villigt fram den och han slog en snabb och vacker knut runt handleden innan han sträckte sig efter den andra handen.

Sara sträckte fram den, men nu snurrade det runt i hennes huvud. Vad var det här?

Han slog en likadan knut och drog henne sakta upp från hennes sittande ställning. Nu stod de båda upp och överstemunken slängde med stor precision upp repet runt en kraftig bambubjälke i taket.



Sara stod nu på tå när mannen sträckte sig ner och tog tag i hennes ankel och drog den uppåt. Vig som Sara var efter mycket yogaträning och gymnastik så hamnade foten väldigt högt upp när han band fast repet runt hennes ankel och backade bak några steg.



-Nu vill jag att du tömmer ditt huvud på tankar och bara lämnar dig själv åt naturen och det som bygger upp din själ! sa han med lugn och värdig stämma.

Sara svalde och nickade, men insåg att det skulle bli svårt för det smärtade redan i handleder, anklarna, tårna och ljumskarna.



Mannen gick sakta fram och började att knyta upp Saras sidendräkt. När han fått upp knuten och dragit dräkten åt sidan förde han bak tyget och slog en stor knut av dräkten bakom hennes rygg så att hon var helt blottad inför honom. Hennes fasta bröst hävdes i takt med hennes andhämtning.

I badkaret gled fingrarna nu in mellan hennes fylliga och släta yttre blygdläppar som nu var extremt känsliga för beröring.



Mannen drog med sin ena långa pekfingernagel från Saras panna, nerför ansiktet och hennes putande läppar, ner för hakan och den smala halsen. Sedan kände hon nageln på sitt vänstra bröst men han tog en liten omväg runt den stenhårda bröstvårtan och fortsatte ner över hennes mage. Det kittlades men hon stålsatte sig att bortse från det, smärtan var ändå värre.



Nageln löpte nu ner förbi hennes höft och ner på hennes vältränade lår innan den vände och gled uppåt tills den passerade hennes underliv som var alldeles öppet för hans åsyn.



-Snart är du kvinna på alla sätt! Jag önskar att du finner den andliga sidan av det som annars dränks i den fysiska manifestationen av det som tar oss närmast andarna, fast så många förnekar det! viskade han.



Smärtan var som sagt svår men Sara kände att det märkligt nog var uthärdligt och att hon faktiskt började känna mer angenäma förnimmelser på andra ställen på kroppen.

Mannen ersatte nu nageln med sin pekfingertopp och lät den cirkulera över hennes mage och genom det tunna svarta hår som utgjorde triangeln mellan hennes ben.

Sara smekte sig hårt med alla fingrarna på ena handen i badet nu och hon knep hårt ihop ögonen när minnesbilderna kom så klart och tydligt framför henne. Det var som om det hade hänt för femton minuter sedan.



Fingertoppen gjorde underverk med Sara. Hon rös till i hela kroppen och kände hur hennes slida blev alldeles varm och hur allt annat försvann. Endast hans fingertopp fanns i hela världen och nu rörde den sig allt närmre det centrum som hon visste var målet.

Ståendes på tå vred hon på sig i njutning redan innan hans fingertopp sökte rätt på den lilla hårda knoppen som tidigare dolts av hennes delikata rosa hudveck och det tunna könshåret.

När den berördes av hans finger kände hon hur det sköt blixtar av njutning genom hela kroppen, trots att det bara fanns några kvadratmillimeter av beröring dom emellan.



Han stod helt orörlig med ett opåverkat ansikte och rörde fingertoppen ytterst lite, men det räckte för att sätta Saras kropp i njutningens brand. Hon var inte ovan att röra vid sig själv, men hade ännu inte låtit någon annan vidröra hennes kön, det var något hon ville skulle ske under speciella omständigheter.



Munken fortsatte att cirkulera med sin fingertopp och den unga grevinnan kände hur smärtan i hennes kropp avtog ytterligare och hur det började bli vått där nere. Snart var hennes könshår indränkt med väta och efter ytterligare några minuter så började det rinna en tunn sträng med lättflytande fittsaft ner för hennes ena ben. Så våt hade hon aldrig förr varit!



-Du känner nu inget av smärtan! Det finns ingen smärta. Kroppen är ett kärl åt din själ, använd det till din fördel, men låt den inte hindra dig att nå dina högre mål. Slappna nu av fullständigt och följ med din själ!

Sara förde nu in tre fingrar i sin upphetsade fitta i badkaret och körde dom ut och in så att vattnet skvalpade och brösten plaskade i det heta vattnet. Hon gnydde högt vid minnet av hur munken hade tagit henne till extas utan att gör mer än att röra på en fingertopp i just rätt takt med rätt tryck på rätt ställe.



Ståendes på ena fotens tår hade hon spänt hela sin späda, vältränade kropp när den explosiva orgasmen sköt genom hennes kropp. Från den känsliga klitoris och ut i varje kroppsdel med ljusets fart. Hon skrek högt när hennes slidväggar drog ihop sig och hela hon skakade när skötet krampade så skönt. Det måste ha hörts i hela templet, men det bekom ingen av dom.



I badkaret gick det för Sara nu. Hennes ben sparkade till som om hon simmade och hon knep åt med låren om handen mellan benen. Hennes slida slöt sig rytmiskt om hennes fingrar och extasen fick hennes kropp att slappna av fullständigt och totalt. Hon tog bort handen, särade på benen och bara flöt och njöt med ett stort leende.



Fröken Kretsch ledde den hypnotiserade Emma upp för trapporna till hennes lägenhet. Hon var helt viljelös och gick att manipulera hur man ville. På ett sätt fascinerade det fröken Kretsch och hon trodde sig kunna förstå varför Yoda hade gjort vad han gjort. Dessutom har man ju inte ont av det man inte känner till, även om hon ansåg att han var ett svin som utnyttjade en försvarslös kvinna så.



När Emma låg på sängen kände fröken Kretsch att hon inte bara kunde lämna henne så. Jeansen såg obekväma ut, så tyskan reste på sig och knäppte upp gylfen och började dra i byxorna. När hon dragit dom ner till låren insåg hon att trosorna också följt med och nu blottade hennes väninnas sköte.

Hon fortsatte att dra av byxorna så att de lossade innan hon tog tag i trosorna och skulle dra upp dom. Utan att kunna förklara det drog dock Martina Kretsch ner dom en decimeter.

Varför hade hon gjort så? Vad var det med henne?



Hon andades hastigt märkte hon och kände kallsvett på ryggen när hon fortsatte dra ner trosorna trots sina egna protester. Nu var trosorna av. Vad nu?

Emma låg och såg ut att sova med benen lätt särade, tillräckligt för att fröken Kretsch skulle ana hennes blygdläppar i det mörkblonda könshåret.

Var hon verkligen så borta? Det var svårt att greppa. Utan att planera det drog fröken Kretsch lite i Emmas ben så att hon kunde se hennes underliv ännu bättre. Hon var rakad runt blygdläpparna och de omtåliga vecken glänste lockande.



Men vad tänker jag på? Hon är min väninna? Hon kände sig yr men kunde ändå inte hindra sig från att dra det andra benet åt sidan så att hon kunde se Emma i all sin härlighet.

Hur skulle det vara att…..nej! Hon fick inte!

Men när skulle ett bättre tillfälle uppenbara sig? Fröken Kretsch hade aldrig gjort något liknande innan och hennes hjärna och kropp kämpade mot varandra. Nyfikenheten var en stark kraft som var svår att argumentera mot.

Kroppen vann och hon svettades när hon lade sig ner mellan de utsträckta benen och långsamt sänkte ner sitt huvud mot det blottade skötet. Doften slog emot henne och då om inte innan var hon förlorad. Den mörkhyade Martina gav Emma en puss med sina fylliga läppar just där hon tydligast kunde känna blygdbenet under Emmas mjuka hud. Emma reagerade inte och fröken Kretsch började pussa lite längre ner och kände hur varma och mjuka hennes blygdläppar var.



Försiktigt sträckte hon ut sin rosa tungspets och vidrörde läpparna, darrandes av spänning och lust.

Hon lät tungan glida längs springan och när hon drog in tungan i munnen igen kände hon den underbara smaken av Emmas mus.

Ivrigt började hon slicka igen och fick snart ta hjälp av fingrarna för att öppna upp fittan så att hon kom åt bättre. Överallt slickade hon och hon märkte att just vid slidmynningen smakade det ännu bättre så hon koncentrerade sig på att begrava sin tunga just där.



Hon var själv så våt i trosorna nu att hon lika gärna kunde ha kissat på sig en smula, men hon ville passa på och få ut lite mer av Emma innan det var för sent. Hennes egen njutning fick komma i andra hand, så hon slöt sin mun om Emmas lilla fitta och lät tungan väl smaka på hennes väta och sälta.

Det pågick i ca fyra minuter, sedan kände fröken Kretsch hur Emmas lår slog ihop om hennes huvud. Ett högt skrik hördes och sedan fick Martina en skur av sparkar av en chockad Emma som nu hade vaknat plötsligt och fick se och känna hur hennes väninna låg och slickade hennes fitta.



Det blev en fullständig cirkus. Emma skrek och grät, kastade kuddar, slogs och försökte samtidigt skyla sitt sköte från den uppenbart galna Martina Kretsch som utnyttjat henne. Fast fan vet hur det hade gått till.



Fröken Kretsch´s försök till förklaring gjorde ingen nytta och hon fick gå därifrån. Nöjde med att Emma inte ringt polisen, ännu i alla fall. Hur skulle hon kunna förklara det här på ett bra sätt?

Väl tillbaka på godset sökte hon upp Yoda. Han såg rädd ut och undrade vad fröken Kretsch skulle ta sig till. Men hon bara satte sig ner öppnade en pysande öl hon hade med sig och suckade sorgset. Hon varken skällde på honom eller slog honom.

De båda satt där och Yoda undrade febrilt vad det var för fel på människor i allmänhet och kvinnor i synnerhet, varför kunde han aldrig förutse hur folk reagerade? Hans datorer blev alltmer förståeliga efter alla sådana här överraskningar. Han tänkte att det var bäst att inte fråga.



Det var lugnt nästa dag och Sara bestämde sig för att åka in till staden och titta på lite antikviteter hon funderade på att investera i. Hon grenslade sin stora svarta motorcykel och satte fart.

Hon hade håret i fläta som vanligt, svart läderjacka och avklippta jeansshorts. Kanske inte den perfekta klädseln när man ska gå och titta på antikviteter i fina butiker, men de kände väl till grevinnans egenheter och sade inte mycket om det så länge hon spenderade stora summor på deras antikviteter.



Innan hon bestämde sig för att gå dit ställde hon motorcykeln olagligt på trottoaren, parkeringsvakterna kände även igen den och lät den vara. Sedan gick hon in för att ta sig en stor mugg te på hennes favoritfik.

Fiket låg på andra våningen i köpcentret och man hade bra utsikt över folk, vilket Sara gillade. De hade lagt mycket arbete på att få det finstämt och atmosfären var lugn och skön trots alla människor.

Just som Sara fick sin mugg med te från en liten ö utanför Java, hördes det otvivelaktiga ljudet från en Kalasjnikov, det ryska automatvapen som återfanns i olika versioner över hela världen. Aldrig kunde man få en lugn stund, suckade hon.



Ryssarna hade inga skrupler vad gällde vapenförsäljning.

Grevinnan Loft gled genast ner i skydd och kände efter pistolerna som inte fanns där. Om hon ändå bara hade haft en pistol i ryggsäcken, men inte idag! Jackan hände på stolen, men den hade hon ingen nytta av.

Hon tog sig försiktigt runt och försökte se till att hon inte skulle synas, men de tre männen som var beväpnade hade all sin uppmärksamhet på de människor som hade panik runt omkring dom. En del grät, en del försökte fly, några stod bara handfallna och glodde.



De tre männen spärrade effektivt de tre vägarna som folk hade kunnat ta därifrån. Snart kom några skott till som fällde åtminstone en man innan folk lät bli att försöka fly. De var nu gisslan.

Sara visste att det bara var en tidsfråga innan de skulle samla ihop de som satt på fiket också, så hon lade sig på golvet och ålade snabbt över bron som ledde till fiket. Tack vare hennes låga position kunde inte terroristerna se henne när hon rörde sig.



Väl över bron smet hon in i en sportaffär. Kanske det kunde finnas något här som hon kunde använda som vapen. Hade det varit i Amerika hade det säkert funnits olika vapen, pistoler, gevär och pilbågar.

Pilbågar?

Sara sprang bort till vinteravdelningen och gestikulerade åt personalen att ge sig därifrån. Sara ville inte att några oskyldiga skulle skadas nu när hon planerade att slå tillbaka.

Bland skidorna valde hon ut ett par som var böjliga nog och sedan tog hon ner en förpackning med tältlina som fångade hennes blick. Hon tog tre stavar som hon lade på disken så länge.



I entre´n till butiken fanns det larmbågar som var något lägre än henne. Sara stack in skidorna från vars ett håll och såg att de passade bra. Bakom disken hittade hon en kraftig rulle med silvertejp som hon snabbt surrade fast skidorna med. Därefter, ständigt med ett öga utåt, tog hon tältlinan och band fast den i ena skidans ände.

Därefter satte hon den andra skidans ände mellan sina bröst och drog för allt hon var värd. Resultatet blev att skidorna böjde sig till en stor båge och Sara surrade snabbt fast linan i den andra skidan och testade om det höll genom att dra tillbaka bågsträngen.



Allt verkade hålla bra och nu tog hon stavarna och slog snabbt av handtagen och plastbitarna nere vid som hon inte ville ha. Hon insåg att de inte skulle flyga så bra, så hon tog kartongen på baksidan av ett block och delade den i tre bitar. Vek dom en aning och satte fast dom med silvertejp på stavens tjockaste ände.



Det här var inte OS, det behövde bara fungera en gång och den lilla stabilitet kartongen kunde erbjuda var välkommen.

Saras lilla projekt hade tagit sju minuter i anspråk, hon var van att jobba snabbt och tänka ännu snabbare. Där nere hade terroristerna just fått ihop de flesta av de som hade befunnit sig i denna delen av köpcentret och Sara såg just nu bara två av dom. Den tredje måste ha gått och sökt igenom butikerna, men var fanns han?



Saras plan hade varit att skjuta ner pilarna och förhoppningsvis träffa med så många som möjligt. Fler än tre skulle hon aldrig hinna avlossa dock innan dom besköt henne med sina automatvapen.

Så såg hon honom, han var tre butiker bort och hon skulle inte kunna skjuta dom andra med honom så nära och han skulle snart se hennes improviserade vapen.

När han kom till sportbutiken någon minut senare såg terroristen en stor sedelbunt på kakelgolvet utanför butiken. Han gick rakt dit och tog upp pengarna som Sara hade tagit från kassan.



Ett knirrande ljud fick honom att vända sig om och se hur ett par skidor var fasttejpade på några stolpar. Han såg en vacker kvinna luta sig bakåt bakom skidorna och sedan begrep han, men det var för sent.

Staven sköt i väg med en smäll och träffade mannen mitt i bröstkorgen med en sådan kraft att han for ut genom glasräcket och ner på golvet med ett hiskeligt oväsen.

Han hann inte avlossa sitt vapen, men släppte det heller inte så att Sara kunde använda det, vilket hon hade hoppats.



Hon beväpnad mot två man, inga problem!

Men nu kom det kulor från två vapen upp mot henne och hon slängde sig till golvet igen, men reste sig försiktigt upp när det lugnade sig. De visste ju fortfarande inte vad det var som hade hänt.

Hon satte en stav till linan och drog tillbaka. Sara kunde inte se terroristerna från där hon hade huvudet men det fick gå på känsla nu. När hon var nöjd släppte hon staven som sköt rakt ut och ner mot bottenvåningen med hög fart.



Ett högt skrik fick henne att rusa ut ur butiken och slänga sig ut i luften, det skulle de inte räkna med. Sara hade siktat in sig på en metallvajer med belysning som hängde över gången. Hon fick tag i den och svingade sig bort mot terroristerna. I just rätt ögonblick släppte hon och tack vare hennes kullerbytta när hon landade klarade hon sig utan skador och kom dessutom närmre de båda männen.



Den ena terroristen låg med händerna om staven som stack ut ur hans höft. Han skrek och var vit i ansiktet av chock. Den andra grönklädde terroristen lyfte sitt vapen mot Sara, men hon satte fart och gled på golvet bland glassplitter och tomhylsor så att hans skott kom att fara över hennes huvud.

Väl framme slog hon honom rakt i magen så att han stöp, följt av en spark mot hans huvud så att han tappade medvetandet tillfälligt.

Snabbt tog Sara hans automatkarbin och sparkade sedan bort den andra som låg en bit ifrån den skadade terroristen. Hon gjorde inget för att underlätta för den skadade mannen, utan gick med Kalasjnikoven bort till en dryckesautomat och lade i en tia hon plockade upp ur de nu smutsiga shortsen och fick en Coca-Cola hon satt och drack ur när polisens insatsstyrka kom.



Länge skulle de prata om hur grevinnan loft suttit i en trång tröja och avklippta shorts och oskyldigt druckit läsk bland en död och två skadade terrorister. När hon avlagt en snabb rapport gick hon upp och hämtade sin jacka innan hon gick därifrån och vidare till antikvitetsaffärerna.

Förutom terroristen hade ingen dött men det fanns flera svårt skadade som i ilfart kördes till sjukhus. Terroristerna med full bevakning förstås.



Hon köpte några gamla tavlor med naturmotiv och en föreställandes en naken kvinna i solnedgång innan hon satte sig på sig motorcykel och begav sig hemåt igen.

På godset var allt lugnt och Sara gick igenom morgondagens schema med fröken Kretsch innan nyheterna på TV´n fick fröken Kretsch och Yoda att tappa hakan.

-Ja, just det! Det var visst lite hektiskt i stan idag! sa hon och gäspade.



Nästa dag, just som de båda kvinnorna skulle ut och springa några varv på den hinderbana som Sara konstruerat, kom det en bil till grinden och bad om att få bli insläppt. Det var polisen och Sara tyckte att det var lika bra att få det hela ur världen, lite irriterad för att det tydligen inte räckte med den informationen hon givit dom i går. Men man kunde väl räkna med lite pappersarbete när man tagit livet av någon.



Men väl sittandes i den gamla lädersoffan med te och kaffe till de som ville ha det, så framförde polischefen ett annat ärende.

-Grevinnan! Jag vet att ni hade fullt upp igår, ni tog stora risker och ni hade tur som klarade er.

Sara bara slog ut med händerna och log.

-Vi har lyckats få fram lite information ur den ena av terroristerna och det visar sig att det här bara var den första av flera attacker på svensk mark. Ledaren för alltihopa heter Kamehl och är okänd av oss, bortsett från det vet vi ingenting av vikt.



Vi har svårt att gå in där och gripa honom med de svaga bevis vi har och dessutom kanske det inte bör bli känt hur vi lyckades få fram dom, så jag skulle vilja be er om en enkel rekognoseringstur. Absolut ingen insats eller kontakt med eventuella terrorister! Bara spana. Vi tror inte att vi kan göra det utan att röja oss på grund av att terroristen antydde att det kan finnas någon informant bland polisen. Spana ni, så slår vi till sedan!



Sara och de andra var ju måna om att det inte skulle bli fler attentat och uppgiften verkade ju enkel, så Sara accepterade och bjöd dom på dörren med löfte om att hålla dom underrättade. De fick alla uppgifter de hade och sedan var det bara att börja planera spaningsoperationen mot det stora hus där herr Kamehl bodde.

De packade Land Rovern full med bevakningsutrustning och gjorde sig redo att åka tidigt på morgonen.



Både fröken Kretsch och Yoda tyckte det var skönt att få något annan att tänka på än stackars Emma som hamnat i båda deras klor, dom pratade inte med varandra om detta.

Hon skulle nog inte höra av sig igen.



På vägen till skogen där de skulle parkera och sedan utgå ifrån berättade Sara om vad som hade hänt i köpcentret och hon lovade sig själv att försöka ha med sig sina pistoler i fortsättningen. Det hände ju alltid saker kring henne, vilket ju stämde.



Yoda satte upp sina datorer i ett förtält och såg inte fram emot att sitta här och frysa bland myggor och andra odjur senare i kväll, när mörkret föll på. Sara och fröken Kretsch skulle hålla optisk observation i det första stadiet för att sedan ta sig närmre om det bedömdes möjligt och placera ut mikrofoner och kameror.

I skogens rand lade dom sig tillrätta med kikare och radio. De första timmarna hände absolut ingenting, men de skaffade sig en bra översyn över det stora huset och tillhörande byggnader. Det fanns bland annat ett stort stall.



Men sedan kom en stor svart BMW körandes upp på gårdsplanen och fyra män klev ut och drog en kvinna med sig som såg blåslagen ut. De försvann in i huset och de kunde inte se vad som hände.

-Jag skulle bra gärna vilja gå till attack! väste fröken Kretsch.

-Vi spanar som bestämt. Notera allt av intresse, men ingrip inte annat än på min order! sa Sara hårt.

Mulatten var mörk i ögonen men protesterade inte.

En timme senare kom dom ut från huset. Kanske dom hade ätit? De fyra männen ledde kvinnan bort mot stallet och hon följde med motvilligt.

En av männen stannade till vid bilen och tog fram en stor videokamera, två stativ med belysning och riggade detta.



Sara och fröken Kretsch tittade konfunderat på varandra och undrade vad de höll på med där borta. Hon rapporterade hela tiden till Yoda som inte hade något att göra förrän de hade placerat ut den tekniska utrustningen och han verkade också oförstående av det som hände.



Men så kom de ut från det stora stallet. Nu var alla fyra männen där men Sara kunde inte se kvinnan. Däremot hade de en brun häst med sig som de gick runt med. Kamerakillen hade börjat filma och hans lampor lyste. Två män gick in i stallet och nu knuffade de ut en bänk eller en plint och så fort de båda kvinnorna satte sina kikare till ögonen försvann allt hopp från dom.



Kvinnan var fastsurrad på plinten och grät ljudlöst. De var på för stort avstånd för att höra henne.

En av männen verkade stimulera hingsten, för det var en hingst tyvärr och snart började hästens lem att växa och hänga ner under honom. Han sprätte med hovarna och gnäggade när de fortsatte att stimulera honom.



-Nä, nu jävlar! Vi kan inte bara titta på, Sara!

-Vi får bara ingripa vid fara för någon annans liv! Hon kommer inte ha det roligt, men jag ser inte att hon löper risk att dö!

-Hur fan kan du vara så kall? Klart vi måste ingripa! Larma polisen i alla fall!

-Lugna dig nu och tänk! Ska dom komma undan terroristdom med livstids fängelse för en kvinnas lidandes skull, så att många andra kan riskera bli dödade av dessa svin senare? Vi måste ha något bättre än detta! Jag råder dig att inte titta om du tycker det är svårt.



Fröken Kretsch kokade av ilska och vände sig bort, men stod inte ut i mer än tio sekunder innan hon tog tag i sin kikare och började spana igen.



Hingsten var nu fullt erigerad och det var en imponerande pjäs som stod rakt ut under honom. Två av männen försökte leda honom mot kvinnan som låg naken med ändan uppåt, men han trilskades och det flög fradga från hans mun.



-Snälla! Slit dig och spring din väg, din satans hamburgare! viskade fröken Kretsch hoppfullt.

Men han var snart bakom henne och männen ledde honom försiktigt fram så att han vidrörde den skräckslagna kvinnans vita skinkor med sin enorma, ådriga, svarta penis.

Kamerakillen låg nu på knä och försökte få en bra vinkel när den svajande lemmen sökte sig fram med hjälp av männen.

Kvinnan grät hysteriskt och de såg på hennes ansikte när hingsten fann sitt mål och automatiskt juckade framåt. Kvinnans fingrar klamrade sig fast i repen som höll henne och hela plinten höll nästan på att välta av kraften i hingstens stötar.



Kamerakillen gled omkring och fångade allt på nära håll, medan de båda kvinnorna var glada att de inte kunde se några detaljer. I flera minuter höll hingsten ut. Han gled ur kvinnans slida flera gånger men styrdes snabbt in igen av männen bredvid tills hästens ögonvitor syntes och gnäggandet markerade när han deponerade sin extra tjocka krämvita sperma i den fastbundna kvinnas slida.



Två-tre sekunder senare var det över och han struttade stolt omkring med penisen hängande ner mot marken med långa strängar med sperma från ollonet, medan kvinnan såg i det närmaste avsvimmad ut. Mannen med kameran gick runt henne och filmade henne bakifrån så fort hästen hade flyttat sig.

Det verkade inte som om något lämnades åt fantasin när han filmade hur det rann hästsperma ur den stackars utnyttjade kvinnan.



-Om jag bara hade ett prickskyttegevär så skulle jag blåsa skallen av varenda en av dom där jävlarna! väste fröken Kretsch.

-Allt har sin tid! Kanske du kommer att få din chans, men till dess tar du det lugnt och agerar professionellt! Det är en order!

Fröken Kretsch nickade men tittade inte Sara i ögonen.



Kvinnan togs loss och leddes in i huset, kamerakillen monterade ner sin utrustning och till slut var alla inne i huset och inte mycket mer hände annat än att en man hoppade in i en liten röd bil och körde därifrån, men det var så pass mörkt nu att de inte såg vem det var, men de gissade på kamerakillen.



I skydd av mörkret smög de båda kvinnorna bort till det vita tegelhuset och placerade små kameror med mikrofoner på de fönster som de tittat ut innan så att de säkert skulle få ljud och bild från alla rum. Den avancerade utrustningen var utformad som olika insekter, så om någon skulle kolla i fönstren så såg det helt oskyldigt ut.



Yoda tog emot signalerna och gav klartecken när allt såg bra ut. Sara smög tillbaka till deras bevakningsplats och blev förvånad när fröken Kretsch inte var där.

-Fröken Kretsch? Kom!…..Fröken Kretsch? Svara! viskade Sara i radion, men hon fick inget svar.

Hon sökte av terrängen kring huset med sin mörkerkikare, för det var omöjligt att se något med en vanlig kikare.

Där! Vid huset, såg Sara hur fröken Kretsch sakta tog sig fram och försvann runt huset.

-Yoda! Fröken Kretsch är kvar vid huset, jag vet inte vad hon tänker göra, men håll extra koll så att hon inte råkar illa ut, så ska jag ge mig ner till huset och försöka få tag på henne innan hon hittar på något dumt!

-Visst! De bara pratar än så länge. Kvinnan verkar sova på ovanvåningen. Lycka till!



Fröken Kretsch kände starkt att hon ville göra någonting. Det hade varit olidligt att se den stackars kvinnan penetreras mot sin vilja av den enorma lemmen. Hon kunde inte ens föreställa sig hur det kändes, även om hon varit med om en del. Men Sara hade ju såklart varit med om bra värre saker än hon själv, så hon kanske såg det på ett annat sätt.

Ibland måste man göra det som känns rätt dock, tänkte hon och försökte låta bli att tänka på vad Sara skulle säga till henne.



Hon smög nu mot en dörr på gaveln som hon trodde kunde vara en köksingång. Den skulle kanske vara en bättre ingång än huvudentre´n. Hon drog upp sin SigSauer och gjorde en tyst mantelrörelse innan hon snabbt avancerade.

Vad hon tänkte göra när hon väl kom in var hon inte säker på, men hon skulle i alla fall tvinga ner dom på golvet och de fick gärna göra motstånd så att hon kunde skjuta dom i skrevet eller genom knäskålarna.

Allt var tyst och lugnt omkring henne och inget hördes i radion för den hade hon stängt av för att slippa den oundvikliga ordern från Sara om att komma tillbaka. Försiktigt lade hon handen på dörrens handtag för att se om den var låst och sedan blixtrade det till för ögonen på henne och hon flög två meter bakåt och landade medvetslös på grusplanen.

Handtaget var strömförande och plötsligt tändes belysning runt hela huset och gjorde det extremt svårt att dölja en eventuell framryckning.



Yoda märkte att något hänt direkt.

-Sara! Ett larm har gått, alla männen har beväpnat sig och är full stridsberedskap. Dom har både automatvapen och mörkerkikare!

-Satan! Då blir det svårt att ta sig dit.

-Ska vi larma polisen?

-Nej! Vi har klantat oss, så vi får lösa det här själva. Jag har svårt att tro att fröken Kretsch´s liv är i fara just nu, men jag måste göra en kringgående rörelse och ta mig in från vägen. Det kommer dom aldrig att misstänka, det är för öppet. Jag kan hålla mig dold i diket hela vägen, men det kommer att ta tid. Håll koll på vad som händer i huset och rapportera bara om det är akut.

-Ta det försiktigt, Sara och få tillbaka henne!



Med en gång satte Sara fart genom skogen med mörkerkikaren. Hon bedömde att det skulle ta henne en halvtimme att ta sig runt och sedan åla sig mot huset via diket. Sedan fick hon se hur hon skulle lösa det. Hur hon skulle förklara det här för polisen skulle nog bli svårare.



Grenar piskade hennes kropp när hon sprang, men det bekom henne inte. Nu gällde det att få fröken Kretsch i säkerhet, var hon inte redan död så skulle det säkert göra sig av med henne när de fått ur henne all information hon kunde tänkas ha.



Fröken Kretsch vaknade en halv minut senare och insåg att hon måste därifrån kvickt. Tre mörkklädda figurer hann före och tog tag i hennes ben och drog in henne innan hon hann göra något. Var hennes pistol var visste hon inte så hon försökte böja sig fram och ta sig loss, men möttes av en knytnäve över ansiktet som fick henne att fall bakåt igen.



Yrseln lade sig en aning när hon slängdes ner i en soffa. Männen var omaskerade och tittade ner på henne. Det fanns ingen väg därifrån, så hon lutade sig bakåt och försökte samla tankarna. Vad skulle Sara ha gjort?

De liknade terrorister så vitt fröken Kretsch kunde bedöma och såg inte glada ut. En av männen var betydligt bättre klädd än de andra två och det var klart redan från början att det var ledaren. Säkert var det terroristen Kamehl som stod och flinade framför henne.



-Vad har vi här då? En liten spion, tror jag! sa han på bruten svenska.

-Jag är turist! Jag har gåt vilse, kan ni hjälpa mig? försökte hon desperat.

-Håna mig inte! Turister går inte omkring med stora pistoler och avancerad radioutrustning! Vad gör du här? Berätta nu! Det blir bättre så!



Fröken Kretsch visste inte vad hon skulle säga. Om hon sa som det var, skulle hon sabotera allt de visste om terroristerna och deras planer och de skulle kanske aldrig få tag på dom och flera oskyldiga människor skulle riskera att få sätta livet till, så hon teg.



-Ahh! Härligt! Hon vill inte prata! Pojkar! Nu är det fria tyglar som gäller, så får vi se om hon har lust att tala snart. Det var en vacker spion i alla fall! sa Kamehl och gick fram till henne och drog upp henne på fötter och sa åt de båda männen att hålla hennes armar.

Fröken Kretsch gjorde en bedömning om hon skulle klara att slå ner dom, men kände att det inte skulle gå, så hon stod bara still när Kamehl knäppte upp hennes bälte så att radio och annan utrustning föll till golvet.

Sedan drog han sakta ner blixtlåset på den mörkgråa dräkten hon bar. Hon bet ihop tänderna och hoppades att Sara och Polisen skulle komma när som. Kamehl drog ner dräkten till hennes fötter vilket gjorde att hon nu definitivt inte kunde springa eller sparka utan att först snöra av sig kängorna och krångla av sig dräkten.



De båda andra männen tittade intresserat på hur Kamehl sedan tog fram en vass kniv och drog spetsen längs fröken Kretsch´s bruna hud innan han förde in bladet under hennes bh och drog snabbt uppåt.

De chokladbruna brösten studsade till innan de stannade upp, blottade för de leende männen.

Han satte sedan det sågtandade knivbladet under trostyget och drog till så att tyget skars upp. Han gjorde likadant på andra sidan och fröken Kretsch kände hur tyget föll ner och blottade hennes rakade venusberg.

Hon försökte dock hålla ihop låren så att trosorna inte skulle falla ner till golvet, men Kamehl gick fram och drog snabbt i de sönderskurna trosorna så att det brände till i huden mellan låren.



De båda andra männen släppte henne och började ta av sig sina tröjor.

-Andrei! Du håller koll på ytorna runt huset, speciellt mot skogen! Kanske vi har mer besök att vänta!

Andrei såg mycket besviken ut och tittade extra noga på fröken Kretsch´s nakna kropp med lusta i blicken. Han protesterade inte, utan tog sin automatkarbin och gick iväg efter att ha dragit på sig sin tröja igen.

Kamehl och den andre mannen tog dock av sig sina kläder och såg noga till att deras vapen inte låg inom räckhåll. Mulatten kände att hon nu möjligen hade haft en chans om bara hennes ben hade varit fria. Måtte Sara komma snart, de måste ju fatta vad som hänt vid det här laget.



Kamehl och mannen som hette Sedat var nu nakna. Deras kroppar var vältränade med sexpack på magen och breda axlar, inte dom lättaste av motståndare.

Deras kukar stod rakt upp av upphetsningen och fröken Kretsch backade så mycket det gick innan hon stötte emot soffan . Då tog de tag i hennes handleder och hon skrek nu högt och hoppades att det skulle höras till Yoda via mikrofonerna.



Yoda hörde mycket riktigt skriket och han såg dessutom en suddig bild av hur fröken Kretsch stod naken och blev nedbrottad i soffan av de två nakna männen.

-Sara! Du får nog skynda dig! De har henne avklädd och kommer att ge sig på henne nu!

-Helvete! Nåja, det köper oss tid i alla fall! Jag gör vad jag kan! sa hon flämtande när hon nu kom fram till den långa vägen och snabbt kröp ner i diket. Här fanns det inget att ta skydd bakom, så det gällde att hon lyckades ta sig hela sträckan osedd, för med sina pistoler skulle hon inte ha mycket chans mot gevärseld på det här avståndet.

Diket var vattenfyllt i botten och hon kände hur vattnet trängde in och kylde ner hennes mage, ben och bröst, men det var bara att åla vidare.



Vilt fäktandes försökte fröken Kretsch hålla de båda männen på avstånd, men när hon lyckades med den ena kom den andra och bet henne i brösten så att det gjorde ont.

Kamehl höll om hennes fötter och tryckte upp dom mot hennes huvud innan han satte sin mun mot hennes fitta och nafsade och slickade henne. Hon skrek fortfarande högt, men tystades snabbt av Sedat som utan att tveka körde in kuken i munnen på henne.



Nu fick hon panik på riktigt och började skaka i hela kroppen. Hon vågade inte bita honom i kuken, utan lät honom stöta sig i henne. Hade hon varit ensam hade hon nog vågat försöka, men den andre mannen skulle säkert få henne att ångra det hela, det gjorde fortfarande ont efter slaget i ansiktet.

Kamehl hade inte tålamod eller intresse av att göra det skönt för mulatten utan ändrade position och med kuken mot hennes slidmynning tryckte han sig hårt in i henne.

Tårarna flödade längs hennes kinder och hon ångrade djupt att hon inte lytt Sara. Sedat stötte sig snabbt i hennes mun och Kamehl fick hennes bröst att studsa genom sin kraftiga stötar i hennes underliv.



Men så stannade Kamehl upp och sedan Sedat. På Kamehls tecken drog Sedat ut kuken ur fröken Kretsch´s flämtande mun.

-Nå, kvinna! Vad har du att berätta för oss?

Fröken Kretsch knep ihop med läpparna och sade ingenting.

-Så du gillar att hålla munnen stängd? Det var en ovanlighet för er kvinnor!

De båda männen skrattade.

-Nåja, håll du munnen stängd, så får vi se hur länge du klarar det!



Sedat och Kamehl vände på henne och drog henne uppåt så att Sedat kunde sätta sig ner i soffan. De tryckte ner fröken Kretsch på den hårda kuken tills hon bottnade. Sedan böjde sig Kamehl fram och spottade fröken Kretsch mellan skinkorna och utan att tveka satte han sig långfinger mot hennes anal och skruvade in fingret till knogen så att hon skrek av olust.

-Ha! Jag visste att du inte kunde hålla munnen stängd, men nu är det för sent ändå! skrockade han, drog ut det grova fingret, satte sitt svullna röda ollon mot hennes trånga anus och tryckte sig framåt tills fröken Kretsch inte kunde hålla emot längre, utan vilt skrikandes fick känna hur ringmuskeln tänjdes ut och hur hans skaft gled upp med visst besvär.



Fyra-fem stötar senare var han ända inne i hennes rumpa och hon kunde inte göra någonting annat än att gny.

Sara! Sara! Var är du? Tänkte hon med paniken fullt flödandes i sitt huvud. Smärtan var intensiv och hon kväljdes av tanken att hon nu hade två stora penisar i sig och inte kunde göra något åt det.



Sara förbannade belysningen som spred sig ut från huset åt alla håll. Hon hade sett en man i ett fönster vid två tillfällen och fick då trycka sig ner i det kalla vattnet för att inte röja sig. Fem minuter till, sedan var hon framme och då jävlar!



Andrei höll lydigt utkik men hade svårt att koncentrera sig eftersom han hade stånd av ljudet av den skrikandes mulatten som just nu fick de andra männens kukar i sig. Fan också att han inte fick vara med. Kanske han skulle kunna byta av Sedat om en stund?



Han gick ut på balkongen för att få lite frisk luft och för att lugna sig lite. Han stod vid räcket och tittade ut när han hörde något bakom sig.

-Hejsan läckerbit!

Överraskad vände han sig om och såg en kvinna som dragit upp kläderna på överkroppen och blottade ett par stora bröst. Det var dom vackraste bröst han någonsin sett och han tog ett steg mot henne innan han förstod att han gjort ett misstag.

Han hann inte få upp automatkarbinen innan hennes fot träffade honom rakt mellan benen. Med ett stönande böjde han sig framåt och just då möttes hans ansikte av Saras knä och så var det mörker för hans del resten av natten. Hon drog ner kläderna över brösten innan hon fortsatte, dom var minsann bra till mycket!



Det lät lite när hans vapen hade trillat ur hans hand, men Sara trodde att det nog inte skulle märkas om de fortfarande lärde känna hennes betjänt lite bättre. Sara hoppades att hon kunde stå ut en liten stund till.

Kamehl och Sedat hade inte hört någonting annat än fröken Kretsch´s gråt och deras eget stönande. Hon sade ingenting, så de fortsatte att knulla henne så hårt de kunde och hennes bruna kropp studsade fram och tillbaka.

Eftersom Kamehl hade det trängre och kunde röra sig bättre, kom han först. Med ett gutturalt vrål spände han hela kroppen och lät den stenhårda kuken tömma sitt innehåll i mulattens anus. Han stod kvar en liten stund och lämnade inte hennes uttänjda rumpa förrän han var helt tömd.

När han drog sig ur henne kunde Sedat få henne att studsa upp och ner på honom lite lättare. Hon kunde inte göra motstånd och var helt i deras våld. Kamehls vita säd sipprade ut ur hennes anus klumpvis och rann ner över Sedats kuk och pung, men det var inget han märkte något av.



Han vrålade när han lade in slutspurten och med händerna på hennes höfter stötte sig hårt uppåt i henne samtidigt som han nafsade på de aptitliga brösten som studsade framför hans ansikte.

Fröken Kretsch kände hans ryckningar och även hur hennes slida nu fylldes med hans säd.

Det var skönt att de var klara, men vad skulle de nu göra med henne för att få henne att tala? Kanske hon också skulle få stifta bekantskap med deras hingst? Hon bävade vid tanken och var beredd att dö innan dess.



Kamehl och Sedat stod nakna och svettiga framför fröken Kretsch som nu låg i fosterställning i soffan med sperma rinnandes från sina ömmande hål. Kukarna stod fortfarande upp till viss del och de skulle just till att dra henne till soffans kant där Kamehl nu ville knulla henne så lång ner i halsen att hon inte skulle få luft och kanske kräkas också.

Kunde det kanske fungera?



-Stå still och rör inte en jävla fena! hördes en bestämd kvinnoröst.

Fröken Kretsch började gråta häftigt när hon hörde detta och de båda männen frös till när dom insåg att de inte skulle kunna få tag på sina vapen i tid.

-Kan du arbeta lite? frågade Sara den hulkande fröken Kretsch, som torkade tårarna och nickade hastigt.

-Bra! Gå upp och se till kvinnan där uppe, så ska jag hålla ett öga på de här båda pojkarna!

Fröken Kretsch drog snabbt upp sin overall och det kändes skönt att inte vara blottad för deras blickar längre. Paniken började släppa nu och ersättas av kokande vrede.



Väl uppe såg hon att kvinnan låg och sov. Det stod en burk med kraftiga sömntabletter där och hon beslöt sig för att låta henne vara. Hon kunde behöva sova den stackaren. Men fröken Kretsch såg något annat som var av intresse och lade det i en påse och gick ner igen.



Under tiden såg Sara att det stod en laptop på ett bord som Kamehl råkade snegla på, så hon gick fram och tog den med pistolen hela tiden riktad mot de båda männen.

Kamehl såg ilsken ut när hon gjorde det, men han såg att hon var van vid pistolen och säkert skulle använda den vid behov.



När fröken Kretsch kom ner viskade hon till Sara som först såg tveksam ut, men sedan faktiskt log lite.

-Okej, men det får gå snabbt! Ta repet här och gör fast dom ordentligt.

Fröken Kretsch hade nu fått nya krafter och tog grepp på Kamehl först och sedan Sedat för att få dom att ställa sig på knä i soffan med ansiktena över ryggstödet. Hon tog det tunna men starka repet och band dom snabbt om handleder och fötter innan hon spände det hårt så att de nu var fastbundna med rumporna ut mot rummet.



-Ni kommer inte slippa undan ostraffade! Ni är redan döda, ni vet bara inte om det ännu! Släpp loss oss med en gång så får ni dö snabbt!

-Det var ju inget vidare bra hot! sa Sara. Jag tror ni gör bäst i att hålla er fast nu, för nu blir det åka av förstår ni, pojkar!



Fröken Kretsch stack ner handen i påsen och tog fram en stor röd dildo i gummi och gav den till Sara, samtidigt som hon själv tog fram en ännu större svart gummikuk och svängde den i luften för att sedan slå den hårt över Kamehls bak.

-Aaaj! Ni vågar inte! Ni skulle bara……..det kommer ta tre dagar av lidande innan ni dör om ni inte släpper oss!



Det såg löjligt ut när de båda männen försökte krångla sig loss med sina håriga rumpor i vädret. De båda kvinnorna gick resolut fram och satte sina vänsterhänder på männen skinkor och sedan satte gummikukarna mot deras rumphål, de nickade till varandra och började trycka sexleksakerna mot terroristernas bakar.

Nu svor männen på sina respektive modersmål, men kvinnorna gav sig inte förrän de hade lyckats få in dildoarna i de protesterande männen.

-Så slappna av nu och tänk på hur det kändes för de kvinnor ni gjort likadant med. Det är säkert inga problem det här inte! sa Sara och lutade sig över dildon i Kamehls hål och tryckte den ännu längre in. Sedat skrek också av smärta och skam när den röda dildon gled in i honom.



Sara och fröken Kretsch fick ut sin ilska och frustration när de nu knullade männen hårt och obevekligt som hämnd för vad dom gjort, men de lugnade sig till slut och satte sig ner för att tänka. Först då slutade männen kvida och stönade bara uppgivet och skamfullt.



-Yoda? Är du där?

-Fyy faaan, Sara! Nog är jag här allt! Jag är glad att jag inte ligger i den där soffan i alla fall!

Dom hade inte haft en tanke på att Yoda sett och hört allt under tiden, men det som var gjort var gjort.

-Nu vet du att det inte är lönt att löneförhandla i alla fall! sa Sara skämtsamt. Vad ska vi göra med dom här gökarna? sa Sara och gestikulerade åt de båda männen som fortfarande var bundna.

-Han hade en laptop, va? Koppla in den till din mobil, så ska jag kolla den!



Sara kopplade en sladd från USB-porten till hennes avancerade mobil och med en gång såg hon hur det strömmade information till Yoda. Hon väntade fem minuter och såg under tiden till att tejpa för munnen på de båda svärande männen och sedan några långa remsor med tejp över deras bakar så att dildoarna inte kunde glida ur dom. Sedats dildo hade dessutom en vibrator i sig som fröken Kretsch vred upp på full styrka.



-Jag har bara skummat genom datorn, men här verkar finnas all information vi kan behöva. Tider, platser, personal, vapen och en massa annat som binder dom till terrorisdåden. Vi borde kunna ringa in polisen nu!

-Kanon! Det gläder mig. Jag ringer polisen om en stund, du kan ta det lite lugnt till dess, så kommer vi snart. Vi har inte någon lust att vara här och försöka förklara de bägge herrarnas tillstånd.



Yoda såg även till att ladda ner den pornografi som han hittade på datorn. Det mesta var tydligen av egen produktion och hade namn som antydde både kvinnor, hästar, hundar och andra perversiteter som Yoda nog kunde finna av intresse. Han tog inte bort det dock, det kunde bli en liten intressant åtalspunkt för åklagaren.

Däremot skulle de inte föra vidare de egna ljud och bildfiler de hade från huset den här kvällen av förklarliga skäl.



-Nu kommer vi att ge oss av, pojkar! Ha det så skönt så länge, så kommer polisen om en liten stund och tar hand om er. Din hantlangare ligger bunden och medvetslös på balkongen och kvinnan däruppe verkar sova ett tag till. Vi är spöken vad er anbelangar. Vi har aldrig varit här och ingen kommer att tro på er ändå, det ska jag se till! sa Sara och klappade Kamehl lite lätt på den bleka skinkan.

-Och här har ni från mig! sa fröken Kretsch och gav dom vars en spark rakt på testiklarna så att de vred sig i ytterligare plågor. De försökte prata genom tejpen, men kvinnorna var inte intresserade av att höra vad de hade att säga. Förhoppningsvis kulle det bli oerhört pinsamt för dom när rapporten från polisen om hur de funnits blev offentliggjord.



När de var utanför huset tog Sara upp sin telefon och ringde till polisen.

-Hej! Sara här! Nu är det så att vi haft lite oförutsedda saker här och jag tror att det är bäst att ni kommer hit och tar dom. Vi vet att dom har haft något party som spårat ut och de verkar vara lugna för tillfället så ni kan bara promenera rakt in och plocka in dom. Tre män och en kvinna, var rädd om kvinnan för hon har haft det fullt upp idag! Det står en laptop där också och där finns allt ni behöver veta, hur jag vet det tänker jag inte gå in på av spaningstekniska skäl. Så ta för er och ställ inga frågor till oss för ni kommer inte få några svar. Det ni har nu räcker mer än väl!



Sara knäppte av samtalet i den förvånade polisens öra och de gick lugnt längs den upplysta vägen.

-Förlåt mig, Sara! Jag skötte det hela mycket dåligt!

-Du fick lida en hel del för det, eller hur?

-Du ser väl hur jag går? sa fröken Kretsch och log bittert.

Sara såg hur mulatten stolpade sig fram med öm bak och log.

-Nu vet du hur det är! Det man inte har huvudet får man i röven! Glöm inte det!