DÅLIGA MINNEN – ? –

DÅLIGA MINNEN

By Elsa Wadén





Oj så tiden går – snart är jag mogen för hemmet och att förvaras där som ett kolli – bli hanterad som ett ’ruttet ägg’. Ruttna ägg luktar inte illa så länge de är hela, men om de stöts så blir det genast otrevligt.

Nå kärringen är gammal – men ännu finns det minnen att tänka tillbaks till. När jag har tittat på den här sidan och läst några av berättelserna tror jag att de allra flesta är rena fantasier, men man kan ju aldrig veta, så är det nog när andra tittar in på min text också.

Jag kan redan från början säga att jag inte är så ordfrisk på intima detaljer, så den som önskar läsa grova ord och på ett grovt sätt vad som händer bör välja annat att läsa, det här blir mer en liten återblick i minnenas värld. Därför blir det som det blir.

Först lite om mig – då, när detta hände var det 1962, jag var 23 år och arbetade – jo jag kallar det arbetade trots att jag inte var anställd utan mer bidrog med vad jag kunde erbjuda. Nej – inte min kropp, jag var överdrivet intresserad av fotografering, och använde den kamera jag hade fått av far när jag fyllde 20 år. En Hasselblad 500 C, med åren hade jag investerat till 5 stycken magasin för film och ett extra objektiv. Vanligen använde jag enbart svart-vitt. Men jag hade alltid ett magasin med färgfilm – ifall jag insåg att en bild behövde FÄRG.

Ska inte gå mer in på vad jag hade i mörkrummet hemma, men det var rätt väl utrustat för att göra stora bilder med helt manuell hantering av framkallningskemikalierna, naturligtvis. Det var lite det som var ’min grej’ jag gjorde stora bilder upp till 2 meter kunde jag hantera. Köpte fotopapper på rulle, det kunde man göra på den tiden, nu vet de knappt vad silverbromidpapper, eller fix är.

Jag blir lite nostalgisk när jag tänker tillbaks på den tiden, men det behövde nog nämnas att jag höll på en hel del med sånt, det gav en del inkomst även om det mest förstörde pengar. Det fanns då – och är nog lika nu tre sorters ekonomi hos folk, bra, dålig och usel.

Bra ekonomi betydde att du alltid hade pangar att köpa det du ville, men sällan gjorde det. Usel betydda att du inte hade någon inkomst och gjorde snabbt av med de pangar du fick. Sen de som hade inkomst som normalt täckte utgifterna.

Jag tillhörde den grupp som gjorde av med pengarna innan jag ens såg röken av dem, alltså hos min lokala fotohandlare. Det var film, framkallningsvätskor, fix och mängder med fotopapper.

Det betydde att skulle jag förflytta mig i någon riktning där avståndet var mer än lämpligt för cykel – så använde jag TUMMEN. Man kunde, man vågade, lifta på den tiden — och man vågade vända sig till lokalt boende och ’tigga nattlogi’.

Oj – jag är redan inne på sidan två – med bakgrunden, nå, det var sommar och jag var mellan två olika jobb så att säga. Arbetslös – igen, var nog mer korrekt. Så jag hade bestämt mig för att fylla ett 50-tal rullar med bilder. Bilder jag skulle kunna sälja. Ja – jag brukade kunna hitta motiv som var övertalningsbara att bli avfotograferade med lite eller i bästa fall utan kläder.

En av tidningarna då var en tidning ’Piff’ men de flesta bilderna blev köpta av andra som sålde dem i sina egna namn. Alltså att figurera som fotograf för den typen av bilder var inte speciellt . . . — alltså det var bättre att inte förknippas med dem under eget namn.

Jag hade varit nere på Föhr förut och lyckats rätt bra, Sylt var för specifikt, att vara på, korta besök gick för sig och från Föhr kunde man bäst åka egen (lånad) båt, annars gällde cykel och färjan tillbaks till Baggebüll för att åka över på den smala strippen vid lågvatten.

Nå – det var dit jag var på väg, och hade kommit en bra bit på väg när jag stannade till på en gård efter att jag hade passerat Rødekro. Jag frågade om jag fick slå upp mitt tält på deras ägor, och köpa en bit mat, eller helst jobba för en bit mat, och det fick jag. Faktiskt mer än så, jag erbjöds en veckas jobb – att börja med.

De hade gott om djur, svin gäss, höns och hästar. De flesta djuren gick ute hela sommaren, men stallen skulle STÄDAS. Skuras och kalkas. Jag skulle få 120 kronor för en veckas jobb, utöver att jag bodde drägligt och fick tre mål mat om dagen. Men – det var slitgöra, och när de såg att jag faktiskt gjorde rätt för pengarna kom vi fram till att det blev längre tid.

Nå — bland allt som hände så märkte de strax min passion för fotografering, och så blev det som det blev. Ett sto skulle betäckas och jag skulle fotografera, och naturligtvis skulle de sedan ha – fina bilder av det.

Sen efteråt, då började jag förstå att det handlade om lite mer än bara fotografering. För när Görgen – han heter något annat men jag vill inte nämna hans, eller hans frus rätta namn. Alltså när Görgen förberedde stoet, såg han till att informera mig om allt omkring, hur han såg när stoet var i högbrunst, och han drog med sin hand över stots lätt våta öppning och sniffade själv på det, och lät mig LUKTA på det. — könsferomoner i mängd, utan att jag insåg det, så började även jag reagera.

Nå sen smörjde han lite på stoet medan jag fotograferade, så när han ledde fram hingsten – då höll jag på att krevera – den var ute – och den var . . . Lååååång, och styv, men Görgen höll tillbaks hingsten och såg till att jag fotograferade – och inte bara en bild utan MÅNGA.

Så lät han hingsten resa sig upp på stoet men även där försökte han dra ut på det så att jag skulle få bilder på själva inträngandet. Attans jag skulle ha behövt ha ett 70-magasin och motordrivet. Men med mina 4 stycken 12-mag för svartvita och en färg, så blev det en del bilder – (en del av bilderna blev riktigt bra konstaterade vi senare).

Det var själva inledningen det, sen skulle vi tvätta av oss för vi luktade kåt hingst sa Helga, hans fru. Hon hade gjort iordning i bykhuset. Det påminde lite om bastu, och Helga var rätt övertygande på att hon jag skulle tvätta hennes rygg, och sedan skulle hon tvätta mig. Medan jag blev tvättad både fram och bak blev hon mer närgången än jag tyckte passade. Att bli smekt av en annan kvinna var nytt för mig, men hon var mjuk och försiktig – inget kunde ju hända tänkte jag. Det var tills jag kände att hon rent av fingerpullade mig bakifrån och strax var jag i ett saligt rus.

(jag kommer att skriva på min svenska – men de talade danska – och det klarar jag inte av att skriva på)

”Tyckte du om det?” Frågade hon innan jag ens hade hunnit nå en orgasm.

”MER!” Sa— nästan skrek, jag bestämt.

”Vill du ha mer?” Frågade hon förföriskt, och när jag nickade fortsatte hon. ”Vänd dig då så du ligger på rygg.” Och jag vände mig, så jag låg på rygg på bänken, naturligt blev mina ben på var sida om bänken – och skötet exponerat för världen.

Hon satte sig på min magen och förde så sitt sköte mot mitt ansikte medan hon själv böjde sig ner mot venusberg. Det var i det läget jag fattade – hon var lesbisk, men – vadåå just då skrek mitt underliv efter MER. — Mer av vad som helst. Attans jag hade nyss sett världens KUK, — nå avsevärt mer än jag skulle kunna ta emot, men hon gjorde det skönt för mig.

Så lyfte hon upp sitt ansikte och frågade igen. ”Vill du ha meeer?” Jag gnydde fram ett, ”Jooo”.

Då kände jag att mina ben böjdes ännu mer isär och ännu en kropp kom till oss och en ordentlig stake trängde in i mig. ”Betäck henne!” Hörde jag hur hon sa, allt medan en stadig kuk arbetade sig in i mig och fick mig att rista i en orgasm jag inte upplevt på flera år.

”Hon är i orgasm — mer ge vad du har!” Hörde jag henne kommendera.

Jag tror jag svimmade av lite men var strax inne i nästa orgasm igen när jag kände hur han stötte och höll in den långt in och pulserade medan den tömde sig inne i mig och mitt inre tog emot. Just då hade jag inte en tanke på risker att bli med barn, jag bara ville ha meeer.

Hon förde sitt sköte åter mot mina läppar. ”Se till att göra dig förtjänt av vad du fick. Se till att jag får det lika skönt som du fick — sätt igång!”

Vad kunde jag göra? Det blev att ömsom slicka ömsom suga, även låta min tunga gå på upptäcktsfärd och snart märkte jag vad som var effektivast – hon skrek ut sin vällust.

Medan hon hade fått sin behandling av mig hade den som varit inne i mig lämnat sin plats,— just då, mer anade jag än visste att det var hennes man, men jag kunde se honom när hon steg upp från mig.

”Du är ju riktigt duktig har du gjort det förr?” Frågade hon.

”Gjort vad?” Underade jag.

”Slickat andra tjejer.” Replikerade hon.

”Nej — aldrig.”

”Vad tyckte du om det?” Undrade hon och såg ut som att hon var seriöst intresserad av mitt svar.

”Du hade ju fått mig att tända upp, så jo, det var inte så illa, Men vad tycker du om att din man gör det med mig?”

”Det är vår lilla hemlighet — jag gillar tjejer bättre än killar. Men jag går med på att vara tillmötesgående mot honom, och han har överseende med mig. Men hittar vi någon vi båda uppskattar så drar vi nytta av det. Är det ok med dig så är vi ok med det, men du får inte snacka om det utanför huset.”

”Ok – jag förstår, och nej jag kommer inte att tala om det med någon.”

”Du har varit här i två veckor nu, hur länge kan du stanna?”

”Oj — har inte tänkt på det — men egentligen har jag inget sin drar i mig, så jag är helt fri att göra som jag vill. Hur så?”

”Vi behöver ett par extra händer för mer än bara för storstädningen nu på sommaren, om du inte ska ha mer än 50 i veckan, så kan du vara kvar länge, blir det bättre omsättning så blir det mer för dig också, men sommarskurningen har vi avtalat om så för det är det ok med det vi sa — men efter det, 50 i veckan och du bor i huvudbyggnaden.”

—

Tre dagar senare skrev jag hem till mor å far, att jag hade fått jobb i Danmark, och skulle bli kvar ett år att börja med, men förmodligen längre.

Två månader senare hade jag hela fotolabbet på plats. Och jag insåg att magen inte var som förut. Det hör till saken att minst ett par gånger i veckan delade vi säng alla tre. Det växte också fram en form av har du gjort det med bara honom så ska du göre det med bara mig – ordning. Alltså det hände att Görgen och jag hade skönt sex på tu man hand, men aldrig utan att Helga fick veta om det, och det innebar att hon hade mig ensam. Vi blev rätt kunniga om vad vi kunde, och tyckte om.

—

Det blev senare så att på gården gick det att vara på ferie där man red på häst och skötte om hästen i en eller två veckor. Det sades aldrig i annonser, men privat när ungdomarna, för det var mest ungdomar, var på plats fördes det på tal — fotografering, både oskyldiga och i ekivoka placeringar och positioner. De som gick med på det fick kraftfull rabatt på kostnaden för veckan.

Så genom åren blev det rätt många franska bilder som kunde säljas, mest till tyska tidningar. De gånger det skulle vara samlagsbilder så involverades aldrig husets folk, så att de gick att känna igen dem på bilderna. Helga var pigg på tjejerna och Görgen tackade inte nej då det bjöds kvinnlig spis. Det förekom, även om det var sparsamt att killar bokade in sig, äldre damer förekom också.

Många gånger var det barbackaritt klädd som moder natur skapade kvinnan. Utöver de svartvita bilderna blev det även några med färg, en naken kvinna på en hästrygg med en rodnande solnedgång behövde färg för att bli bra.

Jag fick också fotografera sodomi, något jag aldrig trodde jag skulle erfara, en häststake in i en tjej, inte hela naturligtvis men ändå, ett par decimetrar av en sån i sig borde kännas.

Det var under femte sommaren det hände. Det var vid en av de gånger vi hade uteritt och red barbacka när vi stannade för en förberedd lunch, och byxtvätt på en avskiljd plats där plockades kameran fram.

Har du någon gång ridit barbacka på en häst i sommarvärmen så inser du att byxorna blir våta av hästsvett. Därför tvättades jeansen i bäcken och medan de torkade och lunchen intogs kunde hästarna beta och dricka i bäcken.

Skölja och våtrykta hästarna gjordes också, innan någon hade hunnit riktigt inse vad som hände hade en av de äldre flickorna tjejerna, en dam som nästan nått upp till 40. Hon hade kommit på att hennes valack hade det mesta av penisen ute och hon hade nyfiket tagit i den och upptäckte att den styvnade. Hon kröp in under hästen och stod framåtböjd med sitt sköte uppåt bakåt och så förde hon den in i sitt redan våta sköte. Ställningen var ohållbar, därför blev det inte heller något egentligt för valacken – han var ju inte hingst. Och det var nog tur för henne ett det inte var en hingst hon försökte med.

Då det inte var något som var förberett för fotografering blev det bara några bilder med handhållen kamera – men det blev bilder, oj. Det var nog tur för henne att hennes ansikte inte syntes i bild sedan, men tre magasin köpte av de bilderna.

Görgen läxade upp henne enskilt sedan, och han förklarade också att om det hade varit en hingst och den hade blivit upptänd av det vore det livsfarligt för henne att vara i den situationen. Hon skulle ha kunnat bli trampad på när en hingst försökte pressa in sig mer, likaså kunde det ha blivit så att den hade fått kraft att stöta in i henne, och förstört hennes inre. Det var den enda incident av det slaget som förekom under de år jag var där.

Flera av våra kunder, mina objekt, kom tillbaks var sommar under flera år. Själv blev jag kvar på gården i hela sexton år, två pojkar och en flicka, såg jag växa upp där, barnen växte upp och visste att jag var deras biologiska mor, medan Helga, som aldrig blev gravid själv, räknades som mor, Görgen var deras far så det var helt naturligt att de var barn på gården, rent juridiskt adopterades mina barn av Paret Görgen och Helga.