En otrolig andra dag (forts.)

Mina ben kändes som spaghetti, och att jag vilken sekund som helst skulle sjunka ihop på gatan på grund av min oförmögenhet att röra de. Anledningen, undrar ni? Anton gick bredvid mig, det borde vara svar nog.



Mamma var iväg på möte och skulle inte komma hem förrän sent, så tog tillfället att bjuda med Anton hem till mig. Varför? Kanske för att försöka visa min tacksamhet för de två underbara orgasmer han gett mig under loppet av två dagar? Kanske för att jag vill vila mina ögon på honom varenda sekund tills jag blir blind? Ja, därför.

Försökte verka avslappnad och lugn medan vi gick på trottoaren. Anton verkade vara hur avspänd som helst och gick och pratade om det ena och det andra, kanske för att försöka lugna mina nerver, jag vet inte. Han verkade alltid veta vad som pågick i mitt huvud, ibland bättre än jag själv.



”…Robert?”



”Va?” Sa jag och skakade lätt på huvudet för att komma tillbaks ner på jorden. Anton såg på mig med ett snett leende, det alldeles för snygga leendet, och en retsam glimt i ögonen. Var han ens medveten om hur snygg han var? Det förvånade mig att modellagenturer inte flockades kring honom för att vilja anställa honom, var folk blinda, eller? Fast, det gjorde ingenting om de var blinda, det betydde bara att jag fick ha honom för mig själv.



”Jag frågade om du tycker om chokladbollar?” Sa Anton, fortfarande med det där snygga leendet på läpparna.



Om jag gillade chokladbollar? Varför ville han veta det? ”Eh… ja?”



”Vad bra, då tycker jag vi gör det när vi kommer hem till dig. Eller vill du göra något annat?” Frågade Anton och höjde ena ögonbrynet.

Hallå? Vad hände precis? Anton ville att vi skulle baka chokladbollar när vi kom hem till mig? Var detta samma kille som sugit av mig på en skoltoalett tidigare den dagen?



”Eh, visst, det kan vi väl.” Sa jag och gick över receptet i huvudet, jag var rätt säker på att vi hade alla ingredienser som behövdes. Havregryn, kakao, margarin…



—



”Jag vet inte hur du lyckas, Robert, men du har chokladbollssmet i pannan. Använder du huvudet när du bakar, eller?” Frågade Anton och räckte ut tungan åt mig.



Jag låtsades bli sårad samtidigt som jag torkade av pannan med papper.



”Jag vill minnas att jag sa att bakning inte var min starka sida. Detta är bara bevis på hur dålig jag är.” Sa jag och räckte ut tungan tillbaks, vilket fick Anton att skratta.



Detta var utan tvekan den bästa dagen i mitt liv. Humöret hade varit på topp ända sedan vi kom in genom dörren. Anton hade gjort sig hemmastadd på nolltid, och vips så befann vi oss i köket och var i full färd med att göra chokladbollar. Under tiden som vi rullade bollar av smeten kände jag hur han tittade på mig, när han trodde jag var fokuserad på bakandet. Hans ögon kändes som två facklor som for upp och ned längs min kropp och lämnade spår av hetta efter sig. Hur kom det sig att med bara en blick fick han min kropp att fatta eld?



”Du har smet på näsan också, din klant. Vänta, så ska jag ta bort det.” Hörde jag Anton säga innan hans kladdiga hand lades mot min kind och vände mitt ansikte mot hans. Innan jag hann påpeka att jag blev ännu smutsigare på grund av hans smetklädda hand kände jag hans läppar mot min nästipp, och hans tänder som nafsade lätt på tippen innan han tog ett steg bakåt.



”Nej, men titta, nu har du en massa smet på kinden med. Det ordnar jag.”



Hans läppar låg plötsligt mot min kind, och jag drog in andan när jag kände hans heta tunga som sakta slickade upp smeten. Mina ben förvandlades återigen till spaghetti på en hundradels sekund. Hur kunde jag bli så tänd av att bli slickad på kinden? Alltför snart försvann tungan och munnen från min kind, och jag försökte återfå kontrollen över min andning, men det var lönlöst. Slöt ögonen när jag kände Antons läppar mot mina och stönade av välbehag. Det kändes så rätt. Som om vi var skapta för varandra. Hans tunga, som bara någon minut tidigare hade slickat min kind, fann sin väg in i min mun för att smeka min egen och jag la armarna runt hans axlar, kramade honom hårt.



Hans armar la han om min midja och vände mig om tills jag stod lutad mot köksbänken utan att avsluta kyssen. Hans händer for upp och ned längs min rygg. Jag stönade igen och begravde fingrarna i hans hår, försökte visa honom genom kyssen hur mycket jag tyckte om honom, hur mycket jag gillade det han gjorde med mig.



Snart flyttade han sina händer från min rygg till mitt skärp, och jag drog in andan. Stod stilla under tiden som han drog ned dragkedjan i mina byxor, för att sedan dra ned både de och mina kalsonger.



När hans fingrar började smeka lätt nedför min mage, puttade jag honom ifrån mig, så att kyssen avbröts. Han rynkade pannan och la huvudet en aning på sned. ”Vad är det?” Frågade han.



”Jag… det är min tur att göra det skönt för dig.” Sa jag, samtidigt som jag rodnade. Han hade gett mig två orgasmer, två underbara ögonblick i mitt liv, och jag ville gengälda honom.



Han log och skakade lätt på huvudet. ”Jag njuter redan så mycket det bara går, Robert. Att ge dig njutning, att se dig när du kommer, att höra dina flämtningar och känna din snabba puls… det behövs inte mer än så för att jag ska få en orgasm. Att känna dina läppar mot mina, att veta att du litar på mig tillräckligt för att låta mig ge dig njutning… det finns inget bättre än det. Jag vet att vi träffades igår, men det känns som om jag har känt dig mycket längre än så, om det låter begripligt.”



Det gjorde det. Jag hade rätt, vi var skapta för varandra. Gud måste ha planerat detta ögonblicket sedan tidernas begynnelse, det var jag bergsäker på. Under hans lilla ’tal’ hade jag varit oförmögen att titta bort från hans ansikte. Att han kände så… det hade jag ingen aning om. Så… han ville inte att jag skulle återgälda honom, för jag behövde inte göra någonting för att han skulle få njutning, var det så han menade?



Innan jag hann fråga så började han kyssa mig igen, samtidigt som han slöt handen runt min lem. Jag flämtade till och knöt händerna i hans tröja, samtidigt som jag slöt ögonen hårt och andades tungt. Han började röra handen upp och ned, under tiden som hans andra hand rörde sig runt till min bak. Han masserade lätt kring mitt hål med ett finger innan han sakta förde in fingertoppen i mig. Jag särade på benen och la mitt huvud på hans axel, försökte andas normalt, men det var omöjligt. Allt jag lyckades tänka var ’Skönt, skönt, skönt, skönt’.



Sakta förde han in mer av sitt finger i mig, för att sedan börja röra det fram och tillbaks, i allt snabbare takt. Kände knappt att han förde in ännu ett finger i mig, så förlorad i extas var jag.



”Jag vill ha dig, Robert.” Viskade Anton i mitt öra innan han nafsade lätt på örsnibben.



Jag svalde hårt när jag fattade vad han menade. Åh, herregud. Var detta dagen jag förlorade min oskuld? Om svaret var ja, JA! Förbannelse över den som vågade störa oss nu.



”Får jag, Robert? Snälla, säg ja.” Sa Anton och rörde sina fingrar snabbare.



Oförmögen att svara nickade jag bara. Ja, Anton, ta mig, gör vad du vill med mig, ta mig, ta mig, ta mig!



Plötsligt försvann fingrarna och jag stönade till av frustration. Vad nu då?



”Ditt rum.” Sa Anton, och jag närapå släpade honom uppför trappan i min hast. Kom igen, Robert, lugna ned dig en aning. Dra ner på kåtheten. Ha, svårt när världens vackraste kille kysser mig.



Sekunden efter vi kommit in på mitt rum smällde han igen dörren innan han försiktigt sköt mig bakåt. Jag lät honom ha kontrollen, och snart kände jag hur mina lår kom i kontakt med sängkanten. Utan att avsluta kyssen satte jag mig ned. Anton var inte långt efter. Under tiden som jag hasade mig bakåt mot huvudändan knäppte han upp sitt bälte och drog ned dragkedjan. Kände mig en aning spänd att jag äntligen skulle få se Antons kropp. Japp, han var utan tvekan den vackraste människan på jorden. Kände en rysning längs med ryggraden när jag såg hur stor han var? Skulle den ens få plats?



Under tiden som jag… beundrade hans lem hade Anton tagit av sig sin tröja och var i full färd med att dra av mig min. Höjde reflexivt på armarna för att göra det lättare för honom och sedan var vi båda nakna.



”Du anar inte hur vacker du är.” Mumlade Anton, hans hand smekte mitt hår. Jag fnös till och la handen mot hans kind.



”Det är du som är vacker. Jag tror inte att jag någonsin mött någon så vacker som du.” Sa jag, och menade varenda ord. Han slöt ögonen och la sin hand över min. När han öppnade de igen flämtade jag till av intensiteten jag kunde se i de. Wow.



Plötsligt började Anton skratta. Jag rynkade pannan. Vad kunde han tycka vara roligt nu, i detta ögonblicket?



”Chokladbollarna, vad hände med de?” Frågade han och började skratta igen. Han la sitt huvud på min axel och försökte lugna ner sig.



Kunde bara stirra på honom. Varför tänkte han på chokladbollar nu?



”De går ingenstans. Matvrak.” Sa jag och nöp honom lätt i armen, vilket fick honom att rycka till. Han lyfte huvudet och blängde på mig. Jag höjde bara på ögonbrynen och log snett.



”Hungrig är jag, men chokladbollar är inte vad jag vill ha.” Mumlade Anton utan att släppa mig med blicken. Han smekte med handen ner längs med min kind och jag rös till av välbehag. Hur kunde jag ha levt alla dessa år utan Anton, det var en bra fråga.



Slöt ögonen när jag kände hans läppar mot mina. Hans tunga var snabb med att finna sin väg in i min mun, och jag smekte den lätt med min egen. Hans händer började smeka sig ned mot min underkropp, och jag andades ut tungt när jag kände hans hand mot min bak. Han drog lätt med fingertoppen längs med min skåra, över mitt hål, fram och tillbaka. Drev mig sakta men säkert till vansinne. Sluta retas, ville jag skrika, men min mun och tunga var upptagna.



Ryckte till när jag kände något kallt röra mitt hål, och öppnade ögonen för att se vad det var. I Antons ena hand var en tub med glidmedel. Det var med all säkerhet hans eftersom jag visste att jag inte ägde någon. Gick han alltid runt med glidmedel i fickan, eller?



Han verkade förstå min förvåning, för han harklade sig och sa: ”Var inte säker på om den skulle komma till användning, men ville ha med den för säkerhets skull. Ifall något skulle hända.” Avslutade han med ett leende.



Skakade på huvudet åt hans tankegång, men var glad ändå. Han tänkte på allt, eller hur? Hans finger återvände till mitt hål, och jag drog in andan när jag kände fingertoppen glida in. Skulle aldrig tröttna på den känslan, aldrig, aldrig, aldrig.



Ett finger blev snart två, för att sedan bli tre. Hade aldrig haft tre fingrar i mig förut, och var en aning obekväm med hur det kändes, men visste att det bara var att bita ihop. Något ännu större skulle få plats där nere.



Kände en konstig tomhet när Anton drog ut sina fingrar, men hann inte säga något förrän han ersatte de med sin lem. Mot min vilja spände sig min kropp när han började glida in, och han stannade. ”Slappna av, Robert. Det kommer kännas bättre om du slappnar av.”



Hur fan kan du veta det? Tänkte jag, medan jag försökte lyda hans råd. Sakta men säkert kände jag hur de spända musklerna slappnade av, och Anton förde in resten av sin lem i mig. Det tog några sekunder innan min hjärna hann ikapp. Anton var inne i mig. Han hade tagit min oskuld. Åh herregud.



”Hur känns det?” Frågade Anton, hans andhämtning var snabb, som om han precis sprungit ett lopp. ”Kan jag röra mig?”



Rörde höfterna en aning för att testa om det gjorde ont, vilket fick honom att flämta till och han tog ett stadigt tag om mina höfter.



”Helvete, Robert… du anar inte hur skönt det är. Hur skön du är.” Han kysste mig hårt, intensivt, nästan desperat. Jag kunde inte göra annat än försöka hålla mig fast, alltihop kändes så overkligt. Känslan av att ha honom i mig, den gick knappt att beskriva. Underbart. Otroligt. Ville aldrig att han skulle lämna mig.



”Du kan röra dig nu.” Flämtade jag mot hans axel innan jag la huvudet mot kudden. Han flyttade sina händer från mina höfter till varsin sida om mitt huvud, innan han långsamt drog sig ur mig, för att sedan komma tillbaka in. Slöt ögonen hårt och drog in ett djupt andetag, wow, vilken känsla, helt otroligt, kändes som om min kropp stod i lågor, ville aldrig att den skulle sluta!



Begravde ansiktet mot Antons axel och rörde mina höfter i takt med hans rörelser. Kände hur hans händer strök mig över håret, axeln, sidan, höften, sedan upp tillbaka till axeln igen.



”Anton, Anton, Anton.” Jag kom på mig själv med att mumla hans namn om och om igen, som ett mantra.



”Robert… fan vad skönt… så jävla trång….” Väste han i mitt öra innan han bet lätt i örsnibben.



Det blev för mycket. Med ett skrik kände jag hur jag kom, helt utan förvarning. Åh jäklar, vad skönt det var. Som i en dimma kände jag hur Anton stötte in hårt i mig innan hans kropp spände sig och han kom. Sakta drog han sig ur och la sig bredvid mig. Han la armarna om mig och flyttade mitt huvud tills det låg bekvämt på hans axel.



”Wow…” Sa jag, försökte hämta andan. Jag hade precis förlorat oskulden. Det skulle ta ett tag innan jag verkligen fattade det. Efter att ha blivit mobbad så många år var det svårt att fatta att någon tyckte om mig.



”Mm-hmm.” Var allt Anton sa. När jag tittade upp på honom såg jag att hans ögon var slutna, och han hade ett belåtet leende på läpparna.

Slöt mina ögon och gjorde mig redo att ta en tupplur, när Antons röst hördes i det tysta rummet:



”Sugen på chokladbollar?”