Jag går för långt

Kerstin tittade otåligt på klockan. Britta borde ha varit hemma för nästan en timme sedan.



-Gå du, du behöver inte vänta på henne, sade jag.



-Jodu, den flickan vågar jag inte lämna ensam hemma nuförtiden. Hon ställer väl till med någon orgie. Jag fattar inte vad som har tagit åt henne på sista tiden.



-Det är väl tonårshormonerna, föreslog jag.



-Jo, men så skamlös behöver hon väl inte vara för det? Förra veckan, hon… nej, jag kan inte säga vad det var hon gjorde. Men stryk fick hon. Fan, de stänger om tio minuter.



Kerstin behövde inte säga vad det var hennes dotter Britta hade gjort häromkvällen. Britta hade själv rapporterat till mig efteråt. Jag var stolt över hur jag hade lyckats få bort Brittas hämningar. Men Britta hade ändå varit en aning blyg när hon avslöjade en oväntad detalj för mig, att hon njutit lite av bestraffningen och onanerat direkt efteråt.



-Gå nu, Kerstin, så hinner du. Jag kan vara barnvakt.



Äntligen log Kerstin. De vassa hörntänderna glimmade i mungiporna och jag blev varm i hela kroppen och mjuk i knäna.



-Vad söt du är! Tack. Jag är tillbaka om en timme.



På väg ut ut lägenheten fick jag en slängkyss och ett till av hennes underbara leenden. Det finns inte mycket jag inte skulle göra för att få ett sådant leende avfyrat mot mig. Men nej, jag är inte särskilt söt. Till utseendet, javisst, men inte så som Kerstin menat. Nu var det min tur att vara otålig. Britta måste komma hem till lägenheten i god tid innan Kerstin kommer tillbaka. Fantasierna fick löpa fritt under tiden jag väntade, faktiskt lät jag mig hetsas upp så pass att jag inte kunde låta bli att pilla mig lite mellan benen.



Hissen stannar! Är det Britta? Eller är Kerstin redan tillbaka? Nej, varken eller, jag hörde nyckeln vridas om hos grannen. Sådana här tillfällen kommer inte ofta. Antagligen får jag aldrig mer chansen. Inte för att det här var någon alldeles bra idé heller, men nu när möjligheten fanns var det som ett tvång. Britta! Kom nu!



Nervositeten och otåligheten gjorde att jag tappade kåtheten. Men nu! Stegen i trapphuset lät som Brittas. Ja, nu var det hon. Britta tittade förvånat in i vardagsrummet där jag satt ensam i soffan.



-Är inte mamma hemma?



-Nej, hon hann inte vänta längre. Hon är borta resten av kvällen, så jag är din barnvakt.



Britta skrattade.



-Så du ska se till att jag sköter mig? Att jag är en duktig flicka?



Hennes bruna ögon glittrade, jag tyckte mig läsa barnsligt trots och vuxen kåthet i de där ögonen, som hon bortsett från färgen ärvt av sin mor.



-Så vad ska vi göra då? frågade hon spelat oskyldigt.



-Du kan väl visa mig hur du onanerar. Du är så söt när du smeker dig själv.



-Hmmm, nej.



Vad fan säger hon? Sticker hon upp? Jag visste inte vad jag skulle säga.



-Bara om du börjar. Jag vill att vi tittar på varandra.



Så, det var bättre. Inte helt lätt att förena med min plan, men det skulle jag nog kunna ordna. Nu när det var så nära, förutsättningarna kunde knappast bli bättre. Egentligen borde jag ha läxat upp henne och förklarat vem som bestämmer, men jag hade inte tid med något bråk nu. Varje minut var dyrbar, det hade gått minst fyrtio minuter sedan Kerstin gått.



Med tankarna mest på vad jag hoppades skulle hända så småningom satte jag mig bekvämt i soffan med särade ben och blottade mitt sköte för Britta. Även om jag hade kommit ur stämningen ett tag så var jag ändå ganska väl förberedd. Med min snuskiga fantasi och mina känsliga fingrar blev jag strax glänsande fuktig. Att Britta satt mitt emot och glodde på mig som näring för sina egna onanifantasier och lekte med sina små bröst gjorde allting ännu bättre.



Nu var det klippt, hissen igen! Fotsteg, Kerstins? Nej, falskt larm, bara ytterligare en granne som kom hem.



Det var en påminnelse om att inte fick gå för fort fram här, hur skönt det än var måste jag börja hålla tillbaka. Och det samtidigt som jag eldar på Britta. Det var inte helt lätt, och jag darrade av kåthet, men till slut var Britta så till sig att hon inte märkte att jag slutade fingerpulla mig själv. Hon sträckte på sin smala hals och blundade. Jag fortsatte dock att prata snusk med henne och stöna lite då och då för att uppmuntra henne.



Nu var det rätt tid! Vad var klockan? Kerstin borde ha varit hemma redan. Åter blev jag avtänd av stressen, men det vara bara som det skulle. Kom nu, Kerstin! Kom inte än, Britta!



Vid det hör laget kunde jag nog ha gått ut i köket och tagit kaffe, för Britta var helt uppe i sin egen kåta värld. Hon gnydde och skrek, vred sig, smekte klittan, runkade klittan som om den vore en liten liten kuk och växlade om med att pulla sig med tre fingrar så att det smaskade. Den dyrbara soffan hade våta fläckar på klädseln under henne. Jag måste hålla mig.



Nu, då? Det lät som Kerstins fotsteg. Ja, nyckeln vreds om i dörren och jag övade mig i skådespeleri, ordnade anletsdragen i en passande chockad och äcklad min. Fast jag hade inte behövt anstränga mig, när Kerstin kom in i lägenheten såg hon inte på mig över huvud taget. Hon stirrade på Britta några sekunder, Britta som låg halvnaken på vardagsrumssoffan med njutningsfullt slutna ögon och halva handen i fittan. Britta som stötte ut skrin som hördes i ut i trapphuset.



Kerstin sade ingenting, hon rusade fram till soffan och tog tag i sin dotter, hon lyfte den vältränade Britta som en trasdocka och satte sig själv på soffan. På den blöta fläcken. I en enda svepande rörelse driven av adrenalin hade den vanligtvis inte särskilt starka Kerstin lagt Britta på mage över sina knän.



Med sin späda arm slog hon mot dotterns runda stjärt. Klatsch, klatsch, klatsch! Snart var huden rödfläckig.



-Din slyna! Hur kan du skämma ut mig så här? Göra såna saker när vi har folk hemma! Jag borde… jag vet inte vad jag ska gör med dig! Hur tänkte du? Du är vidrig!



Kerstin skrek med tårarna rinnande längs kinderna. Hennes arm vevade på oförtröttat. Dåligt samvete? Ja, att se Kerstin gråta gjorde ont. Det var väl oundvikligt, men inte en del av den fantasi jag burit på.



Men något som verkligen varit en del av fantasin började spela upp sig inför mig. En liten hand stack upp mellan Brittas ben, armen måste ha varit klämd mellan Kerstins lår och Brittas mage. Ett finger letade sig in i fittskåran och började grotta runt i takt med slagen på stjärten. Britta stönade och jag förstod att det inte bara var av smärta. Ögonblicket varade inte länge och jag sög in vad jag såg, min dröm förverkligad. Den välmanikurerade kvinnohanden som smiskade flickstjärten röd och under stjärten särade smärta ben med en arbetande flickhand emellan.



Brittas stön började gå över i ”ja, ja, slå mig!” Och då var det över, Kerstin såg ut som om hon svalt en grapefrukt och tittade nedåt för att se vad som hände.



Kerstin slutade smiska stjärten, hon föste bort Britta med bägge händer från sig och reste sig så att Britta ramlade ner på golvet.



Britta tog sig upp, surt mumlande, och gick till sitt rum. Kerstin tittade ner i golvet. Jag visste inte vad jag skulle säga, så jag sade bara



-Kerstin.



Först då såg hon på mig, men tveksamt. Hon skämdes, den stackarn.



-Förlåt, sade hon.



-Men snälla du, du har inget att be om förlåtelse för!



-Att du behövde se… det där!



Jag makade mig närmare så att jag kunde hålla henne om armarna och se henne i ögonen.



-Det var inget du kunde göra åt. Och jag har varit med om värre upplevelser. Förresten, om det hade varit lite mer krut i mig hade jag väl kunnat få stopp på henne. Det var jag som var barnvakt, om något är det väl mitt fel.



Om hon bara visste i vilken grad det var mitt fel, inte bara idag utan överhuvudtaget att Britta förvandlats från blyg flicka till skamlös exhibitionist som tillfredsställer sig själv var och när som helst, ensam eller med hjälp av vem som än vill. Inte för att jag tänkte tala om det. Kerstin log blygt och försiktigt, inga hörntänder den här gången.



-Älskade Lena. Jag är hennes mamma. Jag har inte uppfostrat henne ordentligt. Jag är misslyckad som mamma.



-Jag kan inte föreställa mig en bättre mamma än du. Men Britta håller på att bryta sig loss, du kan inte ha fullständig kontroll över henne längre.



Så höll vi på ett tag, hon anklagade sig själv och jag försökte trösta. Mer och mer tröstade jag med att krama henne, och jag slickade tårarna från hennes kinder. Så småningom lugnade hon sig lite och jag vågade mig på att trösta med en kyss på munnen. Jag nafsade lite med läpparna om hennes utsökt tunna underläpp och gick sakta över till lite tungbrottning. Allt gasande och tvärbromsande under eftermiddagen hade gjort mig nästan utmattad, att vänta, att spela kåt, att vara kåt, att spela okåt, vara okåt, fram och tillbaka… Men det hade också haft en ackumulerande effekt, kättjan hade byggts upp i mig och nu när jag fått se vad jag drömt om måste jag få utlopp för mina lustar.



Så jag värmde upp Kerstin, fortfarande under förevändningen att trösta kysste jag hennes hals, smekte hennes rygg och mage. Jag smekte av henne plagg efter plagg så smidigt jag kunde och kysste hennes små fasta läckra bröst. Kerstin sade ingenting alls längre, vilket väl var ett gott tecken. När jag hörde rytmiska stönanden från flickrummet reagerade Kerstin inte alls, eller så låtsades hon inte höra. Kerstin lät mig komma ned i hennes sköte och ta för mig. Trots att jag var otålig tog jag mig tid att ägna mig lite åt insidan av hennes silkeslena lår.



Knästående på soffan och med stjärten putande upp slickade jag Kerstin. Hon släppte ut kvävda skrin, hon ansträngde sig för att inte låta för mycket men misslyckades på ett ganska bedårande sätt. Jag använde fingrarna och tittade upp för att möta hennes blick, men såg bara undersidan av hennes haka. Kerstin sträckte huvudet bakåt och bet sig i ett pekfinger. Med ansiktet tillbaka på plats mellan Kerstins ben förde jag upp en hand mot min egen fitta så att jag kunde smeka mig själv.



Min uppmärksamhet måste ha sviktat för jag hade inte hört några fotsteg. Men känslan av ett par små men starka flickhänder som tog fast i mina ben gick inte att ta miste på. Inte heller hur en fuktig tunga krävde plats i mina fingrars ställe vid mina glatta blygdläppar.